eller institutioner eller förlägges å flera orter. Se vidare Förvaltning. Decharge [des ja’™/], ansvarsfrihet. D. kan antingen uttryckligen beviljas i viss fastställd ordning — bolagsstämma beslutar t. ex. om D. åt ett bolags styrelse — eller ock automatiskt inträda, om ej på fastställt sätt inom viss given tid anmärkningar mot förvaltningen framställts. Konstitutionsutskottet granskar årligen statsrådsprotokollen och framlägger resultatet av denna granskning för riksdagen. Framställer konstitutionsutskottet därvid ingen anmärkning eller föranleder framställd anmärkning intet beslut från riksdagens sida, skall enligt regeringsformen § 107 D. anses hava vunnits. Dechiffre’ra, uttyda, tolka en skiffer. Decidera, avgöra, besluta. Decigram, ett tiondels gram. Deciliter, en tiondels liter. Decimalbråk, bråk, där nämnaren är 10, 100, 1000 o. s. v. D. skrivas med tillhjälp av decimalkomma. Siffrorna till vänster om kommat ange antalet hela, första siffran till höger antalet tiondelar, den därpå följande siffran antalet hundradelar o. s. v. Decimalvåg, se Våg. Decime’ra betyder egentligen förminska med en tiondel men användes i dagligt tal ofta som liktydigt med förminska i allmänhet. Decimeter, en tiondels meter. Decision, besked, avgörande. — Deciderad, bestämd. Deciton, ett tiondels ton eller 100 kg. De’cius, Cajus M. Q. T., d. 251, romersk kejsare 249—51. D:s regering är bekant för häftiga förföljelser mot de kristna. Declarations of independence [de-klferej’sjen åv indipen’dens], Nordamerikas Förenta Staters oavliängig-hetsförklaring den 4 juli 1776. Deco’ri!m el. dekorum, det passande, särskilt om en högtidlighet. Decre’pitus, utlevad, på gravens brädd. Decrescendo [dekresjän’då], it., mus., minskande i styrka, förkortas decresC. Dedeaga’tj, stad i Tracien vid Egeiska havet, lydde före 1912 under Turkiet, sedan under Bulgarien och tillerkändes 1923 Grekland. Dedikation, tillägnan. — Dedice-r a, tillägna. Deduktion, bevisföring. — Deducera, bärleda, bevisa. Do fac’to, i själva verket, faktiskt. Defaitism [defätis’m], av fr. defaite, nederlag, hånfull benämning på en rörelse under världskriget i Frankrike, vilken sökte verka för fred. Defek’t, bristfällighet, felaktighet. De femhundrades råd, den ena av representationens kammare under di-rektorialförfattningen i Frankrike (1795—99). Av denna kammare valdes de gamles råd, som utgjorde den andra kammaren och hade 250 medlemmar. Defensi’v, försvar. Jfr Offensiv. Defen’sor, lat., försvarare. DeficFt, lat., brist, vad som fattas i inkomsterna för att täcka utgifterna. Defile’ra, marschera förbi. Dcfini’t, bestämd. Definition, begreppsbestämning, en sats, som avgränsar och bestämmer ett begrepp. Definiti’v, bestämd, avgörande. Motsats: provisorisk. Deflation. — 1. Geol., egentligen bort-blåsning, beteckning för den denude-rande inverkan, som vinden utövar. — 2. Som nationalekonomisk term beteckning för penningvärdets höjning. Jfr Inflation. Defoe [difou’], D., 1661—1731, engelsk författare och journalist, verksam som satirisk pamflettskrivare och politisk agitator. Världsrykte har D. vunnit genom prosaskildringen II o-binson Kruses äventyr, vilken hade en avgörande betydelse för utvecklingen av den realistiska romanen. Deformation, formändring, vanställande. Defosforisering, fosfors avlägsnande ur järn. Utan färskning av tackjärnet kan detta ske därigenom, att det smälta tackjärnet blandas med basisk järnoxidrik slagg i basiskt infordrade ugnar. Om temperaturen hålles tämligen låg, oxideras största delen av fosforn, innan kolet angripes. Även vid basisk bessemer- och martinfärskning bindes fosforn till fosfat. Temperaturen är dock i dessa fall så hög, att fosforn oxideras först, sedan t. ex. kolet syrsatts. De gamles råd, se De femhundrades råd. Degas [döga’1, E., 1834—1917, fransk målare, främst bekant för sina framställningar av dansöser och kapplöpningar. D. var en skarp iakttagare och utomordentligt skicklig tecknare. De Geer. — 1. Louis D., 1587—1652, till Sverige år 1627 inflyttad holländsk affärsman och industriidkare. D., som omedelbart efter flyttningen till Sverige blev svensk medborgare, användes av den svenska regeringen i många allmänna uppdrag. På industriens område gjorde han betydande insatser. Hans namn är i detta avseende främst knutet till Finspong i Östergötland, som han genom anläggningar av masugnar, stångjärns-smedjor m. m. gjorde till ett centrum