vilka bestå av tandben och som tillväxa under liela livet. Hörntänder fattas. Kindtänderna äro ofantligt stora och högst två i varje käkhalva. De äro uppbyggda av tvärställda skivor av tandben, förenade med cement. Nosen är förlängd till en lång, böjlig snabel, med vilken E. avbryta löv, kvistar, frukter o. dyl., som utgör dess föda. Vatten uppsuges med snabeln och insprutas i munnen. Med små utskott på snabelspetsen kunna E. fatta även mycket små föremål. E. äro de största lantdjur, som finnas. Honan, som går dräktig 20 månader, föder blott en unge åt gången. E. ha hörsel och lukt väl utvecklade men däremot dålig syn samt äro intelligenta och fridsamma, om de ej retas. Numera tämjes blott den Indiska elefanten (Elefas maximus). Den finnes vild i Ostindien samt på Ceylon och Sumatra. Afrikansk elefant (E. Africanus) är något större än föregående (skulderhöjd 3.5 m.) och har även större öron. Den har två läppformade utskott i snabelspetsen (den indiska ett fingerlikt utskott). Den finnes i Afrikas ekvato-rialtrakter. På grund av den hänsynslösa jakt, som den utsatts för, har dess utbredning allt mer inskränkts. — Bland utdöda E. märkes Mammuten (E. primigenius), av vilken man funnit väl bibehållna infrusna lik i Sibirien. Den levde under äldre stenåldern och var med sin kraftiga, bruna hårbeklädnad väl avpassad för jämförelsevis kallt klimat. I Europa har man från denna tid funnit överraskande naturtrogna bilder av Mammut, utförda av människohand. Man har även funnit rester av flera utdöda med E. besläktade former frän äldre geologiska perioder. Hit höra bland annat Mastodonterna. Elefantorden, Danmarks förnämsta orden, ursprungligen stiftad som ett religiöst brödraskap av Kristian I; sedan av Fredrik II 1580 förvandlad till kunglig orden. Mammut. Elegant, med smak och stil, utsökt. Elegi’, under antiken en dikt, uppbyggd av distika (jfr Distikon) och med skiftande innehåll, politiskt, lyriskt etc. Numera betecknar E. en dikt, buren av vemodigt sorgsen stämning. — Elegisk, vemodig. Elek’tor, väljare, som utsetts att i sin tur utöva rösträtt för en val-manskår. Valen till riksdagens första kammare ske genom elektorer. Elektricitet. Elektricitetsläran indelas i elektrostatik, d. v. s. vetenskapen om E. i vila, och elektrodynamik, d. v. s. vetenskapen om E. i rörelse eller om den elektriska strömmen. — Om man gnider en lackstång med ylle, får den egenskapen att kunna draga till sig vissa lätta föremål t. ex. små papperslappar. På samma sätt förhåller sig en glasstav, om den gnides med lämpligt preparerat skinn. Lackstången eller glasstaven sägas ha blivit elektriska. Medelst elektricitets-maskiner kan man erhålla kraftigare elektriska verkningar av samma slag som vid gnidning av en lackstång el. glasstav. Uppliänges en flädermärgs-kula på en tråd, drages den till en elektrisk lackstång men stötes efter beröringen åter bort, därför att den blivit elektriskt laddad. Två kroppar laddade med samma elektricitet sträva nämligen att avlägsna sig från varandra. På samma sätt som gentemot lackstången förhåller sig fläder-märgskulan gentemot en elektriskt laddad glasstav. Laddas emellertid kulan först med lackstången, strävar den, som nämnts, bort från denna men drages däremot till en elektrisk glasstav, som föres i närheten. Man skiljer därför mellan (lack- el.) hartselektricitet och glaselektricitet, och försöket visar, att kroppar laddade med olika slags E. draga varandra till sig. Glaselektriciteten kallas även positiv E. och hartselektriciteten negativ E. Tillföres en kula positiv laddning och en annan kula en lika stor negativ laddning, och bringas därefter kulorna att beröra varandra, förlora de sin elektricitet. Positiva och negativa laddningar upphäva alltså varandra. Elektroskopet är ett instrument, vilket på ett känsligare sätt tjänar samma ändamål som fläder-margskulan i de angivna försöken, nämligen att påvisa elektriska laddningar och röja om de äro positiva el. negativa. — Alla ämnen bli elektriska genom gnidning, ehuru detta är olika lätt att påvisa. Det föremål, varmed man gnider, erhåller en laddning av motsatt slag mot det gnidna föremålet; lackstången blir negativt men yllelappen blir positivt laddad o. s. v. — Man skiljer mellan ledande och icke ledande ämnen. Beröres en elek-