Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fliegende Blätter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stående vatten upp till Jämtland och
Västerbotten.
Flogiston [flåg’istån]. Innan
förbränningens natur upptäckts, ansåg
man den därmed förknippade
ljus-och värmeutvecklingen bero på att ett
särskilt eldämne, kallat flogiston,
bortgick.
Flor, blomstring.
Flora. — 1. Sammanfattningen av
ett områdes växtvärld. F. betecknar
även systematiska beskrivningar av
växterna inom ett visst område. — 2.
Ungdoms- och blomstergudinnan i den
romerska gudasagan. I Rom firades
festen Flora’lia (28 april—3 maj) till
hennes ära.
Floréal [flårealP],
”blomstermånaden”, den franska
revolutionskalen-derns åttonde månad, motsvarade
slutet av april och större delen av maj.
Flo’reas, lat., måtte du blomstra!
Flo’rens, stad i Toscana, norra
Italien, 250,000 inv. En av Italiens äldsta
städer med minnen från medeltiden.
Sidenindustri. Konstskatter. —
Historia. F. utvecklade sig under
medeltiden till en storstad och blev
under den karolingiska tiden en nästan
självständig stat, inom vilken
adelsätter kämpade om makten. Mest
bekant av dessa släkter är Medici, under
vilken F:s kulturella glansperiod
inföll. Under deras tid uppträdde även
Savonarola, vilken med sitt religiöst
reformatoriska parti för en kort tid
innehade makten. Cosimo II av
släkten Medici ombildade F. till ett
stor-liertigdöme Toscana*. 1865—71 var F.
huvudstad i det enade Italien.
Flore’ra, blomstra, utvecklas (i
synnerhet i figurlig betydelse).
Flo’res, en av de små Sundaöarna,
belägen ö. om Java. Tillhör
Nederländerna. 15,000 kvkm. 250,000 inv.
Bland öns produkter märkas
sandel-trä och bomull.
Flo’res och Blan’zeflor, riddardikt
från medeltiden, skildrande två
furstebarns kärlekssaga, i Sverige känd
från 1312. Jfr Eufemiavisorna.
Florett’, vid sportfäktning använt
vapen, bestående av en synnerligen
böjlig, smal stålklinga med handtag
och parerplåt samt i spetsen ofta
försedd med läderknopp.
Flo’rida, förkortat Fla., stat i sö.
Förenta Staterna, omfattande halvön
med samma namn, ytvidd 152,000
kvkm., 908,000 inv., därav 330,000
negrer. Huvudståd Tallahassee: G.OOOinv.
Största stad Jacksonville: 92,000 inv.
— F. är till övervägande del ett
lågland och lämpar sig väl för jordbruk.
Jämte de vanligaste sädesslagen
odlas stora mängder bomull, sockerrör,
sydfrukter och tobak. F. har en
livlig tobaksindustri. Fisket är en
viktig näringsgren. F. är dessutom en
av världens förnämsta producenter av
fosfat. Skogsbruket är betydande. F.
har under vintermånaderna en
utomordentligt stor resandeström från de
nordligare staterna.
Flo’ridaströmmen. Den n.
ekvato-rialströmmen går utefter Sydamerikas
nordkust in i Karibiska havet,
svänger mot n. och ö. ut genom
Florida-sundet och fortsätter sedan utefter
Nordamerikas östkust.. I
Florida-sundet äro vattenmassorna
jämförelsevis hopträngda och F. har ganska
hög hastighet.
Flo’ridasundet, det breda havssund,
som skiljer Florida från Cuba och
Bahamaöarna.
Florile’gium, ”blomstersamling”, en
samling valda stycken.
Flori’n, ursprungligen ett
guldmynt präglat i Florens, sedermera
även benämning på mynt i andra
länder. I England är F. ett silvermynt,
motsvarande två shillings. I
Nederländerna är F. myntenheten.
Flo’ris (egentligen de Vriendt). —
1. C. F., 1514—75, nederländsk
bildhuggare och arkitekt. F. anses som
den nederländska renässansstilens
grundläggare. Han har bland annat
uppfört det berömda rådhuset i
Amsterdam. — 2. F. F., 1516—70,
nederländsk historie- och porträttmålare,
påverkades av Michelangelo och
företrädde senare den romanistiska
strömningen i det nederländska måleriet.
Florsländor (Hemerobiidse), en
familj till Nätvingar hörande insekter.
Larverna leva av bladlöss
(bladlus-lejon) och andra smärre djur. I vårt
land finnas flera arter F., vilka i
allmänhet ha genomskinliga,
regnbågs-skiftande vingar, oftast i blekt grön
färg. Särskilt på hösten finner man
ej sällan F. inne i rum. Vid beröring
alstra de en obehaglig lukt, vilket
givit anledning till benämningen
stink-sländor.
Flosk’ler, innehållslösa
vältalighets-blommor. F 1 o s k u 1 ö’s, blomsterrik,
grann.
Flos’sa, tjock allmogevävnad, där
man som varp har starkt bomulls- el.
lingarn och i inslaget använder tjocka
ullgarnsändar i olika färger,
inplockade eller fastsnarade, så att de bilda
ett mönster. Brukas mest som
mattor eller bonader.
Flotovv [flå’tåv], F. F. A. v., 1812—
83, tysk tonsättare, vistades mycket i
Paris, komponerade komiska operor
(Martha, Stradella).
Flott. — 1. Sjöterm, flyta på
vatten. Bliva flott, komma av grund.
— 2. Slanguttryck, sprättig, stilig,
överdådig.
Flotta betecknar en stats krigsmakt
till sjöss men kan även beteckna en
större avdelning av denna t. ex. den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
