Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berggyltfiskar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergshantering, sammanfattande
beteckning för alla de arbeten, som avse
malmers el. andra nyttiga minerals
tillgodogörande (gruvdrift), metallers
utvinnande ur malmerna (hyttdrift)
och deras förädling.
Bergsingenjör, egentligen titel för
person, som genomgått högre
bergsskola i Stockholm, användes
emellertid ofta även för dem, som endast
genomgått lägre bergsskolor.
Tvärsnitt genom bergskedjeveckning.
De prickade linjerna ange veckens
numera förstörda partier.
Bergskedjeveckning. De
ursprungligen horisontellt över varandra
avlagrade geologiska formationerna äro,
i synnerhet där de nå särskilt
betydande mäktighet, genom de
horisontellt verkande bergskedjebildande
krafterna sammanskjutna till väldiga
vecksystem, ofta bestående av en mängd,
ända till många mil långa, intill
varandra pressade veck. De nedböjda
partien av vecken kallas s y n k 1 i n
a-ler (’vecktråg\ ’veckskålar’), de
uppböjda kallas antiklinaler
(’vecksadlar’) ; vecken kunna vara
upprätt-stående, lutande, ’ överstjälpta och
skjutna över varandra
(’överskjut-ningar’), varvid den övre skänkeln av
vecket genom bristning i
omböjnings-axelns plan skjutits fram över den
undre. Man känner sådana
överskjutningar på flera tiotal kilometers längd
i den mot vecken tvärgående
riktningen. Liksom en mängd veck bilda
en bergskedja, bilda i sin tur flera
med varandra förbundna bergskedjor
en bergskedjezon. En sådan är
den, som genomdrager
Medelhavsländerna och därifrån fortsätter genom
Sydasien samt i Ostindiska
arkipelagen delar sig i tvenne grenar, den ena
fortsättande ned åt Nya Zeeland, den
andra uppför Asiens ostkust över till
n. Amerika och därifrån längs
Stillå-liavskusten och genom Västindien till
Sydamerika och Antarktis. Denna zon
innesluter jordens högsta bergskedjor
och deras höjd beror väsentligen
därpå, att de äro yngre än andra
bergs-kedjezoner, vilka varit under längre
tid utsatta för de nedbrytande
agen-tierna. Deras bildning tillhör
väsentligen tertiärtiden, medan de till
stor del utjämnade hercyniska
bergskedjorna tillhöra mesozoisk, och de
kaledoniska paleozoisk tid. De un-
der ännu tidigare perioder i jordens
historia bildade bergskedjorna äro,
såsom fallet är inom vårt nordiska
urberg, ofta så fullständigt
utjämnade, att de icke längre göra sig
tydligt märkbara i topografien, utan
vecken blott ge sig tillkännna genom
berglagrens stupning och strykning
och i den metamorfos bergarterna
under de bergskedjebildande
krafternas inflytelser undergått.
Bergskedjor, se B.-veckning.
Bergskollegium, ett 1630 inrättat
ämbetsverk för bergshanteringen, som
upplöstes 1S57, då dess åligganden
överflyttades på Kommerskollegium
och Bergsstaten.
Bergslag, ursprungligen beteckning
för vissa privilegierade
sammanslutningar av ”bergsmän”, som hade rätt
att inom ett gruvdistrikt bryta och
nedsmälta malm (t. ex. Falu bergslag,
Norbergs bergslag, Sala bergslag).
Sedan bergshanteringen, 1859, blivit
fri, fortlever namnet dels såsom
beteckning för mera begränsade
bergs-brukstrakter, t. ex. Filipstads B., dels
i ”Bergslagen” såsom sammanfattande
benämning på hela det
mellansvenska bergsbruksområdet i Värmland,
Västmanland och Dalarna.
Bergslagernas järnvägar, som
tillhöra Bergslagernas
järnvägsaktiebolag, vars styrelse har sitt säte i
Göteborg, är Sveriges största enskilda
järnvägsanläggning. Huvudlinjen
förbinder Falun med Göteborg.
Bergson [bärksång’], Henri, f. 1859,
professor i filosofi i Paris. Har i
mycket uppmärksammade arbeten
framställt sina filosofiska läror, i vilka
tyngdpunkten vilar på det av B.
uppställda intuitionsbegreppet. Vi
uppfatta verkligheten, anser B. dels med
vårt förnuft, intelligens, dels med
intuition, d. v. s. med ett ”sjätte sinne”,
genom vilket vi direkt överskåda och
veta på ett från vanlig
tankeverksamhet fullt skilt sätt. B. liar en
träffande och medryckande stil och ett
överflöd på slående bilder. Han har
vunnit entusiastiska anhängare men
också blivit skarpt kritiserad.
Bergsprängning sker numera
vanligen genom användning av dynamit
el. andra sprängämnen. I vissa fall
användes dock alltjämt kilning med
järnkilar. Förr användes även kilning
med träkilar, som inpressades i
borrhål och sedan övergötos med vatten.
Sprängverkan framkallades genom
träkilarnas el. träpluggarnas ansvällning,
då de blevo fuktiga. Även förmedelst
snabb avkylning genom
vattenbegjut-ning av en genom eld upphettad
bergyta verkställdes i • äldre tider
sprängning.
Bergs sju ka uppkommer vid vistelse
på över 3—4,000 meter över havet. Då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
