Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generalstab ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
böj senorna. Gången blir mjuk, men
senorna överansträngas lätt.
Genova [dje-*], se Genua.
Genove’va [ie-], fr. Geneviéve,
omkring 422—512, staden Paris’
skyddshelgon, säges ha bringat en underbar
hjälp åt Paris, då det vid hunnernas
anfall 451 hemsöktes av hungersnöd.
Genre [sjangr], klass, art; stil. —
Genremålning, en bild ur
vardagslivet.
Gens, lat., i det gamla Rom adelsätt,
vanligen omfattande flera familjer.
Endast medlemmar av G., de så
kallade gen ti les, hade fulla
medborgerliga rättigheter. Sedermera när
Rom demokratiserades, användes G.
även om plebejska ätter.
Gent, J. van, nederländsk målare,
troligen lärjunge till Jan van Eyck,
verkade i Italien på 1460—70-t. G: s
enda bekanta målning är altartavlan
Nattvarden i Urbino.
Gent [sjse’nt], fr. Gand [gang], stad
i belgiska provinsen öst-Flandern, vid
sammanflödet av Schelde och Lys.
166,000 inv. (med förstäder 242,000).
Stora bomullsväverier; järnindustri;
papperstillverkning. Stora
trädgårdsanläggningar. Universitet.
Kanalförbindelse med Nordsjön.
Gentia’na [ je-], växtsläkte, fam.
Gentianacese. Arterna äro örter med
glatta, hela blad och blå el. vita,
sällan röda blommor. Flera arter odlas
som prydnadsväxter. Roten av en del
arter användas i medicinen vid
magåkommor.
Gentil [sjangti’l], artig, frikostig,
sprättaktig.
Gentleman [djenflmaen], från
engelskan hämtad benämning på en herre,
vars uppträdande så nära som
möjligt motsvarar ideala fordringar.
Begreppet G. varierar därför i stor
utsträckning ; oftast torde man dock
med G. mena en herre med taktfullt
uppträdande, utpräglad hederskänsla,
snygga gångkläder och fördelaktigt
utseende.
Gentofte, förstad till Köpenhamn.
34,500 inv.
Gentry [djen’tri], eng., engelsk
samhällsklass, stående närmast efter
högadeln (nobility).
Gentsystem [ge’-], ett
arbetslöshets-försäkringssystem, där det allmänna
lämnar bidrag till av
fackföreningarna upprättade frivilliga
arbetslöshets-försäkringskassor.
Ge’nua (it. Genova), stor
handels-och sjöfartsstad vid kusten av
Ligu-rien, nv. Italien, 300,000 inv. G. är
Italiens förnämsta hamnstad och en
betydande fabriksstad. Starkt befäst.
Ge’nuakonferensen hölls år 1922
mellan europeiska makter. Vid G.
diskuterades Rysslands ställning samt
återuppbyggnadsproblemet, ehuru med
magert resultat. Sveriges
representanter voro Hj. Branting och E. Trygger.
Genui’n, äkta, verklig, oförfalskad.
Ge’nus, släkte, kön.
Ge’nus prox’imum. Inom logiken
den klass av begrepp, till vilken ett
visst begrepp hör, t. ex. lokomotiv—
fortskaffningsmedel.
Geocenfrisk [je-], jorden betraktad
som medelpunkt. En del äldre
världsåskådningar voro geocentriska.
Geod, mineralutfyllning i blåsrum
i lavabergarter (jfr Mandelsten).
Geodesi’, den vetenskap som har att
genom mätningar (jfr gradmätning)
bestämma jordens storlek och form.
Geoffrey Saint-Hilaire [joffroa [-sängt-ilär],-] {+sängt-
ilär],+} E., 1772—1844, fransk
zoolog, professor i Paris. G. har utfört
värdefulla arbeten inom den
jämförande anatomin. Jfr Cuivier.
Geografi, vetenskapen om jordytans
utseende. Man skiljer på fysisk G.,
som särskilt beskriver
naturbeskaffenheten och som gränsar till geologin,
politisk G., som mera handlar om
staternas och ländernas förhållande och
som gränsar till statsvetenskapen och
befolkningsstatistiken samt ekonomisk
G., vilken avhandlar handel, näringar
etc. och gränsar till nationalekonomi.
Till sin avgränsning är G. ganska
obestämd.
Geografisk bredd, se Latitud.
Geografisk längd, se Longitud.
Geografisk projektion, se Karta.
Geoi’d, den nivåyta, som bildas av
havsytan och dess tänkta fortsättning
genom kontinenterna; den har i det
närmaste formen av en
rotationsellip-soid.
Ge’okronologi’, geologisk
tidräkning. I allmänhet saknas möjligheter
att ange bestämda tidsmått för
geologiska tidsskeden. På senaste tid
har man emellertid på grund av
elementet radiums’ egendomlighet att
med en bestämd hastighet sönderdelas
försökt använda vissa radiumlialtiga
mineral, vilkas geologiska relativa
ålder man känner, för att bestämma
den absoluta åldern av de bergarter,
i vilka de förekomma. Ett annat
medel för geologisk tidräkning har man
funnit i vårt lands årsvarviga
ishavs-lera, varigenom den tid landisens
avsmältning från vårt land erfordrat
under sista istidens tidsskeden
kunnat fastställas.
Geologi’, vetenskapen om jorden,
dess uppkomst och förändringar
genom tiderna. Grenar av geologin äro:
petrografi, som handlar om
bergarterna ; t e k t o n i s k geologi,
som handlar om jordskorpans
byggnad ; g e o m o r f o 1 o g i, som
handlar om jordens ytformer och deras
uppkomst; stratigrafi, som
handlar om de sedimentära bergarternas la-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
