dessa båda grupper av organiska ämnen erhöll F. 1902 Nobelpriset i kemi. F. har även lyckats syntetiskt framställa enklare äggviteämnen. Fischerström, J., 1735—96, svensk nationalekonomisk författare, främst bekant för sitt förhållande till skaldinnan Nordenflyclit. Fiscus, lat., korg, penningkorg. F. kallades den kassa, över vilken de romerska kejsarna förfogade. Den bestod av inkomsterna från de kejserliga provinserna samt av kejsarnas enskilda förmögenhet. Fisher [fisj'se], J. Arbuthnot, baron F. of Kilverstone, 1841—1920, brittisk amiral, förste sjölord 1904—10 och 1914—15, genomdrev flera förbättringar inom den engelska flottan (Dreadnought) och organiserade ”Home Fleet” (hemflottan) till skydd för de engelska kusterna. F. ökade vid utbrottet av världskriget Englands luftstrid skrafter. Senare motsatte han sig Dardanellexpeditionen. Fiska’1, tjänsteman, som har till uppgift att i egenskap av åklagare beivra överträdelser av lagar och förordningar. Sådana tjänstemän äro bland andra stadsfisKal, landsfiskal, tullfiskal, advokatfiskal, krigsfiskal. Fiska’Iisk rätt kallas kronans (i juridisk terminologi fiskus) förmögen-hetsrättsliga rättigheter. Fiskar äro växel varm a ryggradsdjur, vilka hela livet andas med gälar. Huden saknar hornbildningar och är oftast klädd med benfjäll. Hjärtat är tvårummigt. F. indelas i B r o s k-fiskar och Teleostomi (vilka ha fyra par gälar, täckta av gällock). Dessa senare delas i B e n-, Stör- och L ungfiskar. Fiskarna, stjärnbild inom Djurkretsen. Jfr Stjärnhimmeln. Fiskarringen, den påvliga sigillringen, som är utstyrd med en bild av Petrus’ fiskafänge och försedd med påvens namn. Vid påvens död sönderbrytes hans F. och efterträdaren får en ny F. av staden Rom. Fiskartorpet, plats på Norra Djurgården, Stockholm. Karl XI: s fiskarstuga. Känd skidbacke. Fiske. På lägre kulturstadier utgöra F. och jakt ofta de enda näringsgrenarna, F. är emellertid även i kulturländer ett näringsfång av ej ringa betydelse. Man skiljer på insjö- el. söt-vattensfiske och havsfiske. År 1913 torde fiskets bruttoavkastning i Europa hava uppgått till nära 1,000 milj. kr., varav omkring 4/s kom på havsfisket. In sjö fisket har under de senaste årtiondena ej givit så stor avkastning som förr, beroende på misshushållning samt på timmerflottning-ens och industrins förorening av vattendragen. Havsfisket, främst sill- och torskfiske, är emellertid mycket givande tack vare de moderna fångstmetoderna; det bedrives företrädesvis i xNTordsjön och längst Norges, Islands samt Canadas kuster. I Sverige gav fisket i medeltal 1916—20 en årlig avkastning av 119,000 ton med ett värde av 61 milj. kr., därav havsfiske 112,000 ton, 51 milj. kr. Omkring hälften av havsfisket kommer på Bohuslän. Främst fiskas sill och strömming; årlig avkastning 1916—20 78,000 ton med ett värde av 27 milj. kr., därnäst torsk 6,000 ton, 3.6 milj. kr., och makrill, 7,000 ton, 3.5 milj. kr. Sötvattensfisket ger främst gädda, abborre och lax. Antalet personer, vilka helt livnära sig på fiske, uppgår i Sverige till omkring 15,000 personer; över 60,000 personer bedriva fiske som binäring. Fiskebäckskil, fiskläge och hamnplats vid västkusten, nära Lysekil, mellersta Bohuslän. 570 inv. Badort. Fiskerifonden el. Fonden för fiskerinäringens befrämjande inrättades genom riksdagsbeslut 1901 och har sedan förstärkts genom flera anslag. År 1923 uppgick den till 1,100,000 kr. Hushållningssällskap och landsting erhålla lån ur F., och dessa fördelas sedan bland enskilda för anskaffande av fiskebåtar, fiskredskap o. dyl. Ett sådant lån får uppgå till högst 25,000 kronor och är första året räntefritt samt löper sedan med 3.6 % ränta. Det skall amorteras med lägst Vio per år. Fisker if ören ingrar äro dels sammanslutningar med uppgift att främja fiskerinäringen, såsom Svenska fiskareförbundet, Södra Sveriges fiskeriför-ening, Göteborgs och Bohus läns havsfiskeförening, dels sammanslutningar av ekonomisk karaktär, vanligen kooperativa, med ändamål att utån anlitande av fiskgrosshandlarna direkt sälja fisken till konsumenterna. Fiskeriförvaltning. Ärenden rörande fiskerinäringen handhavas i Sverige av en fiskeribyrå, som sorterar under Lantbruksstyrelsen. Den är delad på en avdelning för sötvatten sfiske och en för saltvattensfiske. Vidare finnas 6 statsanställda fiskeriintendenter, som äro lantbruksstyrelsens rådgivare och som även skola stå till allmänhetens tjänst. Lantbruksstyrelsen har slutligen en fiskeriassistent och en fiskeriingenjör till sin disposition. — Hushållningssällskapen ha också en del fiskeritjänstemän (fiskeriin-struktörer, fiskerikonsulenter m. fl.) anställda. Fiskerilagstiftning:. Nu gällande F. består i huvudsak av lag om rätt till fiske av 27 juni 1896, fiskeristadgan av 17 okt. 1900, lag om gemensamhets-fiske av 30 juni 1913, vattenlagen av