Generalstab, en kår av officerare, som har till uppgift att under fredstid genom utarbetande av planer och förslag förbereda de anordningar, som vid ett krigsutbrott måste vidtagas. I krig tjänstgöra generalstabsofficerarna på olika poster inom truppledningarna. Generalstabens karta över Sverige utgives av Eikets allmänna kartverk. G. består dels av kartor över s. Sverige, som gå till omkring 01°30' nordlig bredd och utgöra 110 blad i skalan 1:100,000, dels av kartor över n. Sverige 1: 200,000, bestående av 84 blad, av vilka några ännu ej utkommit; över dessa och andra tättbebyggda norrländska områden ha i stället 1:100,000-blad utgivits. Generalstabens litografiska anstalt, kartografisk anstalt, där jämväl tryck av annat slag utföres, kemigrafisk anstalt och kartförlag i Stockholm. G. äges av aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier. Generalstatcrna, benämning på holländska riksdagen. Generaltullstyrelsen, under finansdepartementet sorterande ämbetsverk, vilket handhar uppbörden av tullar och de ärenden, som röra tullförfattningarna. Chefen benämnes general-tulldirektör. Generatio eequivoca [jenera’tsio [-ek-vi’våka],-] {+ek- vi’våka],+} se Uralstring. Generation [je-], släktled. Generationsväxling [je-] kallas det förhållandet, som förekommer hos en del såväl djur som växter att fortplant-ningsSättet varierar hos olika generationer av arten. Könlöst uppkomna jndivider omväxla med individer, uppkomna genom könlig fortplantning. Partenogenetiska generationer omväxla med generationer uppkomna genom befruktning. Skildkönade och herma-froditiska generationer omväxla etc. Generatio sponta’nea [jenera’tsio-], se Uralstring. Generati’v [je-], hörande till fortplantningen. Generator, se Elektriska maskiner samt Gasformiga brännmaterial. Generatorgas, se Gasformiga brännmaterial. Generatri’s [je-], benämnes en linje, genom vars rörelse en yta kan anses hava alstrats. Jfr Cylinder. Generell’ [sje-], allmängiltig, allmän. Generosite’t [sje-], ädelmod, frikostighet. — Gener ö’s, frikostig. Gene’s [je-], utveckling från, bildning ur, härkomst av en art, organ e. d. Gene’saret [je-], sjö i Palestina, i n. delen av Jordandalen. Omkring 200 m. u. h. Kallas numera Tiberias’ hav. Avlopp utgör Jordan. Gencsis [je’-], ursprung, även namn på första Mose bok, som innehåller skapelseberättelsen. Geneti’k [je-], ärftlighetslära. GcnSve [s;enäv’]t tyska Genf, huvudstad i schweiziska kantonen med samma namn, vid Rliönes utflöde ur Ge-névesjön, 140,000 inv. Handelsstad med bland annat betydande tillverkning av ur. Nationernas förbund har sitt säte i G. Universitet. Anses vara en av Europas vackraste städer. Från G. har den reformerta läran utgått. Genövekonventionen [s;enä’v] ägde rum 1864. Vid denna fastställdes internationella bestämmelser angående sårade och sjukvård i krig. Rött kors på vit botten fastställdes som sjuk-vårdsväsendets märke. De flesta civiliserade stater ha anslutit sig till G. Senare ha upprepade gånger tillägg gjorts till G. Gencver [sjenä’ver], holländskt brännvin med enbärssmak. Genevesjön [sjenä’v] (Lac Léman), den största av de schweiziska sjöarna, belägen i sv. Schweiz, nära gränsen till Frankrike, 580 kvkm. Genom-flytes av Rhöne. Genf, se Genéve. Gen’gangere, no., gengångare, skådespel av H. Ibsen*. Geni [sjeni’], snille, skapande begåvning. — G. användes även i sammansättningar i betydelsen hörande till befästningskonst o. dyl., t. ex. genitrupper. Genier [je’-], singularis genie, konstterm för bevingade barnagestalter, ofta med allegorisk syftning. Genita’lia [je-j, könsorgan. Gc’nitiv, kasus, som utmärker ägaren till något. Genitrupper, se Geni. Genius [je’-], lat., mannens skydds-ande hos antikens romare. Kejsarens G. fick en stor religiös betydelse och dyrkades av folket. En kvinnas skydds-ande benämndes j u n o. Genombrottsdalar, floddalar som från en lägre terräng gå genom en mötande bergsträcka. Gcnomföring, mus., fri bearbetning av förut framförda tema, särskilt i sonatform. Jfr Fuga. Genomskinlig säges en kropp vara, som med sådan lätthet genomsläpper ljusstrålar, att man genom densamma kan iakttaga föremål. Genomskinligheten beror dels på det ämne, varav kroppen består, dels på tjockleken av de skikt, ljuset skall passera. Genomskinligheten är vidare olika för ljusstrålar av olika färger. Olika ämnen absorbera nämligen olika starkt olika färgsorter. Den färg, som en kropp visar i genomgående vitt ljus, är beroende på de färgsorter, som genomsläppas. Genomtrampare el. björntrampare kallas liäst, hos vilken hasleden är starkt sänkt, tyngden kommer därigenom att vila jämförelsevis mycket på