ugn av särskild konstruktion. Den vidare bearbetningen sker genom gjut-ning, blåsning eller pressning. Genom gjutning framställes spegelglas ocli en del annat så kallat tavel- eller taffel-glas (glasföremål i skivform). Blåsning kommer till användning vid framställning av hålglas (ihåliga glasföremål såsom dricksglas, flaskor etc.). Därvid användes en så kallad glasblå-sarpipa, d. v. s. ett i båda ändarna vidgat järnrör. Glasmassan måste vid blåsningen hava svalnat, så att den från tunnflytande övergått till att vara seg. Yid framställning av fönsterglas blåses först en cylinder, som. därefter uppldippes ocli utbredes. Enklare hus-hållsföremål framställas genom pres©-ning av glasmassan i en form. De färdiga glasföremålens dekorering sker genom slipning, etsning, mattering och glasmålning. Glasull, fina böjliga trådar av glas. Glasvingefjärilar (iEgerisemorpha), en grupp fjärilar, som till utseendet påminna om vissa steklar (getingar). De ha genomskinliga vingar, endast i kanten klädda med fjäll, samt lång mörk bakkropp med ljusare tvärband. Glasy’r, ett överdrag på porslinsvaror och lervaror, bestående av lättsmält glasmassa. Glasögon. För upphjälpande av synnedsättning beroende på felaktig brytning i ögat, användas vid närsynthet inbuktande, konkava spridningslinser, vid översynthet och långsynthet (ålder-synthet) utbuktande, konvexa sam-lingslinser. Andra fel avhjälpas med eylinderglas (astigmatism) el. prisma-tiska glas (skelning). Glasens styrka mätes i dioptrier. För att kunna ge riktigt avpassade G. måste nian fastställa brytningsfelets storlek i ögat. En person, som från födelsen haft normal syn och som ej nått den ålder (omkring 45 år), då långsynthet börjar inträda, och som plötsligt börjar se dåligt, lider i allmänhet av ögonsjukdom, som ej kan avhjälpas med G. Ett försök att avhjälpa brister med G. utvalda av instrumentmakare el. dyl. kan medföra ödesdiger tidsspillan. Synnedsättningen fordrar i sådana fall helt annan behandling, ju förr dess bättre. Glasögonormsläktet (Naja), ett släkte giftsnokar, vilka, då de skola gå till anfall, upplyfta kroppens främre del och utspänna övre delen av halsen (hatten) med revbenen. På denna finnes en glasögonlik teckning, varav namnet. Den vanliga Glasögon- 0 r m e ii el. C o b r a n (N. tripudians) finnes i de varmare delarna av Asien. 1 Ostindien är den en verklig landsplåga. Tiotusentals människor dö årligen av dess bett. Den når en längd Glasögonormar, den ena slukande en ödla. av 1 y2 m. Ormtjusare använda ofta G. för sina konster. Gla’ubersalt, natriumsulfat [Na2SC>4 + 10 H2O], finnes upplöst i många saltsjöars vatten och bildar även jämte andra salter avlagringar i en del geologiska formationer; bildas även såsom biprodukt vid en del kemiska industrier. G. användes bland annat vid glastillverkning, sodaframställning och inom medicinen som avföringsmedel. Giaueom, se Glaukom. Glauconit [-kåni’t], ett järn- och kali-silikat, som finnes såsom små svartgröna korn i en del kalkstenar. Glauko’m, ögonsjukdom orsakad av ett ökat tryck inuti ögat, vilket medför synnedsättning, i svåra fall så småningom ända till blindhet. G. behandlas vanligen operativt. G. kallas även grön starr, emedan pupillen vid denna sjukdom får en grönaktig skiftning. Glav, svärd, användes särskilt i poetiskt språk. Glava, stort värmländskt glasbruk. Glazu’nov, A. K., f. 1865, rysk tonsättare, 1899 professor i instrumentation vid konservatoriet i Leningrad, en av de förnämsta representanterna för ungryska skolan. Gleo [gli], i England och Amerika namn på manskörsång. Gleerup, C. W. K., 1800—71, förläggare och bokhandlare, grundade Glee-rupska bokhandeln i Lund. Förlagsverksamheten utövas sedan 1897 av A.-B. C. W. K. Gleerup. Gleip’ner, se Fenresulven. Glefscher, se Glaciär. Glefscherloppa, se Hoppstjärtar. Glidande loneskala, en löneform, där lönerna avpassas efter penningvar^ dets förändringar. Statstjänstemän-nens dyrtidstillägg följa för närva- Tidens Lexikon. 29