de. G. användes för studiet av gasers spektra. Geist, ty., ande, flykt, eldigliet. Gejd, av engelska guide, maskindel, som säkerställer rätlinjig rörelse av fram- och återgående maskindelar. G. betecknar även ledskenor för en hisskorg. Gejser, se Geysrar. Gel [jel], se Kolloider. Gelatin [sjelati’n] är ett färglöst lim, som i varmt vatten löses till en klibbig vätska. Vätskan stelnar vid av-svalning till ett gelé. G. användes inom hushållet och inom vissa industrier. GeFdern (Gelderland), provins i Holland, sö. om Zuider-zee, till större delen upptagen av ofruktbar geest. Stad Arnhem. Gelé [sjelé], en vattenhaltig, mjuk och amorf massa. Gellée [sjöle*], Claude, kallad C. Lor-rain, 1600—82, fransk landskapsmålare, mestadels verksam i Rom, utförde naturlyriska stämningslandskap, med särskilt mästerskap återgivande skiftande belysningar och luftperspektiv. Gellerstedt, A. T., 1836—1914, arkitekt, _ akvarellist, skald, professor vid Tekniska högskolan 1877, överintendent 1897, utgav _ dikter och prosaskisser, där han friskt och enkelt skildrade idylliska naturstämningar. Gellivare, se Gällivare. Ge’lsenkirchen, stad i den preussiska provinsen Westfalen. 170,000 inv. En av huvudorterna i Ruhrdistriktet. Kolgruvor, järnindustri, kemisk industri. Gem, plur. gemmer, ädel- el. halvädelsten, prydd med graverade bilder el. tecken. En sten med fördjupad gravyr kallas i regel G., medan en sten med upphöjd gravyr kallas k a-m é. Gema’k, praktrum, slottsrum. Gemén, obefordrad soldat; nedlåtande vänlig; nedrig, beräknat elak. Gemensamma livets bröder, se Bröder. Gemla, station vid Växjö—Alvesta järnväg. Leksaksfabrik. Gems (Rupicapra rupicapra), ett an-tilopdjur med bakåtböjt hakformiga horn. G. förekommer i bergstrakter i Mellaneuropa, t. ex. Alperna, Kar-paterna, Pyrenéerna, där den klättrar med utomordentlig skicklighet. Gemy’t, sinnelag. — Gemytlig, hemtrevlig, hjärtlig. Gen, se Ärftlighetslära. Genberg:, Anton, f. 1862, landskapsmålare, har särskilt målat vinterbilder. Gendarm [sjangdarm’], ursprungligen namn på medeltida riddare i Frankrike, kallades mot slutet av 1700-t. medlemmar i en beriden kår, gendarmeriet, upprättad till allmän- Gems. hetens skydd. G. har sedan ofta använts, särskilt om militära poliskårer. Genealogi [je-], släktforskning, insamlande av uppgifter om förutgående släktled ur kyrkoböcker, jordeböcker, domstolsprotokoll etc. Gene’ra [sje-], besvära, förorsaka lindrigt obehag. — Genant [sjenangt’], besvärande. General, den högsta officersgraden inom armén. Den närmast lägre graden benämnes generallöjtnant och den därefter följande generalmajor. Generalbas, en basstämma, försedd med siffror och tecken, som ge ledtrå^ dar om stämmans ackord och modula-tioner. G. fordrade stor skicklighet av den spelande. Sedan man under 1700-t. börjat fullständigt utskriva basstämman, föll generalbasspelet i glömska. Generaldirektör kallas chefen för en del centrala ämbetsverk. Generalfälttyg:mästare kallas chefen för arméförvaltningens artilleridepartement. Som artilleriinspektör har G. även att öva uppsikt över utbildningen vid artilleriet. Generaliss’imus, en högste befälhavare med mycket vidsträckt befogenhet. Någon speciell militär rang är i allmänhet ej förbunden med G. Genera’liter, överhuvudtaget, i allmänhet. Generalkonsul, se Konsul. Generalkrig:skommissarie benämnes chefen för arméförvaltningens civila departement. Generalpaus, mus., en längre paus, samtidig för alla stämmor. Generalpoststyrelsen, postverkets överstyrelse, lyder under kommunikationsdepartementet. G. består av en generaldirektör och chef, fem byråchefer samt en del underordnad personal.