B. än vid dess sidor, där lagret säges utgå el. gå i dagen. — Som geografisk term brukas bäcken om områden, upptagna av land (landbäcken) el. vatten (havs- el. sjöbäcken), vilka omslutas av högläntare, resp. grundare områden. Bäckenförträngning hos kvinnor kan antingen bero på att hela bäckenhålan är mindre än normalt el. på att bäckenet är hoptryckt, vanligen framifrån bakåt, någon gång från sida till sida el. på annat sätt. Härigenom försvåras el. omöjliggöres framfödandet av normalstort foster. Genom att mäta avståndet mellan vissa punkter å bäckenet kan man kontrollera om förträngning förefinnes. Bädd. — 1. När ett fartyg bygges eller är upphalat på land för att repareras, vilar det på ett underlag, kallat stapelbädd. Vid sjösättningen glider fartyget i sjön på ett trä-plan, av-löpningsbädden. — 2. För att fördela trycket av en byggnads murar på en större yta lägges direkt å den lösa marken eller å pålar, nedslagna i grunden, en bädd av virke eller betong. — 3. Vid vägbyggnader eller järnvägsbyggnader å myrmark eller annan lös mark användes ett underlag, en bädd, av slanor, ris e. d. för att uppbära vägbanken. — 4. Under kanoner, mörsare och andra artilleripjäser användas underlag, bäddningar, av trä, sten, järnbalkar eller betong för att hindra pjäserna att gräva sig ned i jorden vid skjutning. Bägge Sicilierna, konungarike. Se Neapel. Bä jer u, stat i tyska förbundsrepu-bliken, se Bayern. Bält, Stora och lilla B., sund på ömse sidor om den danska ön Fyen. Stora B. mellan Fyen och Själland, Lilla B. mellan Fyen och danska fastlandet (Jylland). Stora B. är öster-sjöns viktigaste inlopp. — Tåget över B., se Karl X Gustaf. Bältdjur (Dasypodidse) ha ett liud-pansar, bestående av sköldar över fram- ocli bakkropp samt av bandfor-miga plattor över bålen, vilka ge en viss rörlighet åt djuret. Pansarbetäckningen består av hornklädda benplattor. B. leva i Sydamerika samt i s. Nordamerika (Texas), äro nattdjur samt livnära sig av termiter och myror, i vars bon de gräva sina gångar. B. äro märkliga, emedan de föda flera ungar, som alla uppstå ur ett enda ägg och därför alltid äro av samma kön i kullen. Bältespännare, de båda deltagarna i en tvekamp, ”spänna bälte”, som fordom skall hava förekommit i s. Sverige. Kämparna sammanbundos med ett bälte och stredo därefter med knivar. Seden är särskilt känd genom Molins staty ”Bältespännarna”. Bältros, över en nervs utbredningsområde uppträdande utslag bestående av klara, knappnålshuvudstora el. något större blåsor med rodnad omgivning. Sjukdomen orsakas av inflammation i en nervgren och åtföljes av smärtor, s.om kunna vara ganska besvärande. Utbredningen är särskilt om det gäller bålens nerver mycket karakteristisk — bältformig och nående från ryggsidans till framsidans medelläge. B. går över på 2—4 veckor och är ofarlig. Utslaget beströs med puder och skyddas genom förband för rivning och gnidning. Vidare gives salicylpreparat. Bärfis, se Stinkfly. Bärgarlön utgår till den, som biträtt vid bärgning av fartyg el. dess last. Särskilda bestämmelser om B. finnas i sjölagen. Tvist 0111 bärgarlöns storlek avgöres av domstol. B. må dock aldrig överstiga värdet av det, som bärgats. Bärga segel, minska el. taga iii segel. Bärgning, bistånd, som lämnas fartyg, som råkat ut för något missöde av sådant slag, att fartyget befinner sig i nödläge och icke med egna hjälpmedel kan bemästra situationen. Vid den yrkesmässigt bedrivna bärgningen användas tekniska hjälpmedel av skiftande slag bl. a. särskilt för ändamålet utrustade bärgningsångare, varigenom bärgning möjliggjorts även efter mycket svåra olyckshändelser (losstagning efter allvarliga grundstöt-ningar, upptagning av sjunkna fartyg m. m.j. De, som deltaga i bärgning, äga rätt erhålla bärgarlön. Bärnsten, ett mineral, som utgöres av förstenad kåda från vissa tertiärtidens utdöda trädslag. Färgen är gul el. brun. De genomskinligaste varie-teterna betraktas som halvädelstenar och ha som sådana använts till smycken och prydnadsföremål ända från stenåldern och till våra dagar. Den viktigaste fyndorten för bärnsten är den tyska östersjökusten. — IB. finnas ofta inneslutna insekter och delar av växter, vilka fastnat i kådan. Dessa fossil ha varit av stor betydelse för kännedomen om tertiärperiodens växter och djur. Sålunda har man genom B. fått kännedom om mer än 2,000 utdöda insekter. Bärnstenssyra, en oreranisk syra, [kem. formel (CHs).a (COOI-I)J, som förekommer färdigbildad i barnsten, ur vilken, den kan framställas genom destillatioii. B. bildas i smärre mängder som biprodukt vid alkoholjäsning. B. är vid vanlig temperatur fast. Bärsärkar, en fornnordisk benämning på kämpar, vilka stundom i striden fattades av ett vilddjursraseri och