sten tillgänglig för de stora folklagren liava ock särskilda åtgärder vidtagits, bland vilka, ehuru verksamheten ännu är i sin begynnelse, må nämnas nationalmusei föreläsnings-verksamhet, anordnandet av vandringsutställningar av konstverk samt de så kallade kulturmässorna. Till musikens popularisering bidraga de med kommunalt och statligt understöd arbetande konsertföreningarna. Vad teatern beträffar, må omnämnas föreningen Skådebanans verksamhet, vars syfte är att bereda de mindre bemedlade tillfälle att njuta av god dramatisk konst och som i landsorten anordnat turnéer, under vilka litterärt särskilt värdefulla skådespel uppförts. Folkdans har utvecklat sig dels ur folklekarna, dels ur de högre klassernas modedanser, som spritts till de breda lagren och blivit mer el. mindre omändrade. Sedan slutet av ISOO-t. har man börjat intressera sig för F. och för närvarande verka flera föreningar för bevarande av F. Den äldsta i Sverige är studentsällskapet Philochorus. Senare (1893) grundades av Arthur Hazelius Svenska folkdansens vänner. Numera finnas ett sextiotal skilda föreningar på olika platser, sammanslutna i Svenska ungdomsringen för bygdekultur. Folkdräkt el. national dräkt kallas dräkter, som fordom begagnades i allmogekretsar. F. har funnits i de flesta europeiska länder men brukas fortfarande endast i vissa trakter av Skottland, Nederländerna, Alperna, Balkanhalvön, Ryssland samt i Sverige i några socknar vid Siljan i Dalarna. Lapparnas urgamla dräkter kunna i viss mån även räknas hit. I Sverige voro F. i allmänhet socken- och härads dräkter. På senare år har man sökt uppteckna och beskriva alla möjliga slags F. särskilt för Nordiska museets och bygdemu-seernas räkning. Folkestone [få’ksten], sjöstad sv. om Dover. 40,000 inv. Badort, överfartsort till Frankrike. Folkets Dagblad Politiken, kommunistisk daglig tidning, sedan 1916 utgiven i Stockholm. F. äges av a.-b. Politiken. Folkets hus, socialdemokratiska arbetarorganisationer tillhöriga byggnader med kontorslokaler, salar för sammanträden o. dyl. I Sverige finnas c: a 1,000 F., det äldsta i Malmö (1893—94). För att underlätta tillkomsten av F. bildade Landsorganisationen 1906 en Folkets hus byggnadsfond, som för närvarande disponerar över 1 milj. kr. Folkets park, nöjesplatser för arbe-tarpublik, helt el. delvis ägda av arbetarorganisationer. Den äldsta och största finnes i Malmö. De flesta F. höra under Folkets parkers centralstyrelse i Eskilstuna, som förmedlar engagement och inköp samt utger månadstidningen Folkparken. Folkhushållningskommissionen, se Kristidskommissioner. Folkhögskola. F. syfta till att meddela vuxen ungdom allmän och medborgerlig bildning. Förebilden till de svenska F. är hämtad från Danmark, men deras utveckling har skett efter självständiga riktlinjer, som i mycket skilja sig från de danska. De första F. (Hvilan i Malmöhus län, önnestad i Kristianstads län samt 1-Ierrestad, sedermera Lunnevad i Östergötland) började sin verksamhet hösten 1868. Statsunderstöd till F. utgick första gången 1872. De statsunderstödda F. äro för närvarande till antalet 52. Elevantalet har under de sista åren uppgått till något över 3,000, varav drygt hälften kvinnliga elever. Förutom de förut nämnda mä ytterligare följande F., som äro aven speciell karaktär, nämnas: F. i Brunnsvik, vars elever rekryteras huvudsakligen bland industriarbetareungdomen, nykterhetsfolkets speciella F. på Ven delsberg, kooperationens på Jakobsberg samt de kyrkliga F. i Hampnäs och Sigtuna. Folkliögfskollärare skall enligt gällande stadga vara uni versi tetsutbil-dad. Behörighet till lärarbefattning prövas av skolöverstyrelsen. Folkkommissarie, titel på medlemmar av den ryska sovjetrepublikens regering. Folklanden, tre områden i Uppland, Attun daland, Tiundaland och Fjärdhundralan d. F. voro indelade i hundare (härad), respektive 8, 10 och 4, varav namnen. 1296 sammanslogos F. till Upplands lagsaga. Folklivsforskningr, den svenska benämningen på etnografi och etnologi, d. v. s. vetenskapen om folkens kulturyttringar. F. omfattar framför allt de nationella kulturyttringarna, alltså ej de högre klassernas mera internationella kultur. F. användes särskilt om utforskande av de civiliserade ländernas folkliga seder, språk, dräkter m. m. Folklore [fåo’klår], eng., en äldre även i svenskt språk använd benämning på dels folkminnen, dels folkminnesforskning. — Folklorist, folk-minnesforskare. Folkmusik, beteckning på de bredare lagrens, särskilt allmogens, musik. F. har sin karaktär av att dess ut-