ediktet 1629. Emellertid inträdde en brytning mellan F. och hans egenmäktige härförare Wallenstein, och då Gustav II Adolf samtidigt uppträdde som protestantismens försvarare, grusades F: s religiösa och politiska planer på Nord-Tyskland. — 3. F. III, 1608—57, den förres son, kejsare 1637, måste underskriva Westfaliska freden 1648. F. började underhandlingar med Polen mot Karl X Gustav. Ferdinand I, 1793—1875, kejsare av Österrike, lät furst Metternich föra styrelsen men måste efter revolutionen 1S4S avlägsna honom och sedan själv avsäga sig kronan till förmån för Frans Josef. Ferdinand, spanska konungar. — 1. F. V„ den katolske, 1452—1516, 1474 sin gemål Isabellas medregent i Kastilien, 1479 konung (F. II) av Aragonien. F. antog titeln konung av Spanien och fullföljde enandet av det spanska riket genom Granadas erövring 1492. F. bemäktigade sig vidare Neapel 1503. — 2. F. VII, 1784—1833, konung 1808 men s. å. tvingad av Napoleon att abdikera. F. återfick tronen 1812. På grund av F:s enväldiga styrelse utbröto allvarliga oroligheter, vilka emellertid hänsynslöst kuvades. F: s förändring av tronföljdslagen till förmån för sin dotter Isabella medförde efter hans död de s. k. carlistkrigen. Ferdinand, konungar av Neapel och Bägge Sicilierna. — 1. F. I., 1751— 1S25, konung 1759, var en ivrig motståndare till franska revolutionen och Napoleon och förjagades två gånger från Neapel av fransmännen men återfick sin värdighet på' Wienkon-gressen. Under de sista åren av sin regering förde han en enväldig och hänsynslös styrelse. — 2. F. II, 1810— 59, den förres sonson och efterträdare 1830, undertryckte alla frihetssträ-vanden genom en fast organiserad spion- och poliskår. 1848 utbröt emellertid ett uppror, som dock nedslogs, varefter F. återtog sitt enväldiga styrelsesätt. Ferdinand, konung av Bulgarien, f. 1861, blev 1887 vald till furste av Bulgarien. F. abdikerade 1918 och efterträddes av sonen Boris (III). Ferglia’na, provins i ryska Turke-stan*. Fe’ri£B, lat., var under antiken i Kom namn på allmänna eller enskilda festdagar. Ferm el. färm, rask, snabb. Ferma’n. I de muhammedanska länderna är F. en order eller befallning, som utgår från suveränen, ”kunglig order”, ”ordonnans”. Ferma’t, mus., tecken (^), som, satt över en not eller ett paustecken, angiver, att man här skall dröja längre än det egentliga tidsvärdet. Fermen’t, äldre beteckning på vissa enzym*. Fernan’do Noronha [-nårå’nja], ögrupp i v. delen av Atlanten, tillhörig Brasilien, omkring 15 kvkm. Hu-vudön användes som deportationsort för brottslingar. Feriian’do Po, den största av de s. k. Guineaöarna i Guinea-bukten pä Afrikas västra kust, 2,000 kvkm. 14,000 inv. Bergig, med yppig växtlighet. Kakao, kaffe, socker, tobak. Huvudort Santa Isabel. Ferney [fernä’], fransk köping i närheten av Genéve, bekant för ett i närheten liggande slott, å vilket Vol-taire bodde från 1758 (patriarken på F.). Fernis’sa, vätska, som på grund av sin förmåga att rätt fort hårdna användes för att t. ex. skydda trä- och metallföremål samt ge dem en vacker, glansig yta. Oljefernissor utgöras av feta oljor, som efter på-strykningen under upptagande av luftens syre övergå till genomskinliga, amorfa massor (förhartsas). Lackfernissor utgöras av hartser, lösta i lätt avdunstande vätskor såsom alkohol, bensin m. fl. Fero’ni Elepha’ntum, ostindiskt träd, ur vars bark flyter s. k. äkta ostindiskt gummi el. feroniagummi. Ferra’ra, stad i ö. delen av landskapet Emilien, n. Italien, nära floden Po, 108,000 inv. Säte för ärkebiskop. Bland märkligare byggnader märkas domkyrkan, från 12 :e århundradet. Under medeltiden var F. en mycket betydande stad. Ferre’ro, G., f. 1871, italiensk historiker, författare till flera arbeten över modern kultur samt till en skildring av Roms historia (R o m. D e s s storhet och förfall). Fer’ri, E., f. 1856, italiensk jurist. F. har i flera arbeten behandlat straffrättsliga och kriminalantropolo-giska problem. F. har spelat en framträdande roll i det italienska socialdemokratiska partiet och var en tid redaktör för Avanti. Ferricya'nkalium, se Blodlutsalt. Fer’riföreningar, föreningar av 3-värdigt järn*. Fer’rioxalat, salt mellan 3-värdigt järn ocli oxalsyra. Under ljusets inverkan övergår F. i motsvarande 2-värdiga salt, ferrooxalat. Härpå grundar sig användandet av F. för vissa fotografiska kopieringsmetoder. Fer’ro, den sydvästligaste av Kanarieöarna, känd därigenom, att noll-meridianen förr drogs genom denna ö. Numera använda endast fransmännen Ferromeri dianen. Fer’roförening:ar, föreningar av 2-värdigt järn*.