Fram, namn på det fartyg, med vilket Fridtjof Nansen företog sin polarfärd 1893—96. Framfall. Hos barn är F. av ändtarmen en ej sällsynt åkomma. Om F. upprepas, kan operativ behandling vara lämplig. Hos kvinnor, som fött barn, förekommer ibland F. av livmoderhalsen. Sådant F. kan ävenledes behandlas operativt. I lindrigare fall kan bärandet av livmoderring vara en tillräcklig åtgärd. Framkallning:, se Fotografi. Framladdning:. Vid F. införas laddning ocli projektil genom vapnets mynning. F. är numera i stort sett övergiven. Franc [frangj, plur. francs, förkortas frcs, den franska myntenheten. F. delas i 100 centimes. En guldfranc motsvarar 72 öre. Även i Belgien och Schweiz är myntenheten F. Jämväl i åtskilliga andra länder användes samma myntenhet fast under annat namn (ex. Spanien peseta, Finland mark). Franfiaise [frangsä’s], fr., fransman, fransk, franska språket. Jfr även Fransäs. France [frang’s], la, fr., Frankrike. France [frangs], Anatole, 1844—1924, fransk författare, ägnade sig till en början åt lyriskt författarskap samt journalistik; vann 1881 framgång med romanen Sylvestre Bonnards brott. Senare skrev han dels samtidsskildringar (Den röda liljan), dels skildringar ur historien och legenden (Thais, Gudarna törsta, Drottning Gåsfot). Självbiografiska äro Min väns bok och Pierre Noziére. I serien ”Hi-stoire contemporaine” ingå bland annat Korgdockan och Herr Be r-geret i Paris. ”La vie littéraire” innehålla F: s litteraturartiklar i Le Temps. F. har en starkt pessimistisk och skeptisk läggning, mildrad av hans fina, ofta medlidsamt ironiska humor. Som stilist står han utan rival i den moderna litteraturen. F. erhöll 1922 Nobelpriset i litteratur. Francesca da Ri’mini [tjes’ka], hjältinnan i en av de ryktbaraste episoderna i Dantes ”Divina Commedia”. Franccschi [-tjäs’ki], P. Dei, omkring 1420—92, italiensk målare. F. räknas till renässansens mera berömda målare. Hans tavlor utmärka sig för skarp karakteriseringsförmåga och ett starkt betonande av det perspek-tiviska. Franche-Comté [frangS;‘-kångte’], gammal provins i ö. Frankrike, vid gränsen mot Schweiz, motsvarande de nuvarande departementen Doubs, Jura och Haute-Saöne, 15,000 kvkm., omkring 1 milj. inv. Yin- och trädgårdsodling. Skogsbruk. Franche-Comté-smide [ [-frangs;-kång-te’-],-] {+frangs;-kång- te’-],+} en från Frankrike härstammande, under senare delen av 1800-t. men ej numera även i Sverige använd härd-färskningsmetod. Franciska’norden är uppkallad efter den helige Franciscus av Assisi, 11S2—1226. Hans ungdom förflöt under glada nöjen. Efter en svår sjukdom genomgick han en omvändelse och ägnade sig sedan åt att, följande Jesu lärjungars exempel, egendomslös predika Guds ord och hjälpa sina medmänniskor. Till honom slöt sig en skara lärjungar, vilka så småningom organiserade sig till en munkorden. F:s regler stadfästes av påven 1223. Franciscus lämnade emellertid snart ledarskapet och tillbragte sina sista år i ensamhet under bön, fasta och religiös extas. Hans djupa medkänsla och barnsligt naturliga religiositet gör honom till en av kristendomens mera tilldragande gestalter. F. utvecklades raskt och nådde stor popularitet och inflytande. Bland dess mera bemärkta medlemmar märkas Roger Bacon, Duns Scotus, Bona-ventura m. fl. I Sverige kallas F: s medlemmar gråbröder. På 1230-t. bildades ett kloster i Visby, senare grundades kloster i Uppsala, Skara, Stockholm och på andra platser. F. delade sig så småningom på tvenne riktningar, konventualerna, ett slappare parti, och observanterna, ett strängare parti, vilka mera samvetsgrant följde det ursprungliga fattigdomsidealet. Franck [frangk], Caesar, 1822—90, belgisk-fransk kompositör, 1872 lärare vid Paris konservatorium. F. har komponerat oratorier, symfonier, operor, kammar- och kyrkomusik. Han räknas bland Frankrikes största musikaliska namn. Fran’cke, A. H., 1663—1727, tysk teolog, professor i I-Ialle, där han grundade barnhus och fattigskolor, de s. k. Franckeska stiftelserna, vilka finnas kvar ännu i dag. F. var jämte Spener en av pietismens grundläggare. Francois [frang’soa], fr., Frans. Francs-tireurs [frangtirö’r], friskyttar, skytteföreningar, vilka deltogo i fransk-tyska kriget 1870—71, fast utan uniform. Tyskarna erkände dem ej som reguljära trupper. Fran’g:ulabark användes till beredning av tämligen milt verkande avfö-ringsmedel. Frank, A., 1834—1916, tysk kemist, som utfört praktiskt viktiga forskningar över användandet av luftens kväve till framställning av karbidkväve och över syntetisk ammoniak-framställning. F. räknas som den tyska kaliindustrins grundläggare.