Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fliegende Blätter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för flickor. Slutligen havå även i
viss begränsad utsträckning flickor
tillträde till några kommunala el.
statliga gymnasier. Se vidare
hänvisningarna under Praktiska
ungdomsskolor.
Fliegende I31ät’ter [fli’g-], ty.
(flygande blad), en i Munchen utgiven
illustrerad skämttidning, grundad 1844.
Flim’merhår el. cilier, från ytan av
vissa celler (epitel) utskjutande fina
hår, vilka hastigt röra sig i en viss
riktning och långsammare i motsatt
riktning. Denna piskande rörelse
åstadkommer en strömning i den
vätska, som finnes på cellytan. Särskilt
i andnings- och könsorgan äro sådana
strömningar av betydelse, emedan
mindre partiklar på det sättet föras
ut ur kroppen. — Hos lägre
organismer tjäna F. som rörelseorgan, vilka
genom sina samordnade rörelser föra
organismerna framåt.
Flint, stad i Michigan (U. , S. A.),
92,000 inv. Automobilfabrikation.
Flinta, geol., en ytterst finkornig
(tät) utbildning av kvarts, bildande
bollar (kokretioner) eller tunna
inlagringar i vissa kalkbergarter (ex. i
krita). Flinta härrör från
kiselorga-nismer, som avskilt den i ytterst smä
mängder i havsvatten förekommande
kiselsyran.
Flintbössa, se Handeldvapen.
Flintglas, se Glas.
Flintlås, se Handeldvapen.
Flintrännan, segelled i Öresund ö.
om Saltholmen. Djup intill 7 m.
Flirta el. flörta, kurtisera, spela
förälskad.
Fliseryd, fabrikssamhälle vid Emån,
ö. Småland. Jungners
ackumulatorfabrik.
Floby, municipalsamhälle nära
Falköping, mellersta Västergötland. 350
inv.
Flock, ett slags blomställning. Se
Blomma.
Flock ocli farnöte el. följe och
far-nöte, ett i medeltida lagspråk använt
uttryck avseende i följe el. i sällskap
med.
Flod, se Ebb och Älv.
Floda kolonier, se Föreningen Floda
kolonier.
Flodgudar, gudomligheter
representerande en flod, förekomma särskilt i
lägre religioner och i länder, vilka för
sin odling äro beroende av en flod.
Så dyrkades i Egypten Hapi som
Nilens gud. Hos grekerna ansågs varje
flod ha sin särskilda gudomlighet,
ehuru på sina håll Akeloos dyrkades
som allmän F. Ilos romarna dyrkades
Tiberinus som Tiberns gud.
Flodhäst.
Flodhästar (Hippopotamus) tillhöra
de partåiga hovdjuren. F. omfattar
två arter. Den vanliga F. (H.
amphibius) har stor, klumpig, för
vattenliv anpassad kropp. Längd över
4 m., höjd 1.5 m., vikt 2,000—3,000 kg.
Benen äro korta och ha med simhud
förbundna tår. Huden är kopparbrun
med glesa borst. F. lever i floder och
sjöar i Afrika (ej Madagaskar) och
livnär sig av vattenväxter. Den går
endast undantagsvis upp på land.
Genom jakt har F. starkt minskats i
antal. Köttet är ätligt. Av liuden
be-redes läder. Tänderna användes förr
vid löstandsfabrikationen. I v. Afrika
finnes en mindre art (H. liberiensis).
Floding, P. G., 1731—91, framstående
svensk kopparstickare, bekant bland
annat för en allegori över Adolf
Fredrik som konsternas gynnare. Under
en studieresa till Paris medverkade
han vid akvatintagravyrens
uppfinnande. Senare grundade han en
gravyrskola i Stockholm.
Flodkräfta, se Kräftsläktet.
Flodmusslor (Unionida*), en familj
Musslor, som ha liksidiga, avlånga
skal, på utsidan beklädda av en
brun-aktig* överhud, på insidan försedda
med pärlemorlager. F. leva nergrävda
i bottenslammet i sötvatten. Till F.
höra: Målar musslan (Unio
pic-torum), c: a 10 cm. lång, med
svart-grönt skal. Den är allmän i floder
och sjöar i s. och mellersta Sverige.
Flodpärl musslan (Margaritana
margaritifera) har brunsvart skal,
längd c: a 10 cm. Den finns i bäckar
i n. Skandinavien och fiskas för de
från skalens innersida bildade
pärlorna. Dammusslan (Anodonta
cygnea) har tunt gul- och
grön-Strimmigt skal. Den är vanlig i stilla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
