Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gjutjärn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIadia’tor, lat., fornromerska
yrkes-fäktare, vilka uppträdde i strid på liv
och död vid offentliga föreställningar,
gladiatorspel. Dessa Infördes 204 f. Kr.
i Eom och blevo ett omtyckt folknöje,
mer och mer populärt i samma mån
som förfallet tilltog. Som G.
tjänstgjorde fångar, senare även brottslingar
och slavar. Före spelen hälsade G.
kejsaren med orden ”Hell dig, de till
döden vigde hälsa dig”.
Gladi’olus, svärdklockor, afrikanska
örter med vackra gula, röda el. vita
blommor 1 ax. G. odlas oftast som
prydnadsväxter.
Gladstone [gIsed’ston], W. E., 1809—
98, brittisk politiker, medlem av
underhuset 1832, tillhörde från början de
konservativa, men närmade sig såsom
frihandelsvän alltmer de liberala och
ingick slutligen i partiet. Efter att
flera gånger ha varit finansminister
blev G. premiärminister 1808. Som
sådan genomdrev han avskaffandet av
den protestantiska statskyrkan pä
Irland samt genomförde ett flertal
sociala reformer. Utrikespolitiskt var G.
i princip motståndare till alla
våldsmetoder. Han genomdrev bland annat
Joniska öarnas införlivande med
Grekland samt åstadkom en fredlig
lösning i Alabamafrågan. 1880—85 var
G. åter premiärminister; under denna
tid grundlädes, trots G:s
fredsvänlig-het, det engelska väldet i Egypten.
1884 företogs en rösträttsutvidgning.
1886 bildade G. för tredje gången
kabinett, men föll s. å. på sitt förslag
om home rule för Irland. 1892—94 var
G. för fjärde gången premiärminister
och lyckades få sitt andra
homerule-förslag antaget i underhuset; det föll
emellertid med stor majoritet i
överhuset. G. var en av Englands största
vältalare och parlamentariker. Av
folket fick lian hedersnamnet ”The grand
old man” (Den store gamle).
Glafsfjorden, sjö 1 v. Värmland. 111
kvkm. Avlopp utgör Byälven.
Glan, insjö i Östergötland. 80 kvkm.
Genomflytes av Motala ström.
Glansull, se Kapok.
Gla’rncralperna, beteckning för en
del av Schweizalperna n. om S :t
Gotthard och omkring
Vierwaldstätter-sjön.
Gla’rus, kanton i ö. Schweiz, 690
kvkm., 34,000 inv. Huvudstad Glarus,
6,000 inv. —• Boskapsskötsel och
textilindustri.
Glas. — 1. På fartyg räknas tiden 1
G. Varje G. motsvarar en halvtimme.
Åtta G. slås klockan 12, 4 och 8. — 2.
G. är en blandning av olika silikat,
som stelnat till en amorf, genomskinlig
massa. Det vanliga G. (franskt G.)
består av natrium- och kalciumsilikat;
av kalium- och kalciumsilikat bestå
böhmiskt G. och jena-G. Utbytes kal-
cium mot bly erhålles ett tyngre,
starkt ljusbrytande glas (kristallglas).
Genom olika tillsatser kan G. färgas.
Så ger järnoxid brun färg, kromoxid
grön, koboltoxid blå o. s. v. Genom
tillsats av benaska, tennoxid och en del
andra ämnen till glasmassan blir glaset
vitt och ogenomskinligt. Kvarts-G.,
som består av smält kvarts, utvidgar
sig mycket obetydligt vid uppvärmning
och är därför föga känsligt för
temperaturförändringar. Även mot
kemiska påverkningar är kvarts-G.
motståndskraftigt. Flint-G., som
innehåller bly, har större brytningsförmåga
än kronglas, som innehåller kalcium.
Av dessa egenskaper betjänar man sig
inom optiken.
Glasberg, i medeltida germanska
sagor och folkvisor ett obestigligt berg
av glas, på vilket en prinsessa sitter
och som vinnes av den, som kan rida
uppför berget.
Glaselektricitet, se Elektricitet.
Glase’ra, överdra med glasyr*.
Glasfluss, lättsmält glasmassa.
Glasgow [gla’ssgå], skotsk stad i
grevskapet G. vid Clyde. 1,040,000 inv.
Skottlands främsta handels- och
industristad. Stora bomullsväverier.
Järnindustri. Skeppsvarv. Universitet.
Katedral i gotisk stil.
Glaskroppen, se öga.’
Seliema över glasblåsning. Genom
ut-blåsning av en glasblåsa i en träform
framställes en literbutelj.
Glastillverkning. De huvudsakliga
utgångsmaterialen vid G. äro kvarts,
soda, pottaska eller glaubersalt,
marmor eller krita samt mönja.
Sammansättningen av råmaterialet (glassatsen)
växlar efter den glassort, som skall
framställas, och kan innehålla
åtskilliga beståndsdelar utöver de här
nämnda för färgning m. m., liksom även en
eller annan av de här nämnda
ingredienserna kan saknas. Jfr Glas. Det
finmalda råmaterialet smältes vid hög
temperatur, 1200—1300°, i deglar av
eldfast lera, som insättas på härden i en
flamugn eller ock direkt i en sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
