han genom sin första diktsamling med ett slag blev erkänd som en av det nutida Englands största skalder. Sitt liv har han skildrat i The auto-biography of a supertramp och i Later Days. Davis [dej*vis]. — 1. Jefferson D., 1808—89, nordamerikansk statsman och militär, krigsminister 1853—57. Efter sydstaternas utträde ur unionen blev han president i de Konfedererade Staterna 1861. Plan hölls tillfångatagen av nordstaterna 1865—68. — 2. Andrew Jackson D., se Spiritism. Davitt [dej’vit], M., 1846—1906, irländsk politiker, kämpade för Irlands oberoende och bildade 1879 irländska jordligan. Davos [davå’s], Europas förnämsta kurort för lungsjuka, belägen i schweiziska kantonen Graubiinden, i de s. k. Rätiska alperna, 1,500 m. över havet. Davout [davo’], även Davoust, L. N., hertig av Auerstädt, furste av Eckmiihl, 1770—1823, fransk marskalk, deltog i krigen under revolutionen och var sedan en av Napoleons trognaste och mest framstående generaler. D. var Napoleons krigsminister 1815. Dawson [dåsn], huvudstad i prov. Yukon (Canada), 1,000 inv. Davy [dej’vi], H. D. sir, 1778—1829, engelsk kemist. D. upptäckte en del viktiga grundämnen, bland annat natrium och kalcium, samt uppställde en elektrokemisk teori, som hade betydelse för forskningen på hans tid. Davys säkerhetslampa, en i stenkolsgruvor använd oljelampa med lågan omgiven av ett nät av fin metalltråd. Genom bart ljus skulle explosioner kunna förorsakas på grund av antändning av den starkt explosiva blandning, som luften bildar med sumpgas, vilken ofta i betydande kvantiteter förekommer i dessa gruvor. Den gasblandning, som intränger innanför metalltrådsnätet kring D., antändes visserligen, men metalltrådsnätet hindrar genom sin värmeledande förmåga omedelbar antändning av gasen utanför lampan och lämnar därigenom arbetarna i gruvan tillfälle att avlägsna sig, innan metalltrådsnätet blir så uppvärmt, att explosion framkallas. Dayton [dejt’n]. -— 1. Stad i Ohio, IJ. S. A. 175,000 inv. Järn- och tob.aks-industri. — 2. Liten stad i Tenessee, U. S. A., ryktbar genom den 1925 där förda ap-processen. Jfr Bryan. D. C., officiell förkortning för för-bundsstaten District of Columbia, U. S. A. D dur, mus., tonart med grundtonen d och två a (för f och c) ; parallelltonart h moll. De’ak, F., 1803—76, ungersk statsman, kämpade för återupprättandet av Ungerns författning, var jämte An-dråssy ledare för det s. k. adresspartiet och bidrog till försoningen med Österrike 1867. De Amicis [ami’tjis], E., 1846—1908, italiensk författare, berömd för sina träffande och pikanta reseskildringar. Dcbarkera, landstiga, landsätta t. ex. trupper, urlasta. Debatt, meningsutbyte, överläggning. Debauelie [debå’s/], utsvävning. Debet, skuld, skuldräkning. Se Bokföring. Debora, israelitisk profetissa, som lyckades förena Israels stammar till kamp mot kananeerna omkring 1150 f. Kr. Den avgörande segern skildras bland annat i Domarboken 5. Debreczen [de’bretsen], stad i ö. Ungern, 103,000 inv., av vilka mer än hälften äro reformerta. Därav stadens namn ”kalvinistiska Rom”. Viktig järnvägsknut. Årligen stora bo-skapsmarknader. Handel med lantbruksprodukter. Universitet. Debussy [döbyssi’], C. A., fransk kompositör, tillhörande modernisterna, bekant för sina körverk, sånger, pianostycken samt orkesterfantasier till modern fransk lyrik. Debut, fr., el. deby’, första början av något, ett företag el. dyl., första uppträdande (på scenen, i en roll o. dyl.). Deca’meron, se Boccaccio. De Camps [dökang’], L. M., 1767— 1844, fransk general i marskalk Bernadottes stab, senare Karl XIV Johans adjutant och förtroendeman. Decan’dria, tionde klassen av Linnés sexualsystem. D. omfattar växter med tvåkönade blommor, som ha tio ståndare. Décauville [dekåvill’], P., f. 1846, fransk tekniker. Se Décauvillebana. Décauvillebana, transportabel järnbana enligt ett av fransmannen V. Decauville konstruerat system. D. består av isärtagbara delar av olika längd. Varje del bestar av två skenor, sammanfogade genom järnsyllar, som fastnitats under skenorna, så att spårvidden blir 40 å 60 cm. Till D. användas särskilt konstruerade vagnar. De’ccan el. Dekan, se Främre Indien. DecemvPrer, medlemmar av ett tio-mannaråd, tillsatt 451 f. Kr. i Rom med uppgift att uppteckna då gällande lagar (de tolv tavlornas lagar). DeceiPnium, lat., en tidrymd av tio år. Dccentralisation. Decentraliserad sä-ges en verksamhet vara, om den i stället för att koncentreras hos en person eller institution eller förläggas å en ort uppdelas å olika personer