Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geologiska byrån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sta perioden, kvartärperioden, är
ojämförligt mycket kortare än de
föregående, antagligen ej mera än
några hundra tusen år. Den brukar
också av en del betraktas som en yngsta
avdelning av tertiärperioden (se
Pli-ocen och Pleistocen). — Rörande
växt-och djurlivets utveckling se de olika
perioderna.
Geologiska statsnndersokningar,
statsinstitutioner av i huvudsak
samma karaktär och med samma
uppgifter som Geologiska Byrån (Sveriges
Geologiska Undersökning), förekomma
i de flesta kulturländer.
Geomel ri’, den matematiska
vetenskapen om rummet. Ur erfarenheten
hämta vi föreställningar om punkter,
linjer, ytor etc. Genom att
tankemässigt laborera med dessa begrepp
utifrån de enklaste föreställningar vi
härvidlag hava, s. k. axiom,
uppbygges ett logiskt sammanhängande
system av satser. Den G., som närmast
ansluter sig till våra föreställningar
är den s. k. Euklidiska G., som
utgår från att kortaste avståndet
mellan tvenne punkter är en rät linje.
Med användandet av krökta linjer har
man kunnat uppbygga andra system,
som hittills endast ha haft
teoretiskt intresse, men som för
relativi-tetsteorin och för föreställningen om
rummets ”krökning” äro av betydelse.
Geome’triska tiden el. Geometriska
stilens tid kallas den äldre
järnåldern i Grekland (1000—700 f. Kr.) på
grund av de geometriska linjemönster,
med vilka föremål från denna tid äro
prydda.
Geome’trisk ort, sammanfattningen
av alla de punkter, som uppfylla ett
givet villkor. Alla punkter på en
cirkel ligga lika långt från cirkelns
medelpunkt. Inga andra punkter i planet
ligga vidare på detta avstånd från
medelpunkten. Bn cirkel säges
därför vara geometriska orten för alla
punkter i planet, som ligga på ett
givet avstånd från en given punkt.
Geome’trisk serie är en följd av tal,
där kvoten mellan en term och den
närmast föregående alltid är
densamma. Talen 2, 4, 8, 16 bilda en
geometrisk serie av fyra termer med
begynnelsetermen 2 och kvoten 2.
Geomorfologi är den
vetenskapsgren, som har jordens ytformer och
deras bildningshistoria till sitt
föremål.
GeopolitPk, en utgrening av
geografin och statskunskapen, som till
föremål har sambandet mellan
geografiska faktorer och politiska strävanden.
Termen G. har skapats av R. Kjellén.
Georg, konungar av Grekland. —
1. G. X, 1845—1913, dansk prins, valdes
1863 till Greklands konung. 1897 sände
G. grekiska trupper till Kreta som
hjälp mot turkarna. Kriget gick
emellertid olyckligt, och planen på
Kretas införlivande med Grekland
kunde ej förverkligas förrän efter
kriget med Turkiet 1912—13. Kort efter
freden mördades G. — 2. G. II, f. 1890,
den förres sonson, konung 1922—24,
behärskades av revolutionsregeringen
med överste Gonata i spetsen, som
uppsatt honom på tronen, men
tvingades av det republikanska partiet att
lämna Grekland i dec. 1923.
Georg, konungar av Storbritannien
och Irland. — 1. G. I, 1660—1727,
tillträdde regeringen 1714, men ingrep ej
i styrelsen, som fördes av whigpartiet
i parlamentarisk riktning. Ledande
minister var från 1721 Walpole. — 2.
G. II, 1683—1760, den förres son och
efterträdare, 1727, lät under hela sin
styrelse liksom fadern whigpartiet
behålla ledningen, företrätt av män som
Pelham, Pitt d. ä. m. fl. — 3. G. III,
1738—1820, den förres sonson och
efterträdare, 1760, sökte till en början
ingripa i styrelsen med hjälp av
torypar-tiet, men lämnade från 1783 ledningen
åt Pitt d. y. — 4. G. IV, 1762—1830,
son till den förre, blev på grund av
faderns sinnessjukdom regent 1811,
konung 1820, förlorade tidigt folkets
aktning genom sitt oregelbundna och
slösaktiga levnadssätt. Styrelsen
fördes av torypartiet, med Canning,
Peel m. fl. i spetsen. — 5. G. T, f.
1865, konung 1910, har personligen
föga inverkat på styrelsen. 1917 lät
G. ändra kungahusets namn från
Sachsen-Koburg och Gotha till
Wind-sor.
Georg, tyska furstar, varibland
märkas: 1. G. Vilhelm, kurfurste av
Brandenburg, 1595—1640, tillträdde
regeringen 1619, iakttog under
trettioåriga kriget en vacklande hållning,
tvangs av Gustav II Adolf att ingå
förbund med svenskarna 1631. 1635
slöt han emellertid fred med kejsaren,
varefter hans land besattes av
svenska trupper. G. var svåger till Gustav
II Adolf. — 2. G. Fredrik, furste av
Waldeck, 1620—92, var först i
bran-denburgsk och därefter i svensk
tjänst, där han utnämndes till
kavallerigeneral. 1672—78 var G.
holländsk fältmarskalk och var sedan en
ivrig motståndare till Ludvik XIV i
Frankrike. 1682 genomdrev han ett
förbund mellan kejsaren oeh en del
tyska kretsar mot Frankrike.
Georg den Helige, Sankt Göran el.
Sankt Örjan, katolskt helgon, som led
martyrdöden under Diocletianus
regering. Senare, på korstågens tid
uppstod en berättelse om en Sankt Georg,
en riddare, som dödade en drake och
därigenom befriade en skön prinsessa.
Talrika bilder vittna om den
utbredning denna legend haft. Den mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
