ligiösa och historiska ämnen skulle väckas till ett djupare andligt liv. Sä blev G. folkhögskolans grundläggare. G. hade en obestridlig litterär begåvning och har utoin historiska arbeten och nationella dikter även skrivit talrika psalmer. G. var en långt ifrån harmonisk personlighet. Han genomgick våldsamma känslostormar och hans författarskap utmärker sig mera för stämningsmättad innerlighet och poetisk kraft, mindre för logisk reda och klarhet. Det inflytande G. utövat i Danmark har varit av stor betydelse. Grundvatten, det i jordlagren och berggrunden uppsugna nederbördsvatt-net. Grundvattensnivån står närmare jordytan eller djupare allt efter klimatet och växlar med årstiderna, vegetationens beskaffenhet m. m. Grundämne el. kemiskt element. De gamla grekerna ansågo efter Aristote-les, att all materia var uppbyggd av ett och samma urämne. Detta urämne kunde besitta fyra fysikaliska grundegenskaper : köld, värme, torrhet och fuktighet. Beroende på vilket par av dessa egenskaper, som urämnet besatt uppträdde det som ett av de fyra elementen : Jorden, som är kall och torr, vattnet, som är kallt och fuktigt, luften, som är fuktig och varm eller elden, som är torr och varm. Genom föreningar i olika mängder av dessa fyra element skulle alla olika ämnen ha uppstått. Aristoteles’ uppfattning behärskade under århundraden uppfattningen om materiens byggnad. Föga mera klarhet vanns genom alkemisternas metafysiska spekulationer över metallernas byggnad. Först mot slutet av 1700-t. började man frigöra sig från arvet av gamla föreställningar och i stället som kemiska element eller grundämnen betrakta sådana ämnen, vilka ej vidare genom vanliga kemiska eller fysiska operationer låta sig uppdelas i andra enklare ämnen. Jfr Atomernas byggnad och Atomteori. Numera känner man ett nittiotal olika kemiska element. Alla metaller äro element, såsom järn, koppar, guld och silver etc. De icke metalliska elementen bruka betecknas som m e-t a 11 o i d e r. Hit höra t. ex. syre, kol och svavel etc. En del element intaga en mellanställning mellan dessa båda grupper. I jordsskorpan ingår syre till ungefär hälften, därnäst kommer i ordningen kisel, aluminium, järn, kalcium, kol, magnesium, natrium, kalium och väte. Tillsammans uppbygga nu nämnda element ungefär 99 % av jordskorpan, varför alla övriga element tillsammans blott motsvara ungefär 1 %; en del förekomma endast i försvinnande små kvantiteter. Elementen äro mycket olika svåra att framställa ur de föreningar, i vilka de förekomma, detta förklarar, att t. ex. aluminium, den rikligast förekommande metallen, ändock är relativt dyr i metalliskt tillstånd. Grus, beteckning för lösa jordslag, som till övervägande del bestå av mineral- och bergarts-korn, vilkas storlek överstiger ett par mm. i genomskärning. G. kan vara mer eller mindre rikt på sten (ex. rullstensgrus, klappergrus). Gru’sien, landskap i mellersta Kaukasus, utgörande en del av den nutida republiken Georgien, som också kallas Grusien. Grusi’nska härvägen, en längs floden Terek genom vilda klyftdalar förbi Tiflis ledande gammal, viktig väg. Grut, Torben, f. 1871, svensk arkitekt, bland vars arbeten märkas Stadion i Stockholm och Bukarest, slott och villor (Solliden på Öland) m. fl. Gruvg-as, en benämning, som understundom gives åt kolvätet metan på den grund, att det i stor utsträckning alstras i stenkolslager. G. har i stenkolsgruvor förorsakat kraftiga explosioner. Jfr Davys säkerhetslampa. Gruvkompass, en även i vertikalplanet fritt rörlig magnetnål, som användes vid uppsökning av järnmalm. G. ändrar sin riktning i n. och s. och drages mot malmen, utvisande dennas förekomst och läge. Gruvstadgran. Nu gällande G. är av 10 maj 18S4. Enligt denna har var och en rätt att förvärva mineralfyndighet. Vissa inskränkningar finnas dock, för exempelvis järnmalmsfyndighet på kro-nomark samt för stenkolsfyndigheter. Den, som vill begagna sin inmut-ningsrätt, ansöker skriftligen hos vederbörande bergmästare om mutsedel. Denna gäller ett område med 100 m. radie, räknat från inmutningspunkten. Då malmen blottas verkställer bergmästaren utmål å ett område, som är högst 200 m. långt och brett. Gruv-agaren är skyldig att årligen för viss kostnad utföra försvarsarbete, i annat fall förfaller hans rätt. Jordägaren äger rätt att med högst halva beloppet deltaga i kostnader och erhålla motsvarande andel av vinsten. Grycksbo, industrisamhälle 1 mil nv. om Falun, ö. Dalarne. 1,450 inv. Stort pappersbruk med sulfit- och sulfatra-brik. Grunder, ty., grundare av humbugs-företag, svindlare. Griinewald [gry’nevalt]. — 1. Matthias G., f. mellan 1470—83, d. omkring 1530, tysk renässansmålare, vars tavlor utmärkas av en starkt personlig stil, på samma gång svärmiskt religiöst betonad och djärvt realistisk. G:s mest