- Project Runeberg -  Tidens Lexikon /
613-614

(1926) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska motorer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

då i fältmagneternas massa tillräcklig remanent magnetism finnes, för att maskinen skall kunna arbeta upp sig. I en generator kan fältmagneternas lindning vara antingen kopplad parallellt med ankarets lindning (shuntgenerator) eller i serie (seriegenerator). Även en kombination mellan de bägge typerna, den s. k. com-poun dgeneratorn, finnes. Likströmsmotorerna äro konstruerade på i princip samma sätt som likströmsgeneratorerna. Likströmsmotorer med shuntkoppling utmärkas av att varvantalet är i det närmaste konstant även vid varierande belastning. Motorer med seriekoppling karakteriseras av ett varvantal, som hastigt sjunker vid växande belastning. Där jämn hastighet ej fordras, t. ex. vid spårvägsdrift, hava sistnämnda motorer emellertid på grund av andra egenskaper stor användning. Växelström sgeneratorerna hava i regel fältinagneter, som matas med likström, monterade på ett roterande hjul (rotorn), men fasta induktorer (statorn), vilket underlättar strömmens uttagande. I en trefasgenerator finnas å statorn tre enfaslindningar med en sådan placering, att strömmen i de tre lindningarna efter vartannat med en tredjedels periods mellanrum erhåller samma värden. Med en växelströms frekvens förstås det antal gånger under en sekund, som strömmen har samma riktning och styrka. En växelströms effektiva strömstyrka, som skiljes från såväl den momentana som den maximala strömstyrkan, är lika med styrkan hos den likström, som under en viss tidsperiod i växelströmmens ledning skulle åstadkomma samma energiutveckling som den energiutveckling, växelströmmen själv åstadkommer. En växelströms effektiva spänning definieras på liknande sätt. Växelström kan transformeras till likström t. ex. i en motorgenerator. Växelströmmen får i detta fall driva en motor, på vars axel är anbragt en likströmsgenerator. För transforme-ring av växelström av en spänning till växelström av en annan spänning användas transformatorer, som i princip kunna sägas bestå av en järnring, på vilken äro upplindade två trådspolar, den ena med grövre tråd i få varv, den andra med finare tråd i många varv. När växelström ledes genom t. ex. spolen med mänga varv, induceras i spolen med få varv en växelström med lägre spänning än den ursprungliga. Enfasväxelströmsmotorer användas i praktiken blott för vissa speciella ändamål t. ex. järnvägsdrift. Trefasmotorerna, särskilt trefasinduktions- motorerna, som äro asynkrona, d. v. s., vilkas varvtal ej stå i ett oföränderligt förhållande till strömmens periodtal, hava såsom enkla och driftsäkra fått en betydande användning. Elektriska motorer, se Elektriska maskiner. Elektriska måttsenheter. De E., som användas för vetenskapligt bruk, kunna härledas ur C. G. S.-systemets tre grundenheter (cm., gr., sek.). Den elektrostatiska enheten för elektrici-tetsmängd är den elektricitetsmängd, som påverkar en annan lika stor elektricitetsmängd på en cm :s avstånd med en kraft av en dyn. Den i praktiken använda enheten, en coulomb, är 3 * 10° dylika enheter. Enheten för strömstyrka är styrkan hos den ström, som, då den i en cirkelformig bana med radien en cm. omkretsar en magnetpol av styrkan ett, åverkar magnetpolen med en kraft av en dyn för varje cm. av periferin. En ampére är en tiondel av denna enhet. Enheten för potential definieras som den potentialskillnad, vilken måste finnas mellan ändpunkterna av en ledningstråd, för att energiutvecklingen i träden för varje sekund skall bliva en erg, om den genom löpes av en ström, vars styrka är lika med enheten för strömstyrka. En volt är 10s sådana enheter. Enheten för motstånd är motståndet hos en ledningstråd, som, då potentialdifferensen mellan dess ändpunkter är lika med enheten för potential, genomlöpes av en ström, vars styrka är lika med enheten för strömstyrka. En ohm är 10° dylika enheter. Som mått på den elektriska energiutvecklingen per tidsenhet (effekten, arbetsförmågan) användes i allmänhet en watt, som är 107 erg, det vill säga en joule per sekund. En kilowatt är 1,000 watt. En watt-timme (den vanliga enheten för energi) är 3,600 joule. Enheterna ampére, ohm, volt och watt motsvara varandra. Ifråga om de tekniska definitionerna på ohm och ainj)ére se Elektricitet. Multiplikator.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:44:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidlex/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free