t e s i u s, S p i n o z a, L e i b n i z, Locke, Hume). I slutet av 1700-t. utgav Kant sina kritiska arbeten, där lian påvisade det mänskliga vetandets begränsning ocli gjorde rent hus med en del äldre spekulativa filosofiska metoder. Efter hononi utvecklade sig dock en del filosofiska åskådningar, som med bibehållande av hans kritiska synpunkter sökte utveckla metafysiska system (F i c h t e, S c h e 11 i n g, Hegel). Samtidigt uppträdde dock mera materialistiskt och rationalistiskt betonade filosofer (Feuerbach, Schopenhauer, Lange). En engelsk skola, den så kallade empirismen, har mera anslutit sig till naturvetenskapliga åskådningssätt och särskilt behandlat sociala problem (B entham, Stuart M i 1 1, Spencer). Bland svenska filosofer må nämnas den spekulativt betonade Boström samt Hägerström, som särskilt kritiskt behandlat kun-skaps-teoretiska och rättsfilosofiska problem. Filosofisk ämbetsexamen, examen vid universitetens filosofiska fakulteter, Stockholms högskola och Göteborgs högskola. För F. fordras 7 be-tygsenheter i ämnen inom vissa ämnesgrupper samt vidare godkänd kurs i pedagogik och psykologi. F. måste avläggas för erhållande av behörighet för ordinarie ämneslärarplats vid läroverk. Person med F. tituleras filosofie magister. Fils [fiss], fr., son. Filt, mycket tätt och tjockt tyg av hår, särskilt fårull, erhållet genom pressning, uppruggning och behandling med vatten och värme. Användes till hattar, skor, mattor. Ordet F. användes även om vävda tyger, vilka genom mekanisk behandling blivit uppruggade. FiFter, se Filtrum. Filtra’t, vätska, som genom filtrering befriats från uppslammade ämnen. Filtre’ra, skilja bort fasta ämnen, vilka finnas uppslammade i en vätska, genom att låta denna passera ett filtrum. Vid filtrering på laboratorier användes oftast som filtrum filtrer-papper, vilket vikes så, att det passar i en glastratt.. Vätskan hälles sedan i denna, varvid de fasta beståndsdelarna (fällningen), som ej kunna passera genom papperets porer, kvar-hållas, medan den klara vätskan (filtratet) sipprar igenom. — I den kemiska industrin användas olika slags filtreringsprocesser i stor utsträckning. För rening av brännvin och socker användas t. ex. kolfiltra. — Dricksvatten filtreras genom att passera fin sand, som kvarhåller uppslammade ämnen liksom även bakte- rier, sedan tillräckligt med slam avsatt sig i sanden. Filtre’rpapper, olimmat papper, i möjligaste mån befriat från askbeståndsdelar, vilket användes för filtrering. F. består av nästan ren cellulosa. Firtrum (plur. fiPtra), porösa ämnen, vilka genomsläppa klara vätskor men kvarhålla i dessa uppslammade, fasta beståndsdelar. Filu’r, skälm, skojare. Fim’bulvinter, en treårig vinter, som enligt den fornnordiska gudasagan skall föregå Ragnarök. Fim’merstäng:er, lösa skacklar, som med krokar fastliäktas på släddon. Fina’l, vid idrottstävlingar sista tävlingen i en tävlingsserie. — Mus., sista satsen i en sonat el. symfoni. Finansdepartementet, det statsdepar-tement, som enligt departementsstad-gan av 22 juli 1920 handlägger: 1. Förvaltningsärenden rörande statens skatteväsen samt förvaltningen och redovisningen av statsmedlen, det kommunala skatteväsendet och vissa ärenden rörande kommunernas förvaltning, tullväsendet, försäljningen och tillverkningen av spritdrycker, socker- och tobakstill-verkningen, myntväsendet, bank- och fondväsendet, pensionsväsendet, hov-och slottsstaterna, jordeboksväsendet m. m. 2. Lagstiftningsärenden angående bank- och fondväsendet. — Under F. lyda Statskontoret, Riksräkenskapsverket, Kammarrätten, Kammarkollegium, Kontrollstyrelsen, Generaltullstyrelsen, Mynt- och Ju-steringsverket, Bank- och Fondinspektionen m. fl. — Finansministern är chef för F., som för övrigt består av en statssekreterare, en expeditionschef, en byråchef för lagärenden, fyra kansliråd, fem första och tre andra' kanslisekreterare, en förste aktuarie, en registrator samt ett antal e. o. tjänstemän. Finan’ser betyder egentligen kontanta pengar men användes uteslutande som benämning för affärsställning, särskilt ifråga om en stats el. kommuns. Finan’srätt, de rättsregler, som röra den offentliga hushållningen, statens och kommunernas inkomster etc. Finan’stull, se Tull. Fin de si&cle [fäng’ dö siä’kl], fr., sekelslut; termen uppkom i Frankrike på 1890-1, för att beteckna tidens ”försämrade” smak i fråga om konst, litteratur, moder, seder etc. Fi’ne, it., mus., avslutningssatsen till ett tonstycke. Fine’ring: el. finbränning, en process, varigenom silver befrias från främmande beståndsdelar.