Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byggnadskonst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggnadsidealet i och med n y k 1 a
s-s i c i s m e n s genombrott (ex. det av
Soufflot skapade Panthéon i Paris).
En särskild art av denna stil är e
m-piren från det napoleonska
kejsardömets tid (ex. Clialgrins Triumfbåge
och Vignons kyrka Sainte Madeleine,
båda i Paris). — Från mitten av
1800-talet spåras en tendens mot
en mera nationellt betonad B. Denna
sökte återuppliva dels gotikens, dels
renässansens och barockens olika
stilar men resulterade ofta i
slentrianmässig imitation. I slutet av 1800-t.
uppstod emellertid en strävan att
skapa en för nutidens praktiska
behov mera lämpad B. Se för övrigt resp.
uppslagsord samt Pl. Byggnadskonst.
Byggnadsnämnd består av tre el.
fem personer, valda på fyra år, som
ha till uppgift att ha uppsikt över att
en stads bebyggande sker enligt
gällande föreskrifter.
Byggnadsordning antages av
stadsfullmäktige och underställes
länsstyrelse. skall finnas för varje stad och
skall innehålla de särskilda
bestämmelser för stadens bebyggande, som
an^es erforderliga utöver
byggnadsstadgans allmänna bestämmelser.
Byggnadsstadgan av den 8 maj 1874
med senare utfärdade tillägg
innehåller allmänna bestämmelser för
städernas bebyggande på ur hygieniska,
trafiktekniska och andra synpunkter
lämpligt sätt.
Byggnadsstyrelsen, under
kommunikationsdepartementet lydande
ämbetsverk, som bl. a. har till uppgift att
tillhandagå myndigheter med råd och
upplysningar samt att förvalta
statens byggnader med undantag av de
militära el. av särskild myndighet
förvaltade. B. har även till uppgift att
i samråd med riksantikvarien
övervaka vården av kulturhistoriskt
märkliga byggnader.
Byggningabalken, en
huvudavdelning av Sveriges allmänna lag, som
bl. a. särskilt rör lantbruket.
Biilow, urgammal släkt från
Mecklenburg med flera grenar i Tyskland,
Danmark och östersjöländerna. — 1.
F. W. v. B., greve av Dennewitz,
1755—1816, preussisk general, bidrog
verksamt till de allierades seger i
kriget mot Napoleon. — 2. B. E. v. B.,
1815—79, danskfödd politiker, som
trädde i tysk tjänst och 1873 blev
statssekreterare i tyska
utrikesministeriet. Han stödde verksamt
Bismarck i dennes strävanden att ena
Tyskland. — 3. Ii. G. v. B., 1830—94,
tysk musiker. Han var gift med
Liszts dotter, Cosima, som sedan
skilde sig från B. och ingick
äktenskap med Wagner. B. verkade som
dirigent och lärare i Tyskland och
Petersburg och var en framstående pia-
nist och musikskriftställare. — 4. B. v.
B., f. 1849, son till B. 2, tysk
statsman, blev 1897 statssekreterare i
utrikesministeriet och var Tysklands
rikskansler 1900—09. B. förde en
försiktig politik gentemot England och
Ryssland men försämrade
förhållandet till Frankrike genom sin hållning
i Marockofrågan. Då det med
Tyskland allierade Italien därtill började
närma sig ententen, kom Tyskland att
stå ganska ensamt. B :s politik blev
senare föremål för mycket klander. B.
har skickligt bemött dessa angrepp i
en 1916 utgiven bok Deutsche
Politik. 1914 var B. tyskt sändebud
i Italien. — 5. K. v. B., 1846—1921,
tysk generalfältmarskalk, förde vid
världskrigets utbrott befälet över 2:dra
armén, som inryckte i Belgien och där
vann stora framgångar. B. har skarpt
kritiserats för sitt uppträdande under
Marneslaget och har ansetts vara den,
som närmast tog initiativet till
tyskarnas återtåg till Aisne. Han förde
senare bofälet i slaget vid Artois och
avgick 1915.
Biirger, G. A., 1747—94, tysk
diktare, från 1778 utgivare av G ö 11 i
n-g e r Musenalmanach, där han
förut offentliggjort flera dikter, bl. a.
den berömda balladen L e n o r e. B.
är en av de förnämsta
representanterna för den s. k.
Sturm-und-Drang-rörelsen.
Byron [baj’ren], G. N. G., 1788—
1824, lord, engelsk skald. B. var i sin
ungdom mycket uppburen i
aristokratiska sällskapskretsar och började sin
litterära bana med bl. a. ett häftigt
angrepp på de engelska
nyromantikerna. 1812 utgav han de första
sångerna av Childe Harol d’s p i
1-grimage, en poetisk skildring av
resor i Sydeuropa och Mindre Asien.
B. gifte sig 1815, men äktenskapet,
som var mycket olyckligt, upplöstes
redan året därpå, varvid B. blev
föremål för en sedlighetssårande
anklagelse och lämnade Enoiand. Han
bosatte sig i Italien och deltog senare
i det grekiska frihetskriget, under
vilket han dog, av hela folket hälsad som
frihetshjälte. ISIS hade han påbörjat
sitt stora verk, eposet Don Juan,
där han ger uttryck för sin bitterhet
mot England och sin på en gång
världsföraktande och livsentusiastiska
åskådning.
Byrå’, ämbetsverk eller avdelning av
sådant; anstalt för platsförmedling
e. d.
Byråchef, benämning å
avdelningscheferna inom vissa ämbetsverk. Med
byråcheferna i tjänsteställning och
löneavseende likställda tjänstemän
hava inom andra ämbetsverk speciella
titlar såsom t. ex. undervisningsråd
inom skolöverstyrelsen och kommerse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
