Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Byråkrati ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B. än vid dess sidor, där lagret säges
utgå el. gå i dagen. — Som geografisk
term brukas bäcken om områden,
upptagna av land (landbäcken) el. vatten
(havs- el. sjöbäcken), vilka omslutas
av högläntare, resp. grundare
områden.
Bäckenförträngning hos kvinnor kan
antingen bero på att hela
bäckenhålan är mindre än normalt el. på att
bäckenet är hoptryckt, vanligen
framifrån bakåt, någon gång från sida till
sida el. på annat sätt. Härigenom
försvåras el. omöjliggöres framfödandet
av normalstort foster. Genom att mäta
avståndet mellan vissa punkter å
bäckenet kan man kontrollera om
förträngning förefinnes.
Bädd. — 1. När ett fartyg bygges
eller är upphalat på land för att
repareras, vilar det på ett underlag,
kallat stapelbädd. Vid sjösättningen
glider fartyget i sjön på ett trä-plan,
av-löpningsbädden. — 2. För att fördela
trycket av en byggnads murar på en
större yta lägges direkt å den lösa
marken eller å pålar, nedslagna i
grunden, en bädd av virke eller
betong. — 3. Vid vägbyggnader eller
järnvägsbyggnader å myrmark eller
annan lös mark användes ett
underlag, en bädd, av slanor, ris e. d. för
att uppbära vägbanken. — 4. Under
kanoner, mörsare och andra
artilleripjäser användas underlag, bäddningar,
av trä, sten, järnbalkar eller betong
för att hindra pjäserna att gräva sig
ned i jorden vid skjutning.
Bägge Sicilierna, konungarike. Se
Neapel.
Bä jer u, stat i tyska
förbundsrepu-bliken, se Bayern.
Bält, Stora och lilla B., sund på
ömse sidor om den danska ön Fyen.
Stora B. mellan Fyen och Själland,
Lilla B. mellan Fyen och danska
fastlandet (Jylland). Stora B. är
öster-sjöns viktigaste inlopp. — Tåget över
B., se Karl X Gustaf.
Bältdjur (Dasypodidse) ha ett
liud-pansar, bestående av sköldar över
fram- ocli bakkropp samt av
bandfor-miga plattor över bålen, vilka ge en
viss rörlighet åt djuret.
Pansarbetäckningen består av hornklädda
benplattor. B. leva i Sydamerika samt i
s. Nordamerika (Texas), äro nattdjur
samt livnära sig av termiter och
myror, i vars bon de gräva sina gångar.
B. äro märkliga, emedan de föda flera
ungar, som alla uppstå ur ett enda
ägg och därför alltid äro av samma
kön i kullen.
Bältespännare, de båda deltagarna
i en tvekamp, ”spänna bälte”, som
fordom skall hava förekommit i s.
Sverige. Kämparna sammanbundos
med ett bälte och stredo därefter med
knivar. Seden är särskilt känd genom
Molins staty ”Bältespännarna”.
Bältros, över en nervs
utbredningsområde uppträdande utslag bestående
av klara, knappnålshuvudstora el.
något större blåsor med rodnad
omgivning. Sjukdomen orsakas av
inflammation i en nervgren och åtföljes
av smärtor, s.om kunna vara ganska
besvärande. Utbredningen är särskilt
om det gäller bålens nerver mycket
karakteristisk — bältformig och
nående från ryggsidans till framsidans
medelläge. B. går över på 2—4 veckor
och är ofarlig. Utslaget beströs med
puder och skyddas genom förband för
rivning och gnidning. Vidare gives
salicylpreparat.
Bärfis, se Stinkfly.
Bärgarlön utgår till den, som biträtt
vid bärgning av fartyg el. dess last.
Särskilda bestämmelser om B. finnas
i sjölagen. Tvist 0111 bärgarlöns
storlek avgöres av domstol. B. må dock
aldrig överstiga värdet av det, som
bärgats.
Bärga segel, minska el. taga iii segel.
Bärgning, bistånd, som lämnas
fartyg, som råkat ut för något missöde
av sådant slag, att fartyget befinner
sig i nödläge och icke med egna
hjälpmedel kan bemästra situationen. Vid
den yrkesmässigt bedrivna
bärgningen användas tekniska hjälpmedel av
skiftande slag bl. a. särskilt för
ändamålet utrustade bärgningsångare,
varigenom bärgning möjliggjorts även
efter mycket svåra olyckshändelser
(losstagning efter allvarliga
grundstöt-ningar, upptagning av sjunkna
fartyg m. m.j. De, som deltaga i
bärgning, äga rätt erhålla bärgarlön.
Bärnsten, ett mineral, som utgöres
av förstenad kåda från vissa
tertiärtidens utdöda trädslag. Färgen är gul
el. brun. De genomskinligaste
varie-teterna betraktas som halvädelstenar
och ha som sådana använts till
smycken och prydnadsföremål ända från
stenåldern och till våra dagar. Den
viktigaste fyndorten för bärnsten är
den tyska östersjökusten. — IB.
finnas ofta inneslutna insekter och delar
av växter, vilka fastnat i kådan. Dessa
fossil ha varit av stor betydelse för
kännedomen om tertiärperiodens
växter och djur. Sålunda har man genom
B. fått kännedom om mer än 2,000
utdöda insekter.
Bärnstenssyra, en oreranisk syra,
[kem. formel (CHs).a (COOI-I)J, som
förekommer färdigbildad i barnsten,
ur vilken, den kan framställas genom
destillatioii. B. bildas i smärre
mängder som biprodukt vid alkoholjäsning.
B. är vid vanlig temperatur fast.
Bärsärkar, en fornnordisk
benämning på kämpar, vilka stundom i
striden fattades av ett vilddjursraseri och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
