Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fines herbes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
översidan gröngrå, på undersidan
gulgrå med vit buk. Fridlyst. Se Bil.
Fåglar. Bergfinken (F.
monti-fringil’la) är vanlig i fjälltrakter.
Hannen är på översidan svartblå med
vit övergump, på undersidan vit med
rostgult bröst. Honan liar mera enkel
dräkt i svartbrunt ocli grått.
Finland, republik ö. om Bottniska
viken, gränsar i v. till Sverige och
Bottniska viken, i s. till Finska viken,
i ö. till Ryssland, når med en smal
sträcka fram till Ishavet, gränsar f. ö.
i n. till Norge. 388,000 kvkm. 3,440,000
inv. Till F. hör, förutom ett stort
antal öar invid kusterna, den stora
ögruppen Åland. Längst i n. finnas
fjäll på över 1,000 m. Ehuru starkt
kuperat, saknar det övriga F. större
höjder. Geologiskt hör Finland,
liksom det angränsande ryska Karelen,
till samma huvudsakligen av urberg
uppbyggda område (”Fennoskandia”)
som Sverige och Norge. Landets
yt-beskaffenliet är emellertid
huvudsakligen bestämd av de lösa jordslagen,
morän och rullstensåsar. Genom ett
dubbelt stråk av mäktiga
ändmorä-ner (Salpausselkä) i södra F. har en
uppdämning av vattendragen ägt rum,
som gjort F. till ”de tusen sjöars
land”. Störst bland de sålunda
uppdämda sjöarna är Saima, som direkt
sammanhänger med flera andra stora
sjöar och med dessa utgör ett enda
flikigt, örikt sjösystem om över 3,000
kvkm. Av andra större sjöar märkas
i södra F. Päijänne, i östra F.
Pie-lisjärvi, i n. delen av mellersta F.
Uleåträsk, i nordligaste F.
Enare-träsk. Inalles upptages 12 % av F: s
ytvidd av sjöar. Ungefär hälften av
F:s mark är skogbärande, resten
utgöres huvudsakligen av myrmarker.
Ehuru endast 6 % av F. är odlat, är
jordbruk med boskapsskötsel
huvudnäring. Därnäst i betydelse kommer
trävaruindustrin; i fråga om
virkesproduktionens storlek kommer F. näst
Sverige främst bland Europas länder.
Trävaru- och pappersindustrierna
sysselsätta omkring 05,000 av landets
omkring 150,000 arbetare. Viktigaste
industriort i det inre av F. är
Tammerfors. Av. befolkningen äro 341,000
svenskar till språk och ras, medan
det stora flertalet äro finnar*.
Svenskarna bo på Åland, efter den v. och
mellersta delen av F:s sydkust samt
från trakten av Gamla Karleby till
något s. om Kristinestad på
västkusten. I I-Iälsingfors, som ligger inom
svenskt språkområde, är numera
befolkningens flertal finnar. —
Historia. Äldre medeltiden.
Omkring 1157 företog Erik den helige
korståg till F. och lade trakterna i
sv. F. under Sverige. Genom Birger
Jarls tåg mot tavasterna införlivades
deras land med det svenska väldet.
Senare medeltiden. Den
närmaste tiden hörde F. som län till
medlemmar av svenska kungafamiljen.
Genom ännu ett svenskt korståg till
F. förvärvades 1293 områdena kring
Viborgska viken. Under denna period
utkämpades flera strider med
ryssarna. Även danskarna satte sig fast i
F., men 1523 segrade svenskarna
under Erik Fleming över dem. Nyare
tiden. Gustav Vasa gav F. åt
hertig Johan (III) som tämligen
självständig förläning. Senare fick F.
titeln storfurstendöme. Efter ryska
kriget 1570—95 utbröt ett
bondeuppror, ”klubbekriget”, som dock
undertrycktes 1597. I Stolbovafreden 1617
blev Kexholms län en svensk
besittning. Genom freden i Nystad 1721
erhöll emellertid Ryssland större delen
av Karelen med Viborg och Keksholm
och i Åbofreden 1743 ytterligare s.
Savolaks med Nyslott samt landet till
Kymmene älv i v. Efter det olyckliga
kriget 1S08—09 införlivades resten av
F. jämte Åland och en del av
Västerbotten till Torne och Muonio älvar
med Ryssland. Så började den ryska
tiden (1809—1917), som i början var
jämförelsevis lyckosam. Emellertid
började ryssarna snart åsidosätta den
finska författningen, och ett omfattan •
de förryskningsarbete vidtog. Flera
oroligheter utbröto, tills slutligen
under världskriget den nya ryska
revo-lutionsregeringen återgav F. den
ursprungliga oberoende styrelseformen.
Brytningar uppstodo dock snart och
1917 förklarade sig F. för en
självständig stat (från 1917). Ännu rådde
emellertid starka jäsningar bland ett
revolutionärt parti i F., och 1918
utbröt det ”röda” upproret, som
underblåstes av den ryska
bolsjevikrege-ringen. Detta kuvades s. å. av en
”vit” armé, som understöddes av
tyskarna. I F. arbetade nu ett parti
på ett närmande till Tyskland, men
efter detta lands kapitulation 1918
gjordes F. till en parlamentarisk
republik 1919. 1920 ingick F. i N. F.,
som ,tillerkände det Åland. 1920
ingick F. fred med Sovjet-Ryssland i
Dorpat, där det beslöts, att F. skulle
få Petsjengaområdet vid Norra
Ishavet men i stället avsäga sig sina
anspråk på delar av öst-Karelen.
Finländare, beteckning på Finlands
svenska invånare i motsats till
urinvånarna, finnar. F. betecknar även
finsk medborgare i allmänhet.
Finländsk konst. Medeltiden.
De finska gråsten sky rkorna äro
variationer av den under medeltiden
förhärskande romanska kyrkotypen. Med
gotikens inträngande blev
utvecklingen rikare, särskilt smyckades
kyrkornas inre med färgrika målningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
