följa lagarna för ljusvågor. Jfr Telegrafi och Telefon samt Ljuset, Strålning och Vågrörelse. Elektriska säkerhetsapparater. För att förhindra att strömstyrkan i en ledning skall kunna stiga alltför högt, insättas s. k. smältskydd, som smälta och därigenom åstadkomma strömavbrott, innan strömstyrkan nått en sådan höjd, att ledningen skadas genom det av strömmen alstrade värmet. De säkerhetsproppar, som användas i be-lysningsnäten, innehålla en tunn metalltråd, vars funktion är den ovan angivna. Även automatiska strömbrytare användas i vissa fall i samma syfte. Elektriska transformatorer, se Elektriska maskiner. Elektriska ugnar, som användas 1 laboratorier, inom den kemiska industrin och för metallurgiska ändamål, finnas av flera olika slag. I vissa ugnar utgöres värmekällan av. den elektriska ljusbågen. Hit hör Moissans ugn. I andra utnyttjas det värme, som alstras av induktionsströmmar, som framkallas i beskickningen. Exempel å en ugn av denna typ är Kjellins stålugn. En tredje typ av E. (mot-ståndsugnar) representera de ugnar, i vilka t. ex. aluminium framställes pä elektrolytisk väg. Det erforderliga värmet alstras här genom lednings-motståndet hos beskickningen. Elektriska vågor, se Elektriska svängningar. Elektrisk belysning, a) I glödlampor ledes strömmen genom en glödkropp, som därigenom upphettas, sä att den blir glödande. I den av Edison uppfunna koltrådslampan bringas en på särskilt sätt framställd kolträd till glödning. I de för samma ljusstyrka vida mindre energiförbrukande metalltrådslamporna är koltråden ersatt av en metalltråd (i allmänhet wolfram). I bägge de nu nämnda fallen omgives glödkroppen av en lufttom glaskolv. I de s. k. halvwatt-lamporna är glaskolven fylld med kväve eller någon annan indifferent gas. I nernstlampan, som ej behöver inneslutas i lufttomt rum, utgöres glödkroppen av en stav av svårsmälta metalloxider. Vid tändning behöver i denna lampa glödkroppen förvärmas, då den ej är ledande i kallt tillstånd, b) I båglamporna, som användas mest för utomhusbelysning, är ljuskällan den elektriska ljusbåge, som bildas mellan tvenne i allmänhet av effektkol tillverkade kolstavar. Avståndet mellan kolstavarna regleras automatiskt på elektromagnetisk väg. Elektrisk gnista, se Elektrisk urladdning. Elektrisk kortslutning i en ledning inträder, då motståndet minskas sä starkt, att strömstyrkan stiger högre än ledningen tål. För att förebygga allvarligare följder av E. användas elektriska säkerhetsapparater av olika slag. Elektrisk kraft, i dagligt tal benämning på elektrisk energi och elektrisk effekt. Elektrisk kraftdistribution, se Elektrisk arbetsöverföring. Forsse kraftstation, Ångermanland. Elektrisk kraftstation. Omvandlingen av mekanisk energi till elektrisk sker vid stora E., varifrån kraften transporteras till andra stationer eller distribueras till konsumenterna. Den primära drivkraften vid E. utgöres i allmänhet av vattenkraft el. ångkraft. Även motordrivna E. finnas. Strömmen alstras i regel i växel-strömsgeneratorer. I det s. k. ställverket finnas transformatorer, där strömmen transformeras till en tillräckligt hög spänning, mätinstrument, distributionsanordningar, allehanda säkerhets- och felsöknings-anordningar m. m. En E. med tillhörande distributionsnät sammanfattas under beteckningen kraftverk. Elektrisk ledningsförmåga. Med ett ämnes E. förstås det inverterade värdet av dess elektriska motstånd. Elektrisk ljusbåge. Om man genom två kol- eller metallspetsar, som beröra varandra, leder en elektrisk ström och därefter avlägsnar spetsarna från varandra, uppstår mellan dem en ljusbåge. Dess existens förklaras därigenom, att gasskiktet mellan spetsarna genom elektrisk joni-sering blivit ledande. Elektrisk potentia’1, se Elektricitet. Elektrisk ström, se Elektricitet och Elektriska maskiner. Elektrisk svetsning, sammanfogande av metalldelar därigenom, att man lä-ter dem ingå i en elektrisk strömkrets med mycket hög strömstyrka.