Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gottland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
schweiziska och italienska
järnvägsnäten förenades. Tunneln är 15 km. lång
och försvaras av starka befästningar.
Gottland, se Gotland.
Gotforp, slott invid staden
Schleswig, byggt 1295.
Gottskriva, kreditera. Förkortning gr.
Gouache [goas;], fr., målning med
vattenfärger, vilka fullständigt täcka
den underliggande ytan i motsats till
i akvarellen, där dagrarna
frambringas genom utsparning av grunden.
Goujon [gosjång], .Tean, d. mellan
1564—68, fransk bildhuggare, verksam
från omkring 1530, den förnämste
representanten för den franska
renässansskulpturen. G. medverkade vid
utsmyckandet av Louvre. Till hans
främsta verk höra relieferna på Fontaine
des Innocents i Paris samt
friskulpturen Diana.
Gould [gold], Jay, 1836—92,
nordamerikansk finansman och
mångmiljonär, behärskade bland annat stora
järnvägs-, ångbåts- och telegrafbolag.
Gounod [gonå’], Cli., 1818—93, fransk
kompositör, främst berömd för
operorna F a u s t och Romeo och
Julia. G. var delvis påverkad av den
tyska musiken men utnyttjade flitigt,
särskilt i harmoniskt avseende, sin
stora kännedom om den gamla
kyrkomusiken.
Gourgaud [gorgå’], G., 1783—1852,
fransk general, tjänade troget
Napoleon under dennes fälttåg och följde
honom därefter till S :t Helena, där
han upptecknade kejsarens memoarer.
Gourmand [gormang’], se
Gur-m änd.
Gourmet el. gurmé, fr., egentligen
uppassare i vinkällare; vinkännare;
finsmakare.
Gotit [go’], fr., smak. — Chacun
son gofit [sjaköng’ a sånggo’], var
och en efter sin smak. — Gout e’r a,
se Gutera.
Goya y iLucientes [gåj’a i lothiän’
tes], Francisco de, 1746—1828, spansk
målare och etsare, förde ett växlande
liv, verkade en tid som hovmålare och
vistades under sina sista år i
Frankrike. G. ägde rik, stundom grotesk
fantasi och skarp, oftast karikerande
iakttagelseförmåga. Hans färger äro
till en början intensiva och
prunkande, senare övergår han till variationer
av gråsvarta och gula färgtoner, ofta
med dunkelt spöklik belysning. Bland
G:s bästa arbeten märkas porträtt av
spanska kungafamiljen, spanska
folk-livsskildringar samt bilder från
Napoleons spanska krig.
gr., officiell svensk förkortning för
gram.
Graafs follik’eI, en vätskefylld blåsa,
som omger det mognade ägget i
äggstocken. Jfr Äggstock.
Graal cl. Gräl, enligt medeltida
sägner antingen det fat, som
påskalam-met låg på vid den sista nattvarden,
eller den av Kristus vid instiftandet
av nattvarden använda kalken. G.
ansågs bevakad av tompelherrarna på
borgen Mont Salvat oeh troddes besitta
övernaturlig kraft. Sagan om G. är ett
i litteraturen ofta använt motiv.
Gracchus [grack’us], ryktbar
romar-familj av ätten Sem^ronius. — 1.
Ti-berius Sempronius G., son till
Corne-lia, dotter till Scipio Africanus d. ä.,
d. 133 f. Kr., valdes 133 till folktribun.
Som sådan genomdrev G. en
jord-bruksreform, vilken avsåg att lindra
den lägre befolkningens fattigdom och
nöd. G. dödades vid ett tumult med
anledning av hans försök att bli
omvald som folktribun. — 2. Cajus
Sempronius G., d. 121 f. Kr., den förres
broder, slutförde i egenskap av
folktribun 123 och 122 de av brodern
påbörjade jordbruksreformerna.
Dessutom införde G., som var en överlägsen
statsmannabegåvning, flera andra
förbättringar. Han sökte genomföra en
demokratisering av styrelsen, bland
annat genom att lägga makten i
folkförsamlingens hand. Vid ett tumult i
folkförsamlingen dödades G. liksom
förut brodern.
Grace [gra’s], fr., gr a’tie [-tsie],
behag; ynnest. — G r a c i ö’s el.
Gra-tiö’s [-siös], behagfull, intagande.
Gra’cerna el. Gratierna, behagens
gudinnor i den grekisk-romerska
mytologin. Se Chariter.
Graci’1, spenslig.
Gradbeteckning, tecken, som angiva
militär el. annan tjänstegrad. G.
utgöres av snören, stjärnor och galoner
på krage, axelklaffar och ärmar.
Grader. — 1. Se Latitud och
Longi-tud. — 2. Mat. a) Mått för vinklar.
Ett varv är 360°. En rät vinkel (ett
fjärdedels varv) är alltså 90°. b) Se
Ekvation. — 3. Fys. Avståndet mellan
två delstreck på vissa mätinstrument
såsom termometrar, areometrar m. m.
Graderverk, en anordning för
koncentrering av saltlösningar, som få
droppa ned på risknippor. G. kallas
även en anordning för avkylning av
kondensvatten från ångmaskiner el.
från motorer.
Gradient’, geol., meteor., den
lutning, som en mot ett kurvsystem
(iso-termer, isobarer, isobaser m. fl.)
vin-kelrät linje anger.
Gradmätning, benämning på de
mätningar, genom vilka jordens form och
storlek fastställas.
Gradskiva, instrument, som
användes, då en vinkel skall uppritas,
ävensom vid uppmätning av vinklar.
Gradua’Idisputation, disputation för
vinnande av akademisk doktorsgrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
