viss tid undergått, varigenom på experimentell väg jordens rotation visas. Fouché [fosje’], J., hertig d’Otrante, 1759—1820, fransk polisminister. F. blev medlem av nationalkonventet 1792 och tillhörde jakobinernas vänstra flygel men bidrog dock sedermera till Robespierres störtande. 1799 blev F. polisminister, stödde Napoleon vid brumairerevölten och var sedan även dennes polisminister. F. var emellertid en intrigant och opålitlig natnr och avskedades 1810. Han togs dock till nåder 1813, var polisminister under ”de hundra dagarna”, då han emellertid konspirerade med bourbonerna. 1816 blev F. landsförvisad såsom medverkande till dödsdomen över Ludvig XVI. — F. anses som typen för en hänsynslös politisk lycksökare. Foulard [fola’r], tunt, lärftsvävt sidentyg, användes bland annat till klänningar. Foulé [fole’], mjukt ylletyg med filtliknande yta. Fouquct [fokä’], B., f. 1640, fransk bildhuggare, anställd vid Stockholms slottsbyggnad. F. har bland annat utfört de bägge bronslejon, som finnas vid uppfartsvägen till slottet. Fourier [forje’], C. F., 1772—1837. F. tillhörde de utopiska socialisterna och framlade bland annat plan till en helt ny organisation av samhället. F. O. W. el. fow, uttryck bildat av begynnelsebokstäverna i de engelska orden first open water (första öppna vatten). Fox, C. J., 1749—1806, engelsk politiker, ledamot av underhuset 1768, medlem av en toryministär 1770—74, varefter han övergick till whigpartiet. 1783 var F. en kort tid utrikesminister. Sedermera motarbetade han som oppositionsledare Pitts konservativa politik. 1S06 var han åter utrikesminister. F. var känd som en glänsande talare. Fox cliannel [fåks tjsen’nel], benämning på en del av Norra ishavet, belägen mellan Baffins land och Mel-villehalvön, n. Canada. Foxterrier [fåxter’ri£e], se Hundraser. Fox’trott, se Dans. Foyer, se Foajé. Fra, it., broder, titel för ej prästvigda italienska och franska munkar samt för alla tiggarmunkar. Fra Ange’lico, se Angelico. Fra Dia’volo, ”broder Djävulen”, italiensk rövarhövding, egentligen Mi-chele Pezza, 1760—1806, deltog från 1799 i kriget mot fransmännen i s. Italien. F. är hjälten i en opera med samma namn av Auber. Fragra’ria, växtsläkte av familj Ro-sacese. F. ha trefingrade blad och vita blommor. Frukterna äro skenfrukter, sammansatta av ett köttigt fruktfäste, på vilket sitta talrika små nötter. Vanligt smultron (F. vesca) förekommer allmänt i hela Sverige. Den har utåtriktade foderblad, från vilka smultronen lätt lossna. Backsmultron el. Nejkon (F. viridis) ha smultron, som ej lossna och vilka äro omslutna av foderbladen. Jordgubbe (F. moschata) förekommer vild i Sverige. De odlade sorterna äro hybrider mellan amerikanska arter. Fragi’1, bräcklig, svag. Fragment, avbrutet stycke, en från det hela avskild mindre del. Fragonard [fragåna’r], J. H., 1732— 1S06, fransk rokokomålare, påverkad av Boucher. F. valde oftast erotiska motiv, exempelvis ur mytologin, men var även en skicklig porträttör, dekorationsmålare, tecknare och etsare. Nationalmuseum äger några goda exempel på hans graciösa, luftiga konst. Fraiche, se Fräsch. Fraktavtal. Om internationell godsbefordran på järnväg finnas bestämmelser i Bernkonventionen den 14 oktober 1890. Vid sjötransporter avser befraktningen antingen så kallad tids-befraktning (eng. timecharter), då redaren (bortfraktaren) uthyr el. bortfraktar fartyget till en person (be-fraktaren) att av honom på överenskomna villkor användas i fraktfart, el. ock så kallad resebefraktning, det vill säga transport under en el. flera på förhand bestämda resor. De särskilda avtal, som understundom upprättas för att reglera F., kallas certe-parti. Då fråga är om styckegodstrafik upprättas dock i allmänhet blott ett konossement. Fraktion, utbruten del, en liten grupp inom en större. Fraktsedel, en av godsavsändaren vid järnvägstransporter upprättad handling med uppgifter rörande godsets beskaffenhet, mottagaren, om godset skall gå såsom ilgods el. fraktgods m. m. Om F. vid internationell godsbefordran finnas bestämmelser i Bernkonventionen den 14 oktober 1890. Vid sjötransporter motsvaras F. i regel av konossement. Fraktu’r. — 1. Den brutna gotiska tryckstilen (t. ex. fraftltr), till skillnad från den latinska a n t i k v a (t. ex. antikva) och kursiv (t. ex. lcursiv). Frakturen användes förr allmänt i Sverige, numera mestadels blott för liturgiskt tryck. I Tyskland är den mycket använd och den förekommer även i Norge och Danmark. — 2. Med. brott, särskilt benbrott.