schweiziska och italienska järnvägsnäten förenades. Tunneln är 15 km. lång och försvaras av starka befästningar. Gottland, se Gotland. Gotforp, slott invid staden Schleswig, byggt 1295. Gottskriva, kreditera. Förkortning gr. Gouache [goas;], fr., målning med vattenfärger, vilka fullständigt täcka den underliggande ytan i motsats till i akvarellen, där dagrarna frambringas genom utsparning av grunden. Goujon [gosjång], .Tean, d. mellan 1564—68, fransk bildhuggare, verksam från omkring 1530, den förnämste representanten för den franska renässansskulpturen. G. medverkade vid utsmyckandet av Louvre. Till hans främsta verk höra relieferna på Fontaine des Innocents i Paris samt friskulpturen Diana. Gould [gold], Jay, 1836—92, nordamerikansk finansman och mångmiljonär, behärskade bland annat stora järnvägs-, ångbåts- och telegrafbolag. Gounod [gonå’], Cli., 1818—93, fransk kompositör, främst berömd för operorna F a u s t och Romeo och Julia. G. var delvis påverkad av den tyska musiken men utnyttjade flitigt, särskilt i harmoniskt avseende, sin stora kännedom om den gamla kyrkomusiken. Gourgaud [gorgå’], G., 1783—1852, fransk general, tjänade troget Napoleon under dennes fälttåg och följde honom därefter till S :t Helena, där han upptecknade kejsarens memoarer. Gourmand [gormang’], se Gur-m änd. Gourmet el. gurmé, fr., egentligen uppassare i vinkällare; vinkännare; finsmakare. Gotit [go’], fr., smak. — Chacun son gofit [sjaköng’ a sånggo’], var och en efter sin smak. — Gout e’r a, se Gutera. Goya y iLucientes [gåj’a i lothiän’ tes], Francisco de, 1746—1828, spansk målare och etsare, förde ett växlande liv, verkade en tid som hovmålare och vistades under sina sista år i Frankrike. G. ägde rik, stundom grotesk fantasi och skarp, oftast karikerande iakttagelseförmåga. Hans färger äro till en början intensiva och prunkande, senare övergår han till variationer av gråsvarta och gula färgtoner, ofta med dunkelt spöklik belysning. Bland G:s bästa arbeten märkas porträtt av spanska kungafamiljen, spanska folk-livsskildringar samt bilder från Napoleons spanska krig. gr., officiell svensk förkortning för gram. Graafs follik’eI, en vätskefylld blåsa, som omger det mognade ägget i äggstocken. Jfr Äggstock. Graal cl. Gräl, enligt medeltida sägner antingen det fat, som påskalam-met låg på vid den sista nattvarden, eller den av Kristus vid instiftandet av nattvarden använda kalken. G. ansågs bevakad av tompelherrarna på borgen Mont Salvat oeh troddes besitta övernaturlig kraft. Sagan om G. är ett i litteraturen ofta använt motiv. Gracchus [grack’us], ryktbar romar-familj av ätten Sem^ronius. — 1. Ti-berius Sempronius G., son till Corne-lia, dotter till Scipio Africanus d. ä., d. 133 f. Kr., valdes 133 till folktribun. Som sådan genomdrev G. en jord-bruksreform, vilken avsåg att lindra den lägre befolkningens fattigdom och nöd. G. dödades vid ett tumult med anledning av hans försök att bli omvald som folktribun. — 2. Cajus Sempronius G., d. 121 f. Kr., den förres broder, slutförde i egenskap av folktribun 123 och 122 de av brodern påbörjade jordbruksreformerna. Dessutom införde G., som var en överlägsen statsmannabegåvning, flera andra förbättringar. Han sökte genomföra en demokratisering av styrelsen, bland annat genom att lägga makten i folkförsamlingens hand. Vid ett tumult i folkförsamlingen dödades G. liksom förut brodern. Grace [gra’s], fr., gr a’tie [-tsie], behag; ynnest. — G r a c i ö’s el. Gra-tiö’s [-siös], behagfull, intagande. Gra’cerna el. Gratierna, behagens gudinnor i den grekisk-romerska mytologin. Se Chariter. Graci’1, spenslig. Gradbeteckning, tecken, som angiva militär el. annan tjänstegrad. G. utgöres av snören, stjärnor och galoner på krage, axelklaffar och ärmar. Grader. — 1. Se Latitud och Longi-tud. — 2. Mat. a) Mått för vinklar. Ett varv är 360°. En rät vinkel (ett fjärdedels varv) är alltså 90°. b) Se Ekvation. — 3. Fys. Avståndet mellan två delstreck på vissa mätinstrument såsom termometrar, areometrar m. m. Graderverk, en anordning för koncentrering av saltlösningar, som få droppa ned på risknippor. G. kallas även en anordning för avkylning av kondensvatten från ångmaskiner el. från motorer. Gradient’, geol., meteor., den lutning, som en mot ett kurvsystem (iso-termer, isobarer, isobaser m. fl.) vin-kelrät linje anger. Gradmätning, benämning på de mätningar, genom vilka jordens form och storlek fastställas. Gradskiva, instrument, som användes, då en vinkel skall uppritas, ävensom vid uppmätning av vinklar. Gradua’Idisputation, disputation för vinnande av akademisk doktorsgrad.