Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fram ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fram, namn på det fartyg, med
vilket Fridtjof Nansen företog sin
polarfärd 1893—96.
Framfall. Hos barn är F. av
ändtarmen en ej sällsynt åkomma. Om
F. upprepas, kan operativ behandling
vara lämplig. Hos kvinnor, som fött
barn, förekommer ibland F. av
livmoderhalsen. Sådant F. kan
ävenledes behandlas operativt. I lindrigare
fall kan bärandet av livmoderring
vara en tillräcklig åtgärd.
Framkallning:, se Fotografi.
Framladdning:. Vid F. införas
laddning ocli projektil genom vapnets
mynning. F. är numera i stort sett
övergiven.
Franc [frangj, plur. francs,
förkortas frcs, den franska myntenheten. F.
delas i 100 centimes. En guldfranc
motsvarar 72 öre. Även i Belgien och
Schweiz är myntenheten F. Jämväl
i åtskilliga andra länder användes
samma myntenhet fast under annat
namn (ex. Spanien peseta, Finland
mark).
Franfiaise [frangsä’s], fr., fransman,
fransk, franska språket. Jfr även
Fransäs.
France [frang’s], la, fr., Frankrike.
France [frangs], Anatole, 1844—1924,
fransk författare, ägnade sig till en
början åt lyriskt författarskap samt
journalistik; vann 1881 framgång med
romanen Sylvestre Bonnards
brott. Senare skrev han dels
samtidsskildringar (Den röda liljan),
dels skildringar ur historien och
legenden (Thais, Gudarna
törsta, Drottning Gåsfot).
Självbiografiska äro Min väns bok och
Pierre Noziére. I serien
”Hi-stoire contemporaine” ingå bland
annat Korgdockan och Herr Be
r-geret i Paris. ”La vie littéraire”
innehålla F: s litteraturartiklar i Le
Temps. F. har en starkt pessimistisk
och skeptisk läggning, mildrad av
hans fina, ofta medlidsamt ironiska
humor. Som stilist står han utan
rival i den moderna litteraturen. F.
erhöll 1922 Nobelpriset i litteratur.
Francesca da Ri’mini [tjes’ka],
hjältinnan i en av de ryktbaraste
episoderna i Dantes ”Divina Commedia”.
Franccschi [-tjäs’ki], P. Dei,
omkring 1420—92, italiensk målare. F.
räknas till renässansens mera
berömda målare. Hans tavlor utmärka sig
för skarp karakteriseringsförmåga och
ett starkt betonande av det
perspek-tiviska.
Franche-Comté [frangS;‘-kångte’],
gammal provins i ö. Frankrike, vid
gränsen mot Schweiz, motsvarande de
nuvarande departementen Doubs, Jura
och Haute-Saöne, 15,000 kvkm.,
omkring 1 milj. inv. Yin- och
trädgårdsodling. Skogsbruk.
Franche-Comté-smide [ [-frangs;-kång-te’-],-] {+frangs;-kång-
te’-],+} en från Frankrike
härstammande, under senare delen av 1800-t. men
ej numera även i Sverige använd
härd-färskningsmetod.
Franciska’norden är uppkallad
efter den helige Franciscus av Assisi,
11S2—1226. Hans ungdom förflöt
under glada nöjen. Efter en svår
sjukdom genomgick han en omvändelse
och ägnade sig sedan åt att, följande
Jesu lärjungars exempel,
egendomslös predika Guds ord och hjälpa sina
medmänniskor. Till honom slöt sig
en skara lärjungar, vilka så
småningom organiserade sig till en
munkorden. F:s regler stadfästes av
påven 1223. Franciscus lämnade
emellertid snart ledarskapet och tillbragte
sina sista år i ensamhet under bön,
fasta och religiös extas. Hans djupa
medkänsla och barnsligt naturliga
religiositet gör honom till en av
kristendomens mera tilldragande
gestalter. F. utvecklades raskt och nådde
stor popularitet och inflytande. Bland
dess mera bemärkta medlemmar
märkas Roger Bacon, Duns Scotus,
Bona-ventura m. fl. I Sverige kallas F: s
medlemmar gråbröder. På 1230-t.
bildades ett kloster i Visby, senare
grundades kloster i Uppsala, Skara,
Stockholm och på andra platser. F. delade
sig så småningom på tvenne
riktningar, konventualerna, ett slappare parti,
och observanterna, ett strängare parti,
vilka mera samvetsgrant följde det
ursprungliga fattigdomsidealet.
Franck [frangk], Caesar, 1822—90,
belgisk-fransk kompositör, 1872 lärare
vid Paris konservatorium. F. har
komponerat oratorier, symfonier,
operor, kammar- och kyrkomusik. Han
räknas bland Frankrikes största
musikaliska namn.
Fran’cke, A. H., 1663—1727, tysk
teolog, professor i I-Ialle, där han
grundade barnhus och fattigskolor, de
s. k. Franckeska stiftelserna, vilka
finnas kvar ännu i dag. F. var
jämte Spener en av pietismens
grundläggare.
Francois [frang’soa], fr., Frans.
Francs-tireurs [frangtirö’r],
friskyttar, skytteföreningar, vilka deltogo i
fransk-tyska kriget 1870—71, fast utan
uniform. Tyskarna erkände dem ej
som reguljära trupper.
Fran’g:ulabark användes till
beredning av tämligen milt verkande
avfö-ringsmedel.
Frank, A., 1834—1916, tysk kemist,
som utfört praktiskt viktiga
forskningar över användandet av luftens
kväve till framställning av
karbidkväve och över syntetisk
ammoniak-framställning. F. räknas som den
tyska kaliindustrins grundläggare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
