tiker och journalist, ursprungligen socialdemokrat, sedermera företrädare för mera moderata åskådningar. I sin tidning La Victoire gjorde han sig under världskriget till målsman för en långt gående nationalism. Hervey-öarna [ha’vi-] el. Cook-öar-na, en av ögrupperna i Polynesien, Stilla havet, belägen mellan Tonga-och Sällskapsöarna. H. består av 9 öar, de flesta korallöar. Brittisk besittning. Hervieu [ärvjö’], P., 1857—1915, fransk författare, har bland annat skrivit en roman i brevform, P e i n t s par e u x-m é m e s, vilken ger en underhållande bild av fransk societets-liv, skildrat med god psykologisk blick och dräpande ironi. Hervor, dotter till kämpen Angantyr, var en skön och tapper sköldmö. H. är en av huvudfigurerna i den gamla isländska Hervararsagan*. Herzegowi’na utgör tillsamman med Bosnien en provins i Jugoslavien. 8,100 kvkm. 250,000 inv. H. är till största delen ett ofruktbart, höglänt karst-område. Dalarna äro bördiga; där bedrives jordbruk, vars produkter äro spannmål, tobak ocli vin. Befolkningen är till % katoliker, till % muhammedaner. Éfter att sedan 1400-t. ha tillhört Turkiet, kom H. år 1878 under österrikisk-ungersk förvaltning. Tillhör sedan år 1919 Jugoslavien. Herzen, A. I., 1812—70, rysk författare och journalist, utgav under märket Iksander bland annat romanen Vems är skulden? Från 1847 vistades H. i v. Europa och började 1857 i London utgiva tidskriften Klockan, som angrep dåtida samhällsförhållanden i Ryssland. Tidningen blev oerhört populär och behärskade för en tid allmänna opinionen i Ryssland. H. offentliggjorde även historiska skrifter, bland annat Katarina II: s memoarer. Hese’kiel, gammaltestamentlig profet, som uppträdde under den babyloniska fångenskapen. Hesi’odos, grekisk skald, levde troligen på 700-t. f. Kr. H. skapade det didaktiska eposet och använde sig av samma versform som återfinnes i de liomeriska hjältedikterna. Den förnämsta av H: s dikter är lärodikten Verk och dagar, i vilken ingå en del allmänna vishetsregler samt praktiska råd med avseende på lantbruk m. m. Hesite’ra, tveka. Hespe’rien, i forntiden grekernas namn på Italien. Hess, den med ett b en halv ton sänkta tonen h, förväxlas enharmo-niskt med aiss. Hesse, H., f. 1847, tysk författare, bekant för romanen Peter Camen- z i n d, en psykologisk utvecklingshistoria. Hesselby, se Hässelby. Hesselgren, Kerstin, f. 1872, yrkes-inspektris, frisinnad ledamot av första kammaren sedan 1922. Hess’en. — 1. Gammalt namn på den trakt mellan Rhen och Main, som beboddes av liessare. Jfr Hessen 2. och Hessen-Nassau. — 2. Hessen-Darm-stadt, republik i sv. delen av Tyska riket, belägen omkring floden Mains nedre lopp. 7,700 kvkm. 1,300,000 inv. H. omfattar provinserna Oberhessen, Starkenburg och Rhenhessen. Huvudstad Darmstadt, 85,000 inv. Största stad Mainz, 110,000 inv. I Rhen-liessen, den bördigaste av provinserna, är trädgårds- och vinodlingen högt uppdriven. Boskapsskötsel bedrives främst i Oberhessen, där också bergsbruket intager en framstående plats (järn, mangan, salt). H. är rikt på mineralkällor. Industrin är betydande. Främst märkas läderindustri och tillverkning av kemikalier. Hessen-Harmstadt, se Hessen 2. Hess’en-Kass’el, tyskt rike, från Werra i n. till Taunus i s. Det uppstod vid Hessens delning 1567. Under Preussens krig med Österrike ställde sig H. på Österrikes sida, varför landet sedan införlivades med Preussen 1866. Se Hessen-Nassau. Hess’en-Nass’au, provins i Preussen. 15,700 kvkm., 2,300,000 inv. H. utgör ett skogrikt högland, som dock ingenstädes när 1,000 m. ö. h. Genomlöpes av floddalar, vilka delvis äro mycket fruktbara. Vinodling är en viktig näring. Rikt på mineralkällor (Ems, Wiesbaden m. fl.). Handeln har sin medelpunkt i Frankfurt am Main. Bergsbruk. Högt uppdriven industri (lergods-, ylleindustri). Huvudstad är Kassel, 160,000 inv. llessenstein, Hedvig Ulrika v., 1714 —44, älskarinna åt Fredrik I av Sverige, var dotter till greve E. D. Taube och upphöjdes till romersk riksgre-vinna med namnet H. Hessleby, se Hässleby. Hessleholm, se Hässleholm. Hes’tia, hos grekerna den husliga härdens gudinna. H. var dotter till Kronos och Rea och åt henne restes altaren med evig eld. Den romerska motsvarigheten till Ii. var Vesta. Hesykas’ter, en riktning bland munkarna på Atos under 1300-t. De ville nå den gudomliga klarheten genom ett inre försjunkande, åvägabragt genom ett oavbrutet stirrande på naveln. Heterocyk’liska föreningar, organiska föreningar med sluten kedja, innehållande förutom kolatomer även atomer av andra ämnen (kväve, syre, svavel).