Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotografiska föreningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bromsilvret, sker i en kamera, där ett
knippe ljusstrålar med tillhjälp av ett
linssystem (kamerans objektiv) får
projicera en bild av det föremål, som
skall fotograferas, å plåten el. filmen.
Med en bländare varieras den
ljusmängd, som genom objektivet får
inkomma i kameran. Genom
särskilda anordningar regleras
exponerings-tiden. Den negativa bild, som efter
exponeringen finnes å plåten el.
filmen, blir synlig först efter särskild
framkallning. Framkallningen består
i reduktion av bromsilvret med ett
reduktionsmedel så avpassat, att
allenast bromsilvret å de belysta ställena
reduceras. Ett vanligt
reduktionsmedel är hydrokinon. Efter
framkallningen fixeras bilden, det vill säga
utlöses det opåverkade bromsilvret
med tillhjälp av natriumhyposulfit.
Om negativet är för svagt el. starkt,
kan förstärkning respektive
försvagning äga rum. Kopieringen sker
därigenom, att ljus genom negativet får
falla på ett papper, överdraget med
något ljuskänsligt ämne (i allmänhet
en gelatinemulsion av ett silversalt).
Kopieringen kan antingen ske å
fram-kallningspapper, där bilden ej blir
synlig förrän efter särskild
framkallning, el. å kopieringspapper, där
bilden omedelbart blir synlig. Kopiorna
måste i bägge fallen fixeras. För att
erhålla en viss ton å bilden
behandlas kopiorna på olika sätt. Vid den
vanliga fotograferingen erhålles
allenast ljusare el. mörkare partier å
bilderna. Färgfotograferingen, där
metoderna grunda sig på det förhållandet,
att av tre färger alla andra kunna
sammansättas, har under senare tider
gjort betydande framsteg.
Fotografiska föreningen bildades
1898. F. anordnar fotografiska
utställningar och utger Nordisk
tidskrift för fotografi.
Fotografiska objektiv, se Kamera.
Fotogrammetri’, avståndsmätning å
fotografi. F. användes framför allt
inom kartografin.
Fotogravy’r. Av ett fotografiskt
negativ tages en positiv kopia, som i sin
tur kopieras på ett papper,
överdraget med en bikromatgelatinemulsion.
Behandlas kopian med varmt vatten,
löses gelatinen lättast å de obelysta
ställena. Hinnan blir alltså tjockast
å de belysta ställena. Gelatinreliefen
placeras å ett underlag av koppar,
som därefter etsas i en
järnkloridlös-ning. Kopparplåten påverkas
starkast å de ställen, där gelatinhinnan
är tunnast. Fördjupningar i
kopparplåten motsvara alltså skuggpartier
hos det fotograferade föremålet.
Sedan plåten är färdigpreparerad, fylles
trycksvärta i fördjupningarna.
Fotokemi’, läran om ljusets
kemiska verkningar. Åtskilliga kemiska
processer äga endast rum el.
påskyndas under ljusets inverkan. I mörker
inverka ej klor och väte på varandra,
men utsättes blandningen för ljus,
förena sig de båda ämnena till
klor-väte. Tekniskt viktig är
silverbromi-dens fotokemiska egenskaper, varpå
fotograferingen grundar sig.
Växternas assimilation av luftens kolsyra
försiggår under solljusets inverkan;
de fotokemiska processerna spela
härigenom en bestämmande roll för allt
organiskt liv. Av spektrums olika
färger är det framför allt de blå,
violetta och ultravioletta strålarna, som
äro fotokemiskt verksamma.
Fotolitografi’, se Litografi.
Fotome’ter, se Fotometri.
Fotometri’, mätning av ljusstyrkan
hos en ljuskälla. Mätningen sker
medelst instrument, som kallas
fotometrar, och som äro så inrättade, att
jämförelse kan äga rum mellan den
ljuskälla, vars ljusstyrka skall mätas,
och en ljuskälla med känd ljusstyrka.
Bunsens fotometer, vars konstruktion
är synnerligen enkel, består av en
pappersskärm med en fettfläck. Den
ljuskälla, vars styrka skall mätas, får
belysa skärmen från ena sidan, den
kända ljuskällan från den andra
sidan; bägge placerade så, att ljuset
faller vinkelrätt mot skärmen. Då
ljuskällorna placerats på sådant
avstånd, att fettfläcken synes så litet
som möjligt, är belysningen från
bägge håll lika stark. Ur ljuskällornas
avstånd från skärmen låter den
okända ljuskällans styrka lätt beräkna sig.
En mångfald mera komplicerade F.
ha konstruerats t. ex.
spektralfoto-metrarna, där ljuset först uppdelas
i de särskilda spektralfärgerna.
Fotosfä’rcn, astr., jfr Solen.
Fototelegrafi’, bildöverföring på
telegrafisk väg.
Fototypi’. Vid F. överföres bilden
på fotografisk väg på en zink- el.
kopparplatta, som efter etsning användes
för boktryck.
Fotpunkt, se Normal.
Fotsvett, överdriven avsöndring från
fotsulans svettkörtlar. Vid F:s
sön-derdelning bildas illaluktande ämnen.
F. är därför besvärande, särskilt för
ifrågavarande persons omgivning. F.
behandlas lämpligen med fotbad. Man
kan tillsätta en matsked formalin till
tvättvattnet.
Foucaults pendelförsök [fokå’ls-].
Vid F., som utfördes av deri franske
fysikern J. B. L. Foucault (1819—68),
känd även för bestämningar av
ljusets hastighet, mätes den vridning i
förhållande till markytan, som en fritt
upphängd pendels svängningsplan på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
