bekanta av dessa är en bildstod av trä, som Sten Sture den äldre efter segern vid Brunkeberg skänkte till Stockholms Storkyrka. En avgjutning av deuna är uppställd i Köpmanbrin-ken i Stockholm, en annan kopia pryder Stockholms stadshus. George [djårj], H., 1839—97, nordamerikansk nationalekonom, upphovsmannen till den åskådning, som efter honom benämnts georgismen. G:s främsta arbete bär titeln Progress and poverty (Framåtskridandet och fattigdomen). George liliot, se Evans. Georgo Sand, se Dudevant. Georgia [djå’dja], förkortat Ga., stat i sö. Förenta Staterna vid Atlanten. 153.000 kvkm., 2,896,000 inv., därav 1.206.000 negrer. Huvudstad Atalanta, 200.000 inv. Förnämsta hamnstad Sa-vannah, 83,000 inv. — Bomulls- och tobaksodling och därpå grundade industrier äro jämte åkerbruk och boskapsskötsel viktiga näringsgrenar. G. är en bland Förenta Staternas förnämsta bomullsproducenter. Geor’gien, Grusien, sovjetrepublik vid Svarta havet. 66,000 kvkm., omkring 2,500,000 inv., mest armenier. Jordbruk med boskapsskötsel huvudnäring. Bergsbruk (mangan). Huvudstad Tiflis, 160,000 inv. Georgien, Syd-, obebodd, bergig, till stor del glaciärbetäckt ö i s. delen av Atlantiska oceanen. Ytvidd omkring 4.000 kvkm. ön upptäcktes troligen av Amerigo Vespucci 1502. G. är station för den antarktiska valfångsten. Georgismen [djåji’smen], en nationalekonomisk åskådning, framställd av amerikanen H. G. George, enligt vilken samhällets behov av inkomster skulle tillfredsställas genom jordräntans indragning till staten, medan övriga skatter skulle avskaffas. De enskildas äganderätt till jordräntan spelar nämligen enligt denna åskådning icke någon produktionsbefrämjande roll i det ekonomiska livet. Jfr Jordvärdestegring och Single tax. Georgskanalen (S : t Georgskanalen), det breda havssundet mellan Irland och Wales. Georgtown [djå’djtaon], — 1, Handelsstad på ön Penang, Straits Settle-ments. Omkring 120,000 inv. Export av tenn, peppar oeh tobak. — 2. Huvudstad i brittiska Guayana. 55,000 inv. Geostati’k, läran om fasta kroppars jämvikt. Geosynklina’l, se Bergskedjeveck-ning. Geotax’is, se Taxier. Ge’otektoni’k, jordskorpans byggnad, inbegripande berglagrens rubbningar (veckningar, förkastningar) och förhållande till förekommande erup-tivbergarter m. m. Geoter'miska mättet, det vertikala avståndet mellan de nivåer under jordytan, som ha en grads temperaturskillnad. I medeltal stiger jordskorpans temperatur mot djupet (sedan man nedträngt under den nivå, där årstidernas temperaturväxlingar göra sig märkbara) med ungefär 1° för varje 30-tal meter, som därför brukar betraktas såsom ett medelvärde för det geotermiska måttet. Direkta mätningar ha kunnat göras endast till ett djup av omkring 2 km. Man vet därför icke med säkerhet, huru hastigt temperaturen stiger på större djup. Geotropism, se Tropismer. Gepa’rd (Cynailurus jubatus), ett kattdjur, som lever som stäppdjur i s. och ö. Asien och i Afrika. G. kan ej klättra i träd, och är till färgen ljust gråbrun med svarta och bruna fläckar. G. lever av mindre däggdjur och hålles även tam som jaktdjur. Gepi’der, östgermansk folkstam, besläktad med goterna, bodde vid mynningen av Weichsel och tågade fram mot 300-t. söderut. De besegrades av hunnerna, men då dessa fördrevos underlade de sig Dacien. Senare över-vunnos de av longobarderna och dessas bundsförvanter avarerna, varefter de skingrades (omkring 565). Gcpäek, ty., resgods. Gera, tysk stad, i Thuringen. 75,000 inv. Ylle- och läderindustri. Geraldy [sjeraldi’], Paul, f. 1885, fransk författare, som i romaner, noveller och skådespel behandlat erotiska konflikter med skarp psykologisk analys. Gera’nium, växtsläkte, fam. Genera-niacese. Arterna äro örter, vars fruktkapsel vid mognaden öppnar sig så häftigt, att fröna bortslungas. Flera arter med i allmänhet röda el. violetta blommor odlas som prydnadsväxter. Gerard [s;'era’r], B., 1562—84, katolsk fanatiker, vilken mördade Vilhelm I av Oranien 1584. Gérard [s;'era’r], -— 1. F. G., 1770— 1837, fransk målare, valde till en början antika ämnen, men blev senare mycket anlitad som porträttmålare både under det napoleonska kejsardömet oeh det bourbonska kungadömet. — 2. É. M. G., 1773—1852, fransk marskalk, deltog i Napoleons krig och var senare efter Napoleons fall krigsminister och konseljpresident. Géricault [s/erikå’], T., 1791—1824, fransk målare i romantisk stil, framställde gärna upprörda, våldsamma scener, motiv från kapplöpningar etc. G: s största målning är M e d u s a s flotte, en bild av skeppsbrutna.