tillföres vävnaderna samt där förbrän-nes. G. utgör en viktig kraft- och värmekälla för kroppen. Glyko’ler, tvåatomiga alkoholer. Etylenglykol har kem. formeln C2H4(OH)2. Glyko’s, se Druvsocker. Glykosi’der, i naturen förekommande ämnen, som sönderfalla i sockerarter och andra ämnen, om de kokas med utspädda syror el. påverkas av enzym. De viktigaste G. äro amyg-dalin, som förekommer i bittermandlar och vid spjälkning ger upphov till cyanväte, koniferin, som användes för framställning av vanilj, indikan, som sönderfaller i en sockerart och indigo-blått, samt myronsyra, som vid spjälkning under påverkan av enzymet my-rosin bland annat ger senapsolja. Glyn [glinn], Elinor, f. sannolikt omkring 1870, engelsk författarinna, vars av sentimentalitet och erotik fyllda romaner vunnit en vidsträckt och kvinnlig läsekrets. GIyptote’k, namn på en del skulpturmuseer (t. ex. G. i Munchen och Ny Carlsberg G. i Köpenhamn). Glödlampa, se Elektrisk belysning. Glödljus, det ljus, som erhålles, flå en kropp bringas att glöda med tillhjälp av en icke lysande låga. Jfr Gasglö dljuset. Glödning:, en ljusutstrålning, som vanligen vidtager hos kroppar, då de upphettas till en temperatur av 500° el. mera. Ljuset är vid lägre temperatur mera rött och vid högre mera vitt. Glödritning:, inbrännande av mönster i trä, vilket utföres med en platinaspets, som hålles glödande av bensinångor. Dessa pumpas genom spetsen och förbrännas i denna. Glödstrumpa, se Gasglödljuset. G. m. 1». H., begynnelsebokstäverna i de tyska orden Gesellschaft mit bq-schränkter Haftung (bolag med begränsad ansvarighet), en tysk bolags-typ, som torde kunna karakteriseras som en mellanform mellan aktiebolag och handelsbolag. G moll, mus., molltonart med g till grundton, 1) dur till parallelltonart och företecknad med två b för h och e. Gnagrare, en ordning däggdjur, vilka ha mejselformiga framtänder,.som tillväxa hela livet och vanligen endast ha framsidan klädd av emalj. Tänderna nötas därför starkast på baksidan och hållas därigenom skarpa. Hörntänder saknas, varigenom det uppstår en lucka mellan fram- och kindtänder. G. leva av växtdelar el. äro allätande och äro i allmänhet små djur med talrika ungar. Till G. höra många artrika släkten såsom har-, rått- och ekorrdjur, marsvin, bäver, piggsvin, springråttor m. fl. Gneiscr, skiffriga och ofta lagerar-tade, kristalliniskt korniga silikatberg-arter, bestående av kvarts och fält-spater jämte glimmer, varjämte flera andra mineral kunna ingå i G., såsom liornblände, grafit, granat, mag-netit (efter vilka bergarterna då benämnas, t. ex. granatgneis, järngneis). Gneiserna äro uppkomna antingen ur graniter (granitgneiser) el. ur sedimentära bergarter genom metamor-fiska processer; de höra till de allmännaste bergarterna i vårt svenska urberg (t. ex. järngneis, som år vite utbredd i västra Sverige, granatgneis i Södermanland och vissa delar av Norrland). Gnesta, municipalsamhälle vid v. stambanan, ö. Södermanland. 1,350 inv. Kreaturshandel. Gnistan, ett sällskap i Göteborg, vilket efter förebild av Idun i Stockholm söker sammanföra konstnärer, vetenskapsmän och vanlig societet. G. har anordnat flera konstutställningar. Gnistinduktor, se Rulimkorffs in-duktor. Gnistsläckare, en anordning av växlande konstruktion, vars uppgift är att hindra utslungandet av glödande bränslepartiklar ur skorstenar (särskilt lokomotiv o. dyl.). Gnomemotor [gnå’mmotor], en fyr-takts förbränningsmotor med roterande cylindrar, särskilt tidigare mycket använd so.m flygmotor. Gno’mer var enligt den medeltida magin och alkemin ett. slags andar, som försinnligade jordens element, jordandar. Gnosticism, en religiös åskådning, som uppstod i österlandet redan f. Kr. och som hade sitt största inflytande under första och andra århundradet e Kr. G. utgjorde en egendomlig blandning av österländska element, bland vilka kristendom och judendom voro de starkast framträdande, samt grekiska filosofiska åskådningar. G. byggde på en motsättning mellan kropp och själ, mellan ande och materia. Från Gud utgå personliga väsen, eoner, vilka hållas fångna av materien, av kroppen. Kristus var fri från allt ont, var följaktligen helt ande och besatt endast en skenkropp. Inom G. kan man för övrigt särskilja olika riktningar med olika dunkelt formulerade och besynnerliga trossatser. En del gnostiker uppgåvo sig vara i besittning av från Kristus erhållna hpmlighetsfulla upplysningar, besitta vishetsskrifter, endast tillgängliga för invigda. Den vanliga kristendomen var en folkreligion, ansågo de, avsedd för dem, som saknade förmåga att ”fatta” högre sanningar. Med sin dragning åt. mysticism, sin