stående vatten upp till Jämtland och Västerbotten. Flogiston [flåg’istån]. Innan förbränningens natur upptäckts, ansåg man den därmed förknippade ljus-och värmeutvecklingen bero på att ett särskilt eldämne, kallat flogiston, bortgick. Flor, blomstring. Flora. — 1. Sammanfattningen av ett områdes växtvärld. F. betecknar även systematiska beskrivningar av växterna inom ett visst område. — 2. Ungdoms- och blomstergudinnan i den romerska gudasagan. I Rom firades festen Flora’lia (28 april—3 maj) till hennes ära. Floréal [flårealP], ”blomstermånaden”, den franska revolutionskalen-derns åttonde månad, motsvarade slutet av april och större delen av maj. Flo’reas, lat., måtte du blomstra! Flo’rens, stad i Toscana, norra Italien, 250,000 inv. En av Italiens äldsta städer med minnen från medeltiden. Sidenindustri. Konstskatter. — Historia. F. utvecklade sig under medeltiden till en storstad och blev under den karolingiska tiden en nästan självständig stat, inom vilken adelsätter kämpade om makten. Mest bekant av dessa släkter är Medici, under vilken F:s kulturella glansperiod inföll. Under deras tid uppträdde även Savonarola, vilken med sitt religiöst reformatoriska parti för en kort tid innehade makten. Cosimo II av släkten Medici ombildade F. till ett stor-liertigdöme Toscana*. 1865—71 var F. huvudstad i det enade Italien. Flore’ra, blomstra, utvecklas (i synnerhet i figurlig betydelse). Flo’res, en av de små Sundaöarna, belägen ö. om Java. Tillhör Nederländerna. 15,000 kvkm. 250,000 inv. Bland öns produkter märkas sandel-trä och bomull. Flo’res och Blan’zeflor, riddardikt från medeltiden, skildrande två furstebarns kärlekssaga, i Sverige känd från 1312. Jfr Eufemiavisorna. Florett’, vid sportfäktning använt vapen, bestående av en synnerligen böjlig, smal stålklinga med handtag och parerplåt samt i spetsen ofta försedd med läderknopp. Flo’rida, förkortat Fla., stat i sö. Förenta Staterna, omfattande halvön med samma namn, ytvidd 152,000 kvkm., 908,000 inv., därav 330,000 negrer. Huvudståd Tallahassee: G.OOOinv. Största stad Jacksonville: 92,000 inv. — F. är till övervägande del ett lågland och lämpar sig väl för jordbruk. Jämte de vanligaste sädesslagen odlas stora mängder bomull, sockerrör, sydfrukter och tobak. F. har en livlig tobaksindustri. Fisket är en viktig näringsgren. F. är dessutom en av världens förnämsta producenter av fosfat. Skogsbruket är betydande. F. har under vintermånaderna en utomordentligt stor resandeström från de nordligare staterna. Flo’ridaströmmen. Den n. ekvato-rialströmmen går utefter Sydamerikas nordkust in i Karibiska havet, svänger mot n. och ö. ut genom Florida-sundet och fortsätter sedan utefter Nordamerikas östkust.. I Florida-sundet äro vattenmassorna jämförelsevis hopträngda och F. har ganska hög hastighet. Flo’ridasundet, det breda havssund, som skiljer Florida från Cuba och Bahamaöarna. Florile'gium, ”blomstersamling”, en samling valda stycken. Flori’n, ursprungligen ett guldmynt präglat i Florens, sedermera även benämning på mynt i andra länder. I England är F. ett silvermynt, motsvarande två shillings. I Nederländerna är F. myntenheten. Flo’ris (egentligen de Vriendt). — 1. C. F., 1514—75, nederländsk bildhuggare och arkitekt. F. anses som den nederländska renässansstilens grundläggare. Han har bland annat uppfört det berömda rådhuset i Amsterdam. — 2. F. F., 1516—70, nederländsk historie- och porträttmålare, påverkades av Michelangelo och företrädde senare den romanistiska strömningen i det nederländska måleriet. Florsländor (Hemerobiidse), en familj till Nätvingar hörande insekter. Larverna leva av bladlöss (bladlus-lejon) och andra smärre djur. I vårt land finnas flera arter F., vilka i allmänhet ha genomskinliga, regnbågs-skiftande vingar, oftast i blekt grön färg. Särskilt på hösten finner man ej sällan F. inne i rum. Vid beröring alstra de en obehaglig lukt, vilket givit anledning till benämningen stink-sländor. Flosk’ler, innehållslösa vältalighets-blommor. F 1 o s k u 1 ö’s, blomsterrik, grann. Flos’sa, tjock allmogevävnad, där man som varp har starkt bomulls- el. lingarn och i inslaget använder tjocka ullgarnsändar i olika färger, inplockade eller fastsnarade, så att de bilda ett mönster. Brukas mest som mattor eller bonader. Flotovv [flå’tåv], F. F. A. v., 1812— 83, tysk tonsättare, vistades mycket i Paris, komponerade komiska operor (Martha, Stradella). Flott. — 1. Sjöterm, flyta på vatten. Bliva flott, komma av grund. — 2. Slanguttryck, sprättig, stilig, överdådig. Flotta betecknar en stats krigsmakt till sjöss men kan även beteckna en större avdelning av denna t. ex. den