GIadia’tor, lat., fornromerska yrkes-fäktare, vilka uppträdde i strid på liv och död vid offentliga föreställningar, gladiatorspel. Dessa Infördes 204 f. Kr. i Eom och blevo ett omtyckt folknöje, mer och mer populärt i samma mån som förfallet tilltog. Som G. tjänstgjorde fångar, senare även brottslingar och slavar. Före spelen hälsade G. kejsaren med orden ”Hell dig, de till döden vigde hälsa dig”. Gladi’olus, svärdklockor, afrikanska örter med vackra gula, röda el. vita blommor 1 ax. G. odlas oftast som prydnadsväxter. Gladstone [gIsed’ston], W. E., 1809— 98, brittisk politiker, medlem av underhuset 1832, tillhörde från början de konservativa, men närmade sig såsom frihandelsvän alltmer de liberala och ingick slutligen i partiet. Efter att flera gånger ha varit finansminister blev G. premiärminister 1808. Som sådan genomdrev han avskaffandet av den protestantiska statskyrkan pä Irland samt genomförde ett flertal sociala reformer. Utrikespolitiskt var G. i princip motståndare till alla våldsmetoder. Han genomdrev bland annat Joniska öarnas införlivande med Grekland samt åstadkom en fredlig lösning i Alabamafrågan. 1880—85 var G. åter premiärminister; under denna tid grundlädes, trots G:s fredsvänlig-het, det engelska väldet i Egypten. 1884 företogs en rösträttsutvidgning. 1886 bildade G. för tredje gången kabinett, men föll s. å. på sitt förslag om home rule för Irland. 1892—94 var G. för fjärde gången premiärminister och lyckades få sitt andra homerule-förslag antaget i underhuset; det föll emellertid med stor majoritet i överhuset. G. var en av Englands största vältalare och parlamentariker. Av folket fick lian hedersnamnet ”The grand old man” (Den store gamle). Glafsfjorden, sjö 1 v. Värmland. 111 kvkm. Avlopp utgör Byälven. Glan, insjö i Östergötland. 80 kvkm. Genomflytes av Motala ström. Glansull, se Kapok. Gla’rncralperna, beteckning för en del av Schweizalperna n. om S :t Gotthard och omkring Vierwaldstätter-sjön. Gla’rus, kanton i ö. Schweiz, 690 kvkm., 34,000 inv. Huvudstad Glarus, 6,000 inv. —• Boskapsskötsel och textilindustri. Glas. — 1. På fartyg räknas tiden 1 G. Varje G. motsvarar en halvtimme. Åtta G. slås klockan 12, 4 och 8. — 2. G. är en blandning av olika silikat, som stelnat till en amorf, genomskinlig massa. Det vanliga G. (franskt G.) består av natrium- och kalciumsilikat; av kalium- och kalciumsilikat bestå böhmiskt G. och jena-G. Utbytes kal- cium mot bly erhålles ett tyngre, starkt ljusbrytande glas (kristallglas). Genom olika tillsatser kan G. färgas. Så ger järnoxid brun färg, kromoxid grön, koboltoxid blå o. s. v. Genom tillsats av benaska, tennoxid och en del andra ämnen till glasmassan blir glaset vitt och ogenomskinligt. Kvarts-G., som består av smält kvarts, utvidgar sig mycket obetydligt vid uppvärmning och är därför föga känsligt för temperaturförändringar. Även mot kemiska påverkningar är kvarts-G. motståndskraftigt. Flint-G., som innehåller bly, har större brytningsförmåga än kronglas, som innehåller kalcium. Av dessa egenskaper betjänar man sig inom optiken. Glasberg, i medeltida germanska sagor och folkvisor ett obestigligt berg av glas, på vilket en prinsessa sitter och som vinnes av den, som kan rida uppför berget. Glaselektricitet, se Elektricitet. Glase’ra, överdra med glasyr*. Glasfluss, lättsmält glasmassa. Glasgow [gla’ssgå], skotsk stad i grevskapet G. vid Clyde. 1,040,000 inv. Skottlands främsta handels- och industristad. Stora bomullsväverier. Järnindustri. Skeppsvarv. Universitet. Katedral i gotisk stil. Glaskroppen, se öga.' Seliema över glasblåsning. Genom ut-blåsning av en glasblåsa i en träform framställes en literbutelj. Glastillverkning. De huvudsakliga utgångsmaterialen vid G. äro kvarts, soda, pottaska eller glaubersalt, marmor eller krita samt mönja. Sammansättningen av råmaterialet (glassatsen) växlar efter den glassort, som skall framställas, och kan innehålla åtskilliga beståndsdelar utöver de här nämnda för färgning m. m., liksom även en eller annan av de här nämnda ingredienserna kan saknas. Jfr Glas. Det finmalda råmaterialet smältes vid hög temperatur, 1200—1300°, i deglar av eldfast lera, som insättas på härden i en flamugn eller ock direkt i en sådan