het, smicker. — Galanterivaror, lyxvaror. Gala’pagosöarna, ögrupp, tillhörande republiken Ecuador, Sydamerika, belägen i Stilla havet på båda sidor om ekvatorn. Består av ett antal vulkaniska öar. Sammanlagd ytvidd 7,400 kvkm. Endast en av öarna, San Cri-stobal, är numera bebodd (400 inv.). G. ha en säregen växtvärld med många endemiska arter. Bland karakteristiska djur må särskilt framhållas en art jättesköldpaddor. Galate’a, enligt den grekiska gudasagan en havsnymf, till vilken cyklo-pen Polyfemos hyste en obesvarad kärlek. Myten behandlades med förkärlek av grekiska konstnärer. Jfr även Pygmalion. Gala’terbrevct, ett av Paulus’ brev i Nya testamentet -skrivet till församlingarna i Galatien, sannolikt år 56 på tredje missionsresan. Galati [gala*ts], rumänsk stad vid Donau. 75,000 inv. Livlig handel med spannmål och petroleum. Gala’tien, landskap i inre Mindre Asien, uppkallat efter den keltiska folkstammen Galaterna, som invandrade i 3: e årh. f. Kr. G,al’ba, Servius Sulpicius, 5 f. Kr.— 69 e. Kr., blev av soldaterna gjord till romersk kejsare 68 men mördades strax därpå. GalcVhöpiggen, fjälltopp i Jotunfjäl-len, Norge. Når 2,470 m. ö. h. Galea’s, segelfartyg med två master utan rår. Galej’a, äldre benämning på Galär. Galc’nos, f. omkring 131 e. Kr., berömd läkare, grek till härstamningen men verksam i Rom. G. utgav ett betydande antal skrifter, i vilka han sammanfattade den tidens medicinska vetande och vilka utövade ett stort inflytande långt in i medeltiden. Gali’cien, landskap i nv. Spanien vid Atlanten, 29,000 kvkm. 2 milj. inv. Viktigaste stad La Corufia: 60,000 inv. — G. är ett bördigt högland, bevuxet med ek- och bokskogar. Åkerbruk med råg och havre, som äro de viktigaste sädesslagen, samt fruktodling och fiske äro befolkningens viktigaste näringsgrenar. Galic’ja, polska namnet på Galizien. Galiléen, namn på nordligaste delen av Väst-Jordanlandet. G. blev aldrig helt och hållet erövrat av de gamla israeliterna och dess invånare fördes slutligen (734 f. Kr.) i fångenskap till Assyrien, under det att andra folkslag troligen sändes att bosätta sig i G. På 100-t. f. Kr. intogs G. av mac-kabéerna och rönte sedan ungefär samma öden som Judéen. Galiléi el. Galile’o, 1564^-1642, italiensk matematiker, fysiker och astronom. G., som anslöt sig till Kopernikus’ uppfattning om världsalltets byggnad, tvingades vid två skilda tillfällen av Inkvisitionen att avsvära sig denna som kättersk förklarade åskådning. Det yttrande om jordklotet: ”E pur si muo’ve” (och dock rör det sig), som man velat tillskriva G. inför inkvisitionsdomstolen är ohistoriskt. G. levde sedan i halv fångenskap under inkvisitionens uppsikt. Han konstruerade bland annat den första astronomiska kikaren. Med dennas tillhjälp gjorde han ett flertal viktiga astronomiska upptäckter, såsom månbergen, solfläckarna, Jupiters månar och iakttog Saturnus’ ring. G. påvisade lagarna för pendelns rörelser och för fallet och uppfann pendelns användning för ur. Galile’iska sjön, se Genesaret. Ga’lium, växtsläkte, familj Rubia-cese. Arterna äro örter med små blommor i täta knippen och med krans-ställda blad. Gulmåra el. Jungfru Marie sänghalm (G. verum) har gula blommor och användes till färgning av garn. Vitmåra (G. boreale) är vanlig vid vägkanter och på åkerrenar. Snärj gräs (G. aparine) har små nedåtriktade hakar och är även ett vanligt ogräs. Gali’zien, förr österrikiskt kronland, sedan 1918 utgörande en del av republiken Polen, beläget n. om Karpa-terna, kring övre loppet av floderna Weichsel och Dnjestr. 78,500 kvkm., omkring 8 milj. inv. S. delen av G., som uppfylles av förgreningar från Karpaterna, är ett högland, vilket så småningom sänker sig mot n. och vid Weichsel och Dnjestr övergår till lågland. Åkerbruk (spannmål, sockerbetor, tobak, hampa) och skogsbruk äro huvudnäringar. Bland bergsbruksprodukter märkas salt, petroleum och stenkol. Största städer äro Lemberg (220,000 inv.) och Krakow (180,000 inv.). Gall, se Frenologi. Gall-, G. användes i sammansättningar i betydelsen ofruktsam, könlös, t. ex. gallko. Galla avsöndras från levern och överföres till tolvfinger t ar men genom gallgången, varvid en del G. magasineras i gallblåsan för att vid behov uttömmas. G. innehåller gallfärgäm-nen samt alkaliska salter av gallsyror, vilka ha betydelse för fettarternas tillgodogörande i tarmkanalen. Garias, M., 1584—1647, riksgreve, kejserlig fältmarskalk, deltog i Trettioåriga kriget och blev överbefälhavare efter Wallenstein 1634. G. besegrade svenskarna vid Nördlingen 1634 men sökte sedan förgäves omintetgöra Banérs och Torstenssons planer, därvid uttröttande sitt eget