översidan gröngrå, på undersidan gulgrå med vit buk. Fridlyst. Se Bil. Fåglar. Bergfinken (F. monti-fringil’la) är vanlig i fjälltrakter. Hannen är på översidan svartblå med vit övergump, på undersidan vit med rostgult bröst. Honan liar mera enkel dräkt i svartbrunt ocli grått. Finland, republik ö. om Bottniska viken, gränsar i v. till Sverige och Bottniska viken, i s. till Finska viken, i ö. till Ryssland, når med en smal sträcka fram till Ishavet, gränsar f. ö. i n. till Norge. 388,000 kvkm. 3,440,000 inv. Till F. hör, förutom ett stort antal öar invid kusterna, den stora ögruppen Åland. Längst i n. finnas fjäll på över 1,000 m. Ehuru starkt kuperat, saknar det övriga F. större höjder. Geologiskt hör Finland, liksom det angränsande ryska Karelen, till samma huvudsakligen av urberg uppbyggda område (”Fennoskandia”) som Sverige och Norge. Landets yt-beskaffenliet är emellertid huvudsakligen bestämd av de lösa jordslagen, morän och rullstensåsar. Genom ett dubbelt stråk av mäktiga ändmorä-ner (Salpausselkä) i södra F. har en uppdämning av vattendragen ägt rum, som gjort F. till ”de tusen sjöars land”. Störst bland de sålunda uppdämda sjöarna är Saima, som direkt sammanhänger med flera andra stora sjöar och med dessa utgör ett enda flikigt, örikt sjösystem om över 3,000 kvkm. Av andra större sjöar märkas i södra F. Päijänne, i östra F. Pie-lisjärvi, i n. delen av mellersta F. Uleåträsk, i nordligaste F. Enare-träsk. Inalles upptages 12 % av F: s ytvidd av sjöar. Ungefär hälften av F:s mark är skogbärande, resten utgöres huvudsakligen av myrmarker. Ehuru endast 6 % av F. är odlat, är jordbruk med boskapsskötsel huvudnäring. Därnäst i betydelse kommer trävaruindustrin; i fråga om virkesproduktionens storlek kommer F. näst Sverige främst bland Europas länder. Trävaru- och pappersindustrierna sysselsätta omkring 05,000 av landets omkring 150,000 arbetare. Viktigaste industriort i det inre av F. är Tammerfors. Av. befolkningen äro 341,000 svenskar till språk och ras, medan det stora flertalet äro finnar*. Svenskarna bo på Åland, efter den v. och mellersta delen av F:s sydkust samt från trakten av Gamla Karleby till något s. om Kristinestad på västkusten. I I-Iälsingfors, som ligger inom svenskt språkområde, är numera befolkningens flertal finnar. — Historia. Äldre medeltiden. Omkring 1157 företog Erik den helige korståg till F. och lade trakterna i sv. F. under Sverige. Genom Birger Jarls tåg mot tavasterna införlivades deras land med det svenska väldet. Senare medeltiden. Den närmaste tiden hörde F. som län till medlemmar av svenska kungafamiljen. Genom ännu ett svenskt korståg till F. förvärvades 1293 områdena kring Viborgska viken. Under denna period utkämpades flera strider med ryssarna. Även danskarna satte sig fast i F., men 1523 segrade svenskarna under Erik Fleming över dem. Nyare tiden. Gustav Vasa gav F. åt hertig Johan (III) som tämligen självständig förläning. Senare fick F. titeln storfurstendöme. Efter ryska kriget 1570—95 utbröt ett bondeuppror, ”klubbekriget”, som dock undertrycktes 1597. I Stolbovafreden 1617 blev Kexholms län en svensk besittning. Genom freden i Nystad 1721 erhöll emellertid Ryssland större delen av Karelen med Viborg och Keksholm och i Åbofreden 1743 ytterligare s. Savolaks med Nyslott samt landet till Kymmene älv i v. Efter det olyckliga kriget 1S08—09 införlivades resten av F. jämte Åland och en del av Västerbotten till Torne och Muonio älvar med Ryssland. Så började den ryska tiden (1809—1917), som i början var jämförelsevis lyckosam. Emellertid började ryssarna snart åsidosätta den finska författningen, och ett omfattan • de förryskningsarbete vidtog. Flera oroligheter utbröto, tills slutligen under världskriget den nya ryska revo-lutionsregeringen återgav F. den ursprungliga oberoende styrelseformen. Brytningar uppstodo dock snart och 1917 förklarade sig F. för en självständig stat (från 1917). Ännu rådde emellertid starka jäsningar bland ett revolutionärt parti i F., och 1918 utbröt det ”röda” upproret, som underblåstes av den ryska bolsjevikrege-ringen. Detta kuvades s. å. av en ”vit” armé, som understöddes av tyskarna. I F. arbetade nu ett parti på ett närmande till Tyskland, men efter detta lands kapitulation 1918 gjordes F. till en parlamentarisk republik 1919. 1920 ingick F. i N. F., som ,tillerkände det Åland. 1920 ingick F. fred med Sovjet-Ryssland i Dorpat, där det beslöts, att F. skulle få Petsjengaområdet vid Norra Ishavet men i stället avsäga sig sina anspråk på delar av öst-Karelen. Finländare, beteckning på Finlands svenska invånare i motsats till urinvånarna, finnar. F. betecknar även finsk medborgare i allmänhet. Finländsk konst. Medeltiden. De finska gråsten sky rkorna äro variationer av den under medeltiden förhärskande romanska kyrkotypen. Med gotikens inträngande blev utvecklingen rikare, särskilt smyckades kyrkornas inre med färgrika målningar.