Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundvatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligiösa och historiska ämnen skulle
väckas till ett djupare andligt liv. Sä
blev G. folkhögskolans grundläggare.
G. hade en obestridlig litterär
begåvning och har utoin historiska arbeten
och nationella dikter även skrivit
talrika psalmer. G. var en långt ifrån
harmonisk personlighet. Han
genomgick våldsamma känslostormar och
hans författarskap utmärker sig mera
för stämningsmättad innerlighet och
poetisk kraft, mindre för logisk reda
och klarhet. Det inflytande G. utövat i
Danmark har varit av stor betydelse.
Grundvatten, det i jordlagren och
berggrunden uppsugna
nederbördsvatt-net. Grundvattensnivån står närmare
jordytan eller djupare allt efter
klimatet och växlar med årstiderna,
vegetationens beskaffenhet m. m.
Grundämne el. kemiskt element. De
gamla grekerna ansågo efter
Aristote-les, att all materia var uppbyggd av
ett och samma urämne. Detta urämne
kunde besitta fyra fysikaliska
grundegenskaper : köld, värme, torrhet och
fuktighet. Beroende på vilket par av
dessa egenskaper, som urämnet besatt
uppträdde det som ett av de fyra
elementen : Jorden, som är kall och
torr, vattnet, som är kallt och
fuktigt, luften, som är fuktig och varm
eller elden, som är torr och varm.
Genom föreningar i olika mängder av
dessa fyra element skulle alla olika
ämnen ha uppstått. Aristoteles’
uppfattning behärskade under
århundraden uppfattningen om materiens
byggnad. Föga mera klarhet vanns genom
alkemisternas metafysiska
spekulationer över metallernas byggnad. Först
mot slutet av 1700-t. började man
frigöra sig från arvet av gamla
föreställningar och i stället som kemiska
element eller grundämnen betrakta
sådana ämnen, vilka ej vidare genom
vanliga kemiska eller fysiska
operationer låta sig uppdelas i andra
enklare ämnen. Jfr Atomernas byggnad
och Atomteori.
Numera känner man ett nittiotal
olika kemiska element. Alla
metaller äro element, såsom järn, koppar,
guld och silver etc. De icke metalliska
elementen bruka betecknas som m
e-t a 11 o i d e r. Hit höra t. ex. syre, kol
och svavel etc. En del element intaga
en mellanställning mellan dessa båda
grupper.
I jordsskorpan ingår syre till
ungefär hälften, därnäst kommer i
ordningen kisel, aluminium, järn, kalcium,
kol, magnesium, natrium, kalium och
väte. Tillsammans uppbygga nu
nämnda element ungefär 99 % av
jordskorpan, varför alla övriga element
tillsammans blott motsvara ungefär 1 %;
en del förekomma endast i
försvinnande små kvantiteter. Elementen äro
mycket olika svåra att framställa ur
de föreningar, i vilka de förekomma,
detta förklarar, att t. ex. aluminium,
den rikligast förekommande metallen,
ändock är relativt dyr i metalliskt
tillstånd.
Grus, beteckning för lösa jordslag,
som till övervägande del bestå av
mineral- och bergarts-korn, vilkas
storlek överstiger ett par mm. i
genomskärning. G. kan vara mer eller mindre
rikt på sten (ex. rullstensgrus,
klappergrus).
Gru’sien, landskap i mellersta
Kaukasus, utgörande en del av den nutida
republiken Georgien, som också kallas
Grusien.
Grusi’nska härvägen, en längs floden
Terek genom vilda klyftdalar förbi
Tiflis ledande gammal, viktig väg.
Grut, Torben, f. 1871, svensk
arkitekt, bland vars arbeten märkas
Stadion i Stockholm och Bukarest, slott
och villor (Solliden på Öland) m. fl.
Gruvg-as, en benämning, som
understundom gives åt kolvätet metan på
den grund, att det i stor
utsträckning alstras i stenkolslager. G. har
i stenkolsgruvor förorsakat kraftiga
explosioner. Jfr Davys säkerhetslampa.
Gruvkompass, en även i
vertikalplanet fritt rörlig magnetnål, som
användes vid uppsökning av järnmalm. G.
ändrar sin riktning i n. och s. och
drages mot malmen, utvisande dennas
förekomst och läge.
Gruvstadgran. Nu gällande G. är av
10 maj 18S4. Enligt denna har var och
en rätt att förvärva mineralfyndighet.
Vissa inskränkningar finnas dock, för
exempelvis järnmalmsfyndighet på
kro-nomark samt för stenkolsfyndigheter.
Den, som vill begagna sin
inmut-ningsrätt, ansöker skriftligen hos
vederbörande bergmästare om mutsedel.
Denna gäller ett område med 100 m.
radie, räknat från inmutningspunkten.
Då malmen blottas verkställer
bergmästaren utmål å ett område, som är
högst 200 m. långt och brett.
Gruv-agaren är skyldig att årligen för viss
kostnad utföra försvarsarbete, i annat
fall förfaller hans rätt. Jordägaren
äger rätt att med högst halva beloppet
deltaga i kostnader och erhålla
motsvarande andel av vinsten.
Grycksbo, industrisamhälle 1 mil nv.
om Falun, ö. Dalarne. 1,450 inv. Stort
pappersbruk med sulfit- och
sulfatra-brik.
Grunder, ty., grundare av
humbugs-företag, svindlare.
Griinewald [gry’nevalt]. — 1. Matthias
G., f. mellan 1470—83, d. omkring 1530,
tysk renässansmålare, vars tavlor
utmärkas av en starkt personlig stil, på
samma gång svärmiskt religiöst
betonad och djärvt realistisk. G:s mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
