om Fidjiöarna, utgörande franskt-engelskt protektorat. 13,000 kvkm., 70,000 inv. Produkter äro svavel, kaffe, kopra. He’bron, stad i s. Palestina, s. om Jerusalem. Känd från Gamla testamentet. Dess nuvarande namn är El Chalil. 25,000 inv. Ileby, municipalsamhälle iy2 mil ö. om Sala, v. Uppland. 900 inv. Järnvägsknut vid n. stambanan. Heckscher, E. F., f. 1879, svensk nationalekonom, professor vid Stockholms handelshögskola. E., som tillhör den liberala nationalekonomiska riktningen, har publicerat ett stort antal vetenskapliga arbeten, berörande historiska problem inom nationalekonomin, penningväsendet, tullfrågan m. m. Hed, ofruktbar, torr, ofta tall- och ljungbevuxen slättmark med vanligen grusig el. sandig jordmån. De torra fjällmarkerna ovanför skogsgränsen betecknas också ofta som hed, fjällhed. Hedberg. — 1. Frans EL, 1828—1908, dramatiker och novellist, 1871—81 intendent vid Kungliga teatern. H: s pjäser, vilka påverkats från danskt och franskt håll, bevara ännu mycket av sin popularitet, exempelvis det historiska Bröllopet på Ulfäsa, komedierna Frun av stånd och frun i ståndet, Blommor i drivbänk. — 2. Tor H., f. 1862, den förres son, skriftställare, var under sitt första författarskap påverkad av 1880-t: s realism men skrev sedan dikter och skådespel i mera ideell ton. H:s främsta dramatiska verk är J o-han Ulfstjerna, som ger en bild av brytningarna mellan finsk frihetskänsla och ryskt förtryck. Bland H: s övriga arbeten märkas komedin N a-tionalmonumentet, Teseus Konungen samt flera diktsamlingar (Vandraren, Hemmets sånger). H. har även varit verksam som litteratur- och teaterkritiker samt var chef för Dramatiska teatern 1910—21. I-I. blev ledamot av Svenska akademin 1922. H:s hustru är skådespelerskan Stina H., f. 1887, som 1906—22 var engagerad vid Dramatiska teatern. — 3. J. H. 1854—1916, baptistpastor, som huvudsakligen ägnade sig åt välgörenhetsarbete, särskilt syftande till att hjälpa barn från mindre lyckligt lottade hem. Pastor John Hedbergs stiftelse för värnlösa har för närvarande en barnkoloni Kristine-dal i Tösse i Dalsland. Hedborn, Samuel, 1783—1849, författare, skrev bland annat visor (vaggvisan Ute blåser sommarvind, balladen Stjernarpafiskare) samt psalmer. Hede, central huvudort i Härjedalen och ändpunkt för en västlig bibana från Inlandsbanan. Hedemark fylke, norskt fylke utmed gränsen till Sverige (Värmland och Dalarna). 27,484 kvkm., 155,000 inv., därav 8,000 i fylkets båda städer: Ha-mar (residensstad) och Kongsvinger. Hedemora, stad i sö. Dalarna. 3,300 inv. Gjuteri och mekanisk verkstad. Hedén, Erik, 1875—1926, skriftställare, medarbetare i Socialdemokraten 1910—17 och från 1919. H. utövade en livlig litteraturkritisk verksamhet och har bl. a. utgivit en biografi över Strindberg samt flera essaysamlingar (Eros och Polemos, Eros och I-I imeros). Hedenblad, I. E., 1851—1909, kompositör, blev 1881 dirigent för sångsällskapet O. D. samt director musices vid Uppsala universitet. Bland H: s kompositioner märkas en del körverk samt kvartettsamlingen Studentsången. Hedenhös, hednisk tid, forntid. Hedenstierna, A., 1852-—1906, humoristisk författare under märket S i-gur d, 1890—98 redaktör för Smålandsposten, i vilken han skrev ytterst populära veckokrönikor och folklivsskildringar. Hederslegionen, den enda franska orden av betydelse, stiftades år 1802. Hederstierna, C. H., f. 1861, överståthållare i Stockholm sedan 1920, konsultativt statsråd i Lindmans ministär 1906—11, utrikesminister i den Tryggerska ministären 1923. H. avgick samma år på grund av att hans strävan efter ett försvarsförbund med Finland ej vann anklang. Hedin. — 1. Sven Adolf H., 1834— 1905, politiker, journalist, historiker, arbetade för liberala reformer och blev en av banbrytarna för demokratin i Sverige. H. var ledamot av andra kammaren 1870—74, 1877—87, 18S9— 1905; han arbetade bland annat energiskt för en fredlig uppgörelse med Norge. — 2. Sven H., f. 1865, forskningsresande, som företagit flera resor särskilt i Centralasien och i viktiga avseenden vidgat vår kännedom om dessa trakter. Utom vetenskapliga arbeten har H. utgivit populära skildringar, där han på ett medryckande och stilistiskt mästerligt sätt skildrat sina bedrifter. H. har varmt ivrat för försvarets stärkande och intog under världskriget en utpräglat tyskvänlig hållning. Hedlinger, J. K., 1691—1771, medalj gravör, född i Schweiz, fick sin utbildning i Frankrike och vistades åren 1718—45 i Sverige, där han var chef för myntverket i Stockholm. H:s arbeten, varibland särskilt må nämnas en medaljserie med porträtt av %