böj senorna. Gången blir mjuk, men senorna överansträngas lätt. Genova [dje-*], se Genua. Genove’va [ie-], fr. Geneviéve, omkring 422—512, staden Paris’ skyddshelgon, säges ha bringat en underbar hjälp åt Paris, då det vid hunnernas anfall 451 hemsöktes av hungersnöd. Genre [sjangr], klass, art; stil. — Genremålning, en bild ur vardagslivet. Gens, lat., i det gamla Rom adelsätt, vanligen omfattande flera familjer. Endast medlemmar av G., de så kallade gen ti les, hade fulla medborgerliga rättigheter. Sedermera när Rom demokratiserades, användes G. även om plebejska ätter. Gent, J. van, nederländsk målare, troligen lärjunge till Jan van Eyck, verkade i Italien på 1460—70-t. G: s enda bekanta målning är altartavlan Nattvarden i Urbino. Gent [sjse’nt], fr. Gand [gang], stad i belgiska provinsen öst-Flandern, vid sammanflödet av Schelde och Lys. 166,000 inv. (med förstäder 242,000). Stora bomullsväverier; järnindustri; papperstillverkning. Stora trädgårdsanläggningar. Universitet. Kanalförbindelse med Nordsjön. Gentia’na [ je-], växtsläkte, fam. Gentianacese. Arterna äro örter med glatta, hela blad och blå el. vita, sällan röda blommor. Flera arter odlas som prydnadsväxter. Roten av en del arter användas i medicinen vid magåkommor. Gentil [sjangti’l], artig, frikostig, sprättaktig. Gentleman [djenflmaen], från engelskan hämtad benämning på en herre, vars uppträdande så nära som möjligt motsvarar ideala fordringar. Begreppet G. varierar därför i stor utsträckning ; oftast torde man dock med G. mena en herre med taktfullt uppträdande, utpräglad hederskänsla, snygga gångkläder och fördelaktigt utseende. Gentofte, förstad till Köpenhamn. 34,500 inv. Gentry [djen’tri], eng., engelsk samhällsklass, stående närmast efter högadeln (nobility). Gentsystem [ge’-], ett arbetslöshets-försäkringssystem, där det allmänna lämnar bidrag till av fackföreningarna upprättade frivilliga arbetslöshets-försäkringskassor. Ge’nua (it. Genova), stor handels-och sjöfartsstad vid kusten av Ligu-rien, nv. Italien, 300,000 inv. G. är Italiens förnämsta hamnstad och en betydande fabriksstad. Starkt befäst. Ge’nuakonferensen hölls år 1922 mellan europeiska makter. Vid G. diskuterades Rysslands ställning samt återuppbyggnadsproblemet, ehuru med magert resultat. Sveriges representanter voro Hj. Branting och E. Trygger. Genui’n, äkta, verklig, oförfalskad. Ge’nus, släkte, kön. Ge’nus prox’imum. Inom logiken den klass av begrepp, till vilken ett visst begrepp hör, t. ex. lokomotiv— fortskaffningsmedel. Geocenfrisk [je-], jorden betraktad som medelpunkt. En del äldre världsåskådningar voro geocentriska. Geod, mineralutfyllning i blåsrum i lavabergarter (jfr Mandelsten). Geodesi’, den vetenskap som har att genom mätningar (jfr gradmätning) bestämma jordens storlek och form. Geoffrey Saint-Hilaire [joffroa [-sängt-ilär],-] {+sängt- ilär],+} E., 1772—1844, fransk zoolog, professor i Paris. G. har utfört värdefulla arbeten inom den jämförande anatomin. Jfr Cuivier. Geografi, vetenskapen om jordytans utseende. Man skiljer på fysisk G., som särskilt beskriver naturbeskaffenheten och som gränsar till geologin, politisk G., som mera handlar om staternas och ländernas förhållande och som gränsar till statsvetenskapen och befolkningsstatistiken samt ekonomisk G., vilken avhandlar handel, näringar etc. och gränsar till nationalekonomi. Till sin avgränsning är G. ganska obestämd. Geografisk bredd, se Latitud. Geografisk längd, se Longitud. Geografisk projektion, se Karta. Geoi’d, den nivåyta, som bildas av havsytan och dess tänkta fortsättning genom kontinenterna; den har i det närmaste formen av en rotationsellip-soid. Ge'okronologi’, geologisk tidräkning. I allmänhet saknas möjligheter att ange bestämda tidsmått för geologiska tidsskeden. På senaste tid har man emellertid på grund av elementet radiums’ egendomlighet att med en bestämd hastighet sönderdelas försökt använda vissa radiumlialtiga mineral, vilkas geologiska relativa ålder man känner, för att bestämma den absoluta åldern av de bergarter, i vilka de förekomma. Ett annat medel för geologisk tidräkning har man funnit i vårt lands årsvarviga ishavs-lera, varigenom den tid landisens avsmältning från vårt land erfordrat under sista istidens tidsskeden kunnat fastställas. Geologi’, vetenskapen om jorden, dess uppkomst och förändringar genom tiderna. Grenar av geologin äro: petrografi, som handlar om bergarterna ; t e k t o n i s k geologi, som handlar om jordskorpans byggnad ; g e o m o r f o 1 o g i, som handlar om jordens ytformer och deras uppkomst; stratigrafi, som handlar om de sedimentära bergarternas la-