kända arbete är Isenheimaltaret med ämnen från Kristi liv och den helige Antonius’ legend. —2. Isaac G., f. 1889, målare, den mest kände representanten för expressionismen i Sverige. G:s dukar kännetecknas av intensiva färger och djärvt förenklad formgivning. Gryt, jordhåla bebodd av räv, grävling el. dyl. Gråal, se Al. Gråberg kallas vid malmbrytning icke malmförande bergart. Gråbröder, se Franciskanorden. Grågås, Grågås, isländsk lagbok, bestående av Konungsboken och Stadar-holsboken, vilken gällde under fristatens tid (omkring 930—1264). Gråfläcksjuka förekommer hos sädesslag, särskilt havre samt vissa rotfrukter. Den yttrar sig i gråa el. bruna fläckar på bladen, särskilt de nedre. Förr ansåg man att G. orsakades av en svamp. Numera antar man att G. beror på för stark kalkhalt i jorden. Gråhajar (Galeidte), en familj hajfiskar med två tagglösa ryggfenor. Till G. hör Gråhajen (Galeus galeus), en upp till 2 m. lång, på översidan grå, pä undersidan vit haj, som förekommer i Atlanten, Medelhavet och Indiska Oceanen. B 1 å h a j (Prionace glauca) är ovan blågrå, under vit. Den är ytterst rovgirig och angriper även människor. Den lever i de varma delarna av Atlanten och Stilla havet. Hammarhajen (Sphyrna zygtena), som även lever i varma hav, har huvudet utdraget åt sidorna, så att det till formen påminner om en hammare. Gråmunkar, gråbröder, se Fransis-kanorden. Gråmunkeholmen, gammalt namn på Riddarholmen i Stockholm. Gråsalva, kvicksilver utrört i fett. G. användes särskilt till smörjkurer mot syfilis. Gråsej, se Torsksläktet. Grå starr, i regel en ålderssjukdom, bestående i grumling av linssubstansen. När grumlingarna nå in över pupillområdet medför detta synrubbningar och när linsen helt grumlats, kvarstår blott förmåga att skilja ljus och mörker. Behandlingen är operativ, varvid linsen avlägsnas. Detta kan dock utföras först sedan linsen helt grumlats, ”starren mognat”. Grön starr, se Glaukom. Gråsten, folknamn på gråa kristal-liniska bergarter såsom granit, gneis m. fl. Gråsuggor, på land levande små kräftdjur, som ha oval kropp. De leva under. stenar, murken bark och dylikt och fordra för att kunna leva fuktig luft. I torr luft och i vatten dö de snart. Den vanligaste arten är Onis-cus asellus. Gråverk, se Ekorrdjur. Gräddost beredes av grädde el. grädd-blandning med över 4 % fett-halt. Gräll, bjärt, skarp. Grän, 1/12 karat*. Grängesberg, gruvsamhälle i s. Dalarna, nära gränsen till Västmanland. 5,450 inv. Sprängämnesfabrik. I närheten av G. betydande järnmalmsfält, vars fyndigheter äro de största i Mellansverige. Malmen är högprocentig, men innehåller fosfor; huvudsakligen exportmalm. Grängesberg-Oxelösund, se Trafik-aktiebolaget G. Gränna, stad vid Vättern, n. Småland. 1,200 inv. Fruktodling. Staden är grundlagd av Per Brahe d. y. N. om staden ligger Brahehus’ ståtligt belägna slottsruin. Gränsmärke. Om G. mellan olika fastigheter finnas bestämmelser i mät-ningsförordningen av den 17 december 1920. Gränsridare, en slags tjänsteman vid gränsbevakningen. Gränsvetenskap, kallas vetenskaper, vilka mer el. mindre sammanfalla el. stå på gränsen mellan tvenne vanligen äldre vetenskaper. T. ex. fysikalisk kemi. Gränsvärde, ett värde, som en matematisk storhet, som är en funktion av en annan storhet, alltmer närmar sig, då den oberoende variabeln närmar sig ett givet värde. Gränsvärdet för , då n växer mot oändligheten, är 0. Matematiskt skrives detta lim = 0; n — co (utläses: limes 1 genom n lika med noll för n lika med oändligheten.) Limes, lat., gräns. Gräs, se Graminete. Gräsandsläktet (Anas), ett släkte egentliga änder, vilka ha mot spetsen något bredare näbb. I Sverige förekommande arter äro flyttfåglar (frånsett en del gräsänder), som leva i vassrika sjöar av insekter, maskar och dylikt. Gräsanden (A. platyrhyncha;, är om sommaren brunspräcklig med blågrön vingspegel. Hannen (and-draken) i vårdräkt är brokigt tecknad i vitt, svart, blågrönt och brunt. Gräsanden är ganska allmän över hela Sverige. Jfr Bil. Fåglar II. K r i c-kan (A. crecca) och Å r t a n (A. querquedula) äro mindre än föregående och äro de enda arter, som ha betydelse ur jaktsynpunkt. Gräsfly (Charteas graminis), en till Nattflyn hörande nattfjäril, tecknad i brunt, gult och grått. Äggen läggas på grässtrån. Larverna övervintra och förorsaka, särskilt följande vår, stor skada genom att avbita grässtrån.