Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fogelberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sten tillgänglig för de stora
folklagren liava ock särskilda åtgärder
vidtagits, bland vilka, ehuru
verksamheten ännu är i sin begynnelse, må
nämnas nationalmusei
föreläsnings-verksamhet, anordnandet av
vandringsutställningar av konstverk samt
de så kallade kulturmässorna. Till
musikens popularisering bidraga de
med kommunalt och statligt
understöd arbetande konsertföreningarna.
Vad teatern beträffar, må omnämnas
föreningen Skådebanans verksamhet,
vars syfte är att bereda de mindre
bemedlade tillfälle att njuta av god
dramatisk konst och som i landsorten
anordnat turnéer, under vilka
litterärt särskilt värdefulla skådespel
uppförts.
Folkdans har utvecklat sig dels ur
folklekarna, dels ur de högre
klassernas modedanser, som spritts till de
breda lagren och blivit mer el.
mindre omändrade. Sedan slutet av ISOO-t.
har man börjat intressera sig för F.
och för närvarande verka flera
föreningar för bevarande av F. Den
äldsta i Sverige är studentsällskapet
Philochorus. Senare (1893)
grundades av Arthur Hazelius Svenska
folkdansens vänner. Numera
finnas ett sextiotal skilda föreningar
på olika platser, sammanslutna i
Svenska ungdomsringen för
bygdekultur.
Folkdräkt el. national dräkt kallas
dräkter, som fordom begagnades i
allmogekretsar. F. har funnits i de
flesta europeiska länder men brukas
fortfarande endast i vissa trakter av
Skottland, Nederländerna, Alperna,
Balkanhalvön, Ryssland samt i
Sverige i några socknar vid Siljan i
Dalarna. Lapparnas urgamla dräkter
kunna i viss mån även räknas hit.
I Sverige voro F. i allmänhet
socken- och härads dräkter. På senare
år har man sökt uppteckna och
beskriva alla möjliga slags F. särskilt
för Nordiska museets och
bygdemu-seernas räkning.
Folkestone [få’ksten], sjöstad sv.
om Dover. 40,000 inv. Badort,
överfartsort till Frankrike.
Folkets Dagblad Politiken,
kommunistisk daglig tidning, sedan 1916
utgiven i Stockholm. F. äges av a.-b.
Politiken.
Folkets hus, socialdemokratiska
arbetarorganisationer tillhöriga
byggnader med kontorslokaler, salar för
sammanträden o. dyl. I Sverige
finnas c: a 1,000 F., det äldsta i Malmö
(1893—94). För att underlätta
tillkomsten av F. bildade
Landsorganisationen 1906 en Folkets hus
byggnadsfond, som för närvarande disponerar
över 1 milj. kr.
Folkets park, nöjesplatser för
arbe-tarpublik, helt el. delvis ägda av
arbetarorganisationer. Den äldsta och
största finnes i Malmö. De flesta F.
höra under Folkets parkers
centralstyrelse i Eskilstuna,
som förmedlar engagement och inköp
samt utger månadstidningen
Folkparken.
Folkhushållningskommissionen, se
Kristidskommissioner.
Folkhögskola. F. syfta till att
meddela vuxen ungdom allmän och
medborgerlig bildning. Förebilden till de
svenska F. är hämtad från Danmark,
men deras utveckling har skett efter
självständiga riktlinjer, som i
mycket skilja sig från de danska. De
första F. (Hvilan i Malmöhus län,
önnestad i Kristianstads län samt
1-Ierrestad, sedermera Lunnevad i
Östergötland) började sin verksamhet
hösten 1868. Statsunderstöd till F.
utgick första gången 1872. De
statsunderstödda F. äro för närvarande
till antalet 52. Elevantalet har under
de sista åren uppgått till något över
3,000, varav drygt hälften kvinnliga
elever. Förutom de förut nämnda mä
ytterligare följande F., som äro aven
speciell karaktär, nämnas: F. i
Brunnsvik, vars elever rekryteras
huvudsakligen bland
industriarbetareungdomen, nykterhetsfolkets speciella
F. på Ven delsberg, kooperationens på
Jakobsberg samt de kyrkliga F. i
Hampnäs och Sigtuna.
Folkliögfskollärare skall enligt
gällande stadga vara uni versi
tetsutbil-dad. Behörighet till lärarbefattning
prövas av skolöverstyrelsen.
Folkkommissarie, titel på
medlemmar av den ryska sovjetrepublikens
regering.
Folklanden, tre områden i Uppland,
Attun daland, Tiundaland
och Fjärdhundralan d. F. voro
indelade i hundare (härad),
respektive 8, 10 och 4, varav namnen. 1296
sammanslogos F. till Upplands
lagsaga.
Folklivsforskningr, den svenska
benämningen på etnografi och etnologi,
d. v. s. vetenskapen om folkens
kulturyttringar. F. omfattar framför allt
de nationella kulturyttringarna,
alltså ej de högre klassernas mera
internationella kultur. F. användes
särskilt om utforskande av de civiliserade
ländernas folkliga seder, språk,
dräkter m. m.
Folklore [fåo’klår], eng., en äldre
även i svenskt språk använd
benämning på dels folkminnen, dels
folkminnesforskning. — Folklorist,
folk-minnesforskare.
Folkmusik, beteckning på de
bredare lagrens, särskilt allmogens, musik.
F. har sin karaktär av att dess ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
