inträder andnöd, hjärtklappning, mattia: het, illamående, stundom kräkningar. Orsaken anses vara, att organismens syretillförsel är försvärad i den förtunnade luften. Yid vistelse på större höjder inträffar vidare ett egendomligt fenompn, en ökning av blodets halt av röda blodkroppar. Bertrsskolor, läroanstalter för bergshantering och bergsvetenskap. Sverige har en högre bergsskola i Stockholm, ingående i dess Tekniska Högskola, och tvenne lägre i Falun och Filip stad. Berersstaten, består av rikets sex bergmästare och av lika många under dessa sorterande gruvingenjörer. B. lyder närmast under Kommerskollegium. Bertrstrand, ft., f. 1873, professor 1 astronomi i TTppsala. har utom vetenskapliga arbeten även utgivit populära skrifter inom sitt fack ocli varit verksam som populärvetenskaplig föreläsare. Borgström, David K., f. 1858, liberal politiker. Konsultativt statsråd 1005— 00 samt lantförsvarsminister 1011—14. Blev 101G svensk generalkonsul i Montreal och var 1918—22 envoyé i Tokio. B. var ledamot av 2:dra kammaren 1804—1007 samt 1 :sta kammaren 1012—15 och inträdde 1023 åter i det politiska livet efter att ha avgått som envoyé samt blev 1924 ledamot av lista kammaren. Bergsund, mekanisk verkstad och skeppsvarv i Stockholm för tillverkning av ångfartyg, ångmaskiner, motorer. broar m. m. Bergsvetenskap, sammanfattande beteckning för de vetenskapsgrenar, som avse bergshanfpringpn (malmgeologi, metallurgi, bergsmpkanik). Berertorsk, sp Torsk. Berguv (Bubo maximus) Ipver i bergs- oeh skogstrakter över hela Sverige. Färgteckningen är spräcklig i övervägande rostgult, svart och mörkbrunt. På huvudet finnas två fjädertofsar. Längden uppgår till 75 cm. B. är rovfågel och förorsakar skada å jaktvilt såsom hare, skogsfågel och lever f. ö. på råttor, kråkor o. d., som fångas om nätterna. B. är illa tåld av kråkorna och en uppstoppad uv kan användas som lockmedel vid kråkskytte. Bergvar, flundra, med brun- och mörkfiäckig översida, vit blindsida. B. finnes vid Västkusten. Ber i ber i är en av vi tam in brisi orsakad sjukdom, som uppkommei särskilt vid förtärandet av enbart polerat ris utan tillsats av annan vita-minhaltig föda. B. är vanligast i Japan, Bortre Indien etc. Se Vitaminer. Bering, V. J., 1G81—1741, danskfödd rysk forskningsresande, upptäckte det efter honom benämnda sundet mellan Asien och Amerika samt kartlade stora sträckor av dessas kuster kring Be-ringshav samt av Sibiriska kusten. Berinersliav, den nordligaste, av Aleuterna mot s. avgränsade delen av Stilla havet. Berincrsund, 02 km. brett sund mellan Ishavet och "Rpringshav. Berlichingen, Götz v., 1480—15G2, ”med järnhanden”, tysk krigare, som förlorat sin högra hand och fått den ersatt med en järnhand. B. skrev en självbiografi, som givit Goethe uppslaget till ett skådespel, där B. är huvudfiguren. Berlin, huvudstad i förbundsrepu-bliken Tyskland oeh staten Prpussen vid Snrep. biflod till Elbps biflod TTa-vpI. 1.0 milj. inv., tillsammans mpd förstäder (Grossberlin el. Storbprlin) 3.8 milj. inv. Centrum för Tysklands och Preussens politiska, administrativa och kulturella liv. Tysklands viktigaste järnvägsknutpunkt, bank- och handelsstad, det europeiska fastlandets största industristad och näst största inlan dshamn. Industrien omfattar i främsta rummpt bpklädnadsindustri; av andra grpnar märkas maskinindustri, möbpitillvprkning, porslinsfabrikation. tryckeriverksamhet. B. är också Tysklands främsta samlingspunkt för vetenskap och konst med landets största universitet (13,000 studenter) och skilda fackhögskolor samt storartade museer för vetenskap och konst. — B. är alltigenom en modern stad och de flesta offentliga byggnaderna och monumenten ha tillkommit under den för arkitektur och bildliuggar-konst olyckliga senare hälften av 1800-talet, då huvudvikten lades vid en svulstig och tankefattig ornamente-ring utan någon konstnärlig flykt. Genom de centralaste delarna av staden" från trakten kring slottet (grundlagt på 1400-t. och helt ombyggt omkr. 1700) och de många andra offentliga byggnaderna däromkring går B :s mest kända gata, Unter den Linden, fram till Brandenburger Tor, som leder till B :s största park, Tiergarten, med dess Siegessäule (segermonument) och dess Siegesallé, kantad med marmorstatyer över alla Brandenburgs regenter. — Med B. äro på sista tiden flera stora stadsområden sammanslagna, vilka förut räknats som förstäder, främst bland dem Cliarlottenburg. — Historia. B. är bildat genom en sammanslagning av de båda medeltidsstäderna Kölin och B. På 1400-t. uppfördes vid B. ett slott, som blev Hohenzollrarnas residens. Under 30-åriga kriget härjades B. svårt men uppblomstrade under den ”store kurfursten”, vars strävanden att försköna staden fortsattes av Fredrik