historiska De an ti quita’te rei-p u b’l i c ee b a t a’v i cse. Grottbjörn, en utdöd, med vår vanliga björn nära besläktad björn, som levde under istiden och vars skelett ofta massvis träffas i mellersta Europas kalkgrottor. Grotte, i fornnordiska sagor namn på en kvarn, ägd av kung Frode i Danmark, vilken kunde frambringa allt, vad den, som drog kvarnen, sjöng om. Jfr Grottekvarn. Grottekvarn, vanlig beteckning för industrialismen, särskilt med avseende på den hänsynslösa individuella kraftförbrukningen. Uttrycket är hämtat från Rydbergs dikt ”Den nya Grotte-sången”. Jfr Grotte. Grottmålning från Altamiragrottan föreställande en Bison. Grottmålning-ar, från förhistorisk tid stammande bilder i grottor, antingen enkla konturteckningar el. färglagda. Särskilt i n. Spanien ocli s. Frankrike har man i grottor funnit utomordentligt skickligt utförda G. Antagligen ha de haft någon slags religiös betydelse. I allmänhet föreställa de jaktdjur såsom bison, vildsvin etc. Även i Sydafrika och i andra trakter har man funnit utmärkta G. Grovtarm, se Matsmältningsorgan. Grundackord, mus., ackord i sin ursprungliga form (treklangen och sep-timackordet). Grundbok, fastighetsbok, se Fastig' lietsböcker. Grundfond beteckning å aktiekapitalet i ett bankaktiebolag. I ett solidariskt bankbolag betecknar G. det av huvudlottägarnn tillskjutna beloppet. Grundlag kallas de lagar, som reglera ett lands författning. G. betraktas i allmänhet såsom särskilt betydelsefulla och deras ändrande el. upphävande är ofta försvårat genom särskilda bestämmelser, så att en tillfällig och övergående folkstämning ej skall kunna alltför genomgripande förändra landets styrelse. I Sverige gällande G. äro Regeringsformen av G juni 1809, Riksdagsordningen av 22 juni 186G, Successionsordningen av 26 sept. 1810 samt Tryckfrihetsordningen av 16 juli 1812. Dessa lagar skola tillämpas efter ordalydelsen. De få vidare ej ändras el. upphävas förrän så beslutats av konungen och tvenne lagtima riksdagar. Den senare riksdagen skall vidare ha nyvald andra kammare. Grundmassa, geol., den finkorniga eller glasiga massa i porfyrer, i vilken de större kornen, strökornen, ligga inströdda. Grundskatt, ständig avgift, som sedan urminnes tider ålegat fast egendom. G. utgjordes dels av till staten utgående ränta, dels av tionde till kyrkan. Ursprungligen voro G. na-turaskatter, men de förvandlades så småningom alltmer till penningavgifter. Fullständigt skedde detta först 1869. I samband med indelningsverkets avskaffande och införandet av allmän värnplikt började man därefter diskutera G: s upphävande. 1892 beslöts i samband med antagandet av en ny försvarsorganisation, att G. så småningom skulle avskrivas till 1904. Detta gällde de till staten utgående G. Kyrkans tionde fördelades i Sverige så, att prästen fick en tredjedel, medan biskopen, sockenkyrkan och de fattiga fingo två tredjedelar. Vid den reduktion, som Gustav Vasa genomförde i samband med reformationen indrogs de sistnämnda två tredjedelarna till staten och delade sedan de övriga statliga G :s öden. Prästens tionde bibehölls längre men utbyttes så småningom mot penningavgifter. Genom lag 1910 stadgades slutligen att prästerskapets tionde indrogs till staten samtidigt, som en lönereglering för prästerskapet genomfördes. Tion det skall sedan avskrivas på 20 år, d. v. s. till 1931. Grundsund, stort fiskläge på västkusten, s. om Lysekil. Grundton, den ton från vilken ett ackord, en skala el. dyl. bildas. Grundtfvis, N. F. S., 1783—1872, dansk präst och författare. G. genomgick som ung en våldsam religiös omvändelse och började sedan ivrigt verka för en religiös väckelse i Danmark skarpt betonade en mera bok-stavstrogen och okritisk religiositet med mera utrymme för känslan än för förståndet. Kärnan i den glada kristendom, han förkunhade, var den apostoliska trosbekännelsen. Han stod i opposition till det samtida mera rationalistiskt betonade prästerskapet och arbetade på ett återupplivande av forntidens lijälteanda och kristliga bedrifter, på ett samlande och uppfostrande av de breda folklagren. Som medel härtill anvisade han bland annat folkhögskolan, där bondgossar och bondflickor genom föredrag över re-