gerföljd, historisk geologi, som till föremål liar jordens historia, naturförhållandenas, djur- och växtvärldens omgestaltningar genom tiderna. Som dynamisk geologi betecknas G. i den mån den inriktar sig på studiet av de krafter, vilka äro och varit verksamma i jordens tillkomst och förändringar. Montan-geologi sysselsätter sig med malmernas förekomstsätt och bildning; agrogeologi är geologi i dess tillämpning på jordbruket. Som kvartärgeologi brukar särskiljas den G., som till föremål har kvar-tärtiden och vad till den hör (de lösa jordlagren m. m.) Paleontolo-g i n, vetenskapen om de utdöda djuren och växterna, och mineralogin äro viktiga hjälpvetenskaper till geologin. Geologiska byrån (officiell benämning: Sveriges Geologiska Undersökning), ett statens ämbetsverk, som har till uppgift att geologiskt kartlägga oeh beskriva Sverige samt undersöka dess naturtillgångar (malmer, berg- Karta över Skandinaviens och kring-arter, jordslag m. m.). G:s ordinarie liggande länders geologiska formapersonal utgöres av en överdirektör tioner, ocli 11 statsgeologer. Största delen av mellersta och s. Sverige äro i detalj kartlagda (varje kartblad med be- r.KvH Urberg. skrivning i allmänhet 1—3 kr.); över det övriga Sverige finnas översiktskartor med tillhörande beskrivningar, Silurfor- i- -v-j Dessutom äro utgivna en mängd spe- ■■■ mationen. WS-aJ cialarbeten av praktiskt såväl som teoretiskt intresse Geologiska perioder. Man urskiljer såsom geol. formationer (även sy-i jordens historia fyra olika tidsåldrar stem), t. ex. silurformationen, krit-el. eror, vilka i sin tur uppdelas i geo- formationen. — Som grund för denna logiska perioder enligt nedanstående indelning har man tagit växt- och schema: djurvärldens utveckling från den tid de första tydligt bevarade förste-ningarna börja uppträda, nämligen i kambriska formationen. Man kan emellertid på många grunder sluta att organiskt liv redan långt dessförinnan funnits till, ehuru på grund av organismernas saknad av hårddelar, såsom skal och dylikt, de ej blivit bevarade som försteningar. Särskilt måste detta ha varit fallet under de skeden, som man under beteckningen algonkiska skjutit mellan de arkeiska och de paleozoiska tidsåldrarna. Kambriska och siluriska perioderna respektive formationerna sammanslås på grund av deras nära samband med varandra i vårt land vanligen till kambrisk-siluriska perioden respektive formationen el. rätt och slätt silur. — De geologiska perioderna, under vilka organiskt liv veterligen existerat, omfatta säkerligen flera hundra miljoner år; de därbort-om liggande prekambriska tidsrymderna troligen vida mera. Den yng- Kaledoniska veckregionen. Yngre formationer. (Devon- tertiär.) Ksenozoiska eran el.|Kvartärperioden. jordens nyare tid. |Tertiärperioden. Mesozoiska eran el. jordens medeltid. Kritperioden. Juraperioden. Triasperioden. Paleozoiska eran eller jordens forntid. Prekambriska eror. | Perm- (el. Dyas-) perioden. Karbonperioden. Devonperioden. Silurperioden. Kambriska perioden. | Algonkiska och |Arkeiska perioder. De under respektive perioder bildade lagrade bergarterna betecknas