Flaubert [flåbä’r], G., 1821—80, fransk författare, mest bekant för romanen Madame B o v a r y, i vilken F. framstår som en skarp psykolog och överlägsen stilist. F. är en av naturalismens banbrytare, ehuru i lians författarskap ingå även romantiska element. Fla’vius, romersk släkt, till vilken blancl andra hörde kejsarna Vespasia-lius*, Titus* och Domitianus*. Flaxman [fl8ex’msen], J., 1755—1826, engelsk bildhuggare. F. räknas som nyklassicismens förnämsta representant i England. Hans teckningar till Homeros, Aiskylos, Dante etc. äro berömda. För engelsk lergodstillverkning har han även varit av betydelse. Flecker [fläk’kse], J. E., 1884—1915, engelsk författare. F. har i sin diktning framför allt använt sig av österländska motiv. Hans förnämsta arbete är skådespelet H a s s a n. Fleet Street [flit strit], gata i Londons City, vid vilken de förnämsta tidningarna ha sina lokaler. Fleg;’ma, liknöjdhet, tröghet. Flek’kefjord, stad i sv. Vest-Agder fylke, Norges sydkust. 2,200 inv. Gar-verier. Flekte’rande, egentligen böjande, kallas sådana språk, där ordens betydelse i förhållande till varandra bestämmas genom tillagda ändelser, förstavelser el. dyl. Dessa böjningsele-ment ha ej någon självständig användning. Fleming, svensk-finsk adelssläkt. — 1. Klas E: son F., omkring 1535—97, riksmarsk, Finlands hövitsman 1591— 97, var en ivrig anhängare av Sigismund och bekämpade hertig Karl och hans vänner. — 2. Klas L:son F., 1592—1G44, riksråd, amiral, förste överståthållare i Stockholm. F. verkade mycket för huvudstadens utveckling och skapade bland annat en stark örlogsflotta. F. förde befälet över denna i danska kriget och mötte den danska flottan vid Femern 1644, där striden dock blev oavgjord. Flen, municipalsamhälle vid v. stambanan, mellersta Södermanland. 2,000 inv. Viktig järnvägsknut. Flensburg (danska Flendsborg), sjöstad i preussiska provinsen Schles-wig-Holstein, vid östersjön, 61,000 inv. Före världskriget betydande handelsstad. Industrin omfattar bland annat skeppsbyggerier, bryggerier, kvarnar och pappersfabriker. Efter att hava tillhört Danmark kom F. år 1864 i tysk ägo. Som 90 % av inv. äro tyskar, kunde staden ej efter folkomröstningen i Schleswig år 1920 återförenas med Danmark. Flers [flärj, Robert de, f. 1872, fransk författare, som tillsammans med Caillavet* skrivit talrika, lättare skådespel. F. är sedan 1921 medlem av Franska Akademin. Fleteher [fletfsjse], J., 1579—1625, engelsk dramatiker, högt skattad av sin samtid. Hans skådespel äro tekniskt välgjorda men ha ytlig karaktärsteckning och äro oftast ganska slippriga. Fletfner, se Rotorfartyg. Fleurist el. flörist, fr., blomsterhandlare. Fleuron [flörOng’], S., f. 1874, dansk författare. F. liar skrivit omtyckta djurskildringar. Fleury [flöri’3, A. H. de, 1653—1743, fransk statsman, kardinal, var från 1726 till sin död statsminister under Ludvig XV och ledde som sådan Frankrikes politik. F: s styrelse var mycket lyckosam både i inre och yttre avseenden. 1733 avslöt F. det bourbonska familjefördraget mellan Frankrike och Spanien. Genom att ingripa i polska tronföljdskriget förskaffade F. Lothringen åt Frankrike. Senare blev Frankrike mot F: s vilja inblandat i österrikiska tronföljdskriget. Flexi’bel, böjlig. — Flexibilitet, böjlighet. Flexu’r, geol., böjning i ett för övrigt horisontellt berglager, uppkommen genom en sänkning av området på ena sidan om F. (jfr Förkastning). Flibustiä’rer, Buckaniä’rer, vilda sjörövare, som på 1600-t. skövlade och plundrade de rika kolonierna i Västindien och på västkusten av Amerika. Flickundervisning:. Undervisningen på folkskolestadiet är gemensam för gossar och flickor. Den högre undervisningen har däremot tidigare icke bedrivits som samundervisning. De liögre statliga undervisningsanstalterna, läroverken, voro förr endast öppna för gossar. Den högre flickunder-visningen vilade, bortsett från Statens normalskola för flickor vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm, helt på de genom privat initiativ tillkomna högre elementarläroverken för flickor eller högre flickskolorna. Dessa, som sedan åtskilliga decennier tillbaka åtnjuta stats- ocli kommunalunderstöd, äro i regel åttaklassiga, vartill kommer tre ofta även för gossar öppna förberedande klasser. Avgångsbetyg från dessa skolor medför i allmänhet normalskolekompetens, det vill säga ungefärligen samma el. något högre kompetens än realskole-examen. Några av flickskolorna äro förenade med ett gymnasium, som för fram till studentexamen. Därjämte finnas även några enskilda högre samskolor, vid vilka studentexamen avlägges. Numera äro även de kommunala så kallade mellanskolorna samt de statliga samskolorna, vilka föra fram till realskoleexamen, öppna