Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ely. H. framhöll, att vårt själsliv
uppbygges av sinnesintryck och på
dessa grundade föreställningar, vilka
förbinda sig med varandra. Det
omedelbart givna är endast
sinnesintrycken och de spår, de kvarlämna. Vårt
jag är endast sammanfattningen av
dessa företeelser. Om yttervärlden ha
vi ingen direkt kunskap.
Orsaksbe-greppet är exempelvis endast en
er-farenhetsmässig samling iakttagelser
av att vissa företeelser bruka följa
efter varandra. De religiösa
föreställningarna anser H. ha uppkommit ur
människans hjälplösa fruktan och
barnsliga förhoppningsfullhet.
Humi’d, fuktig. — Humidite’t,
fuktighet.
Humi’da klimat kallas klimat med
en nederbördsmängd, som överväger
avdunstningens storlek.
Humi’l, ödmjuk. — Hum ilidit e’t,
ödmjukhet.
Humle, kvist med honblomställningar.
Humle (Humulus lupulus), till
familj Moracese hörande, slingrande ört
med handflikiga blad.
Hanblommorna sitta i greniga knippen.
Honblommorna äro anordnade i kottlika
hängen. De innehålla ett beskt ämne,
lu-pulin. Fruktställningarna användas
därför vid öltillverkning. H. odlas
framför allt i Tyskland och England.
I vårt land förekommer H. numera
endast som prydnadsväxt.
Humlegården, offentlig park på
Östermalm i Stockholm. I H. är Kungl.
biblioteket beläget. Ursprungligen
an-lades H. som humlegård (1619)
tillhörande den kungliga ladugården,
blev senare kunglig lustpark och
överlämnades 1869 till Stockholms stad.
Humlor (Bombus) ha hårig,
klumpig kropp. En övervintrande hona
bygger på våren ett bo med vaxceller,
som fyllas med frömjöl och honung.
I dessa läggas ägg, ur vilka
utvecklas arbetare och på hösten även hanar
och honor. Endast de senare
övervintra. Flera arter finnas i Sverige
såsom Ste n humlan (B.
lapidari-us), som är svart med spetsen av
bakkroppen röd, och Jordhumlan (B.
terrestris), som har gula tvärband och
vit bakkroppsspets.
Hummer, se Reptantia.
Hu’mor betecknar något löjligt, sett
med överseende och ett visst allvar. H.
har ofta även ett drag av vemod.
Humores’k, skämtsam berättelse el.
musikstycke.
Humperdinck [ho’-], E., 1854—1921,
tysk kompositör, känd för operan
Hans och Greta.
Hu’mus, beteckning för en av mer
el. mindre förmultnade växtdelar
bestående, svart jordmån. H. kan vara
mullartad, då den genom bakterieliv,
maskar och insekter bearbetats och
även blivit inblandad med
mineraljord underifrån, el. ”råhumus”. Den
mullartade H. är för växtligheten
gynnsammare än råhumus.
Humö’r, lynne, gott el. dåligt lynne;
sinnelag.
Hunan, provins i s. Kina. 2,000 kv.
mil. 28 milj. inv.
Hundapor, se Babianer.
Hundare, gammal benämning för
härad i Mälarlandskapen.
Hunddjur (Canidse), en
rovdjurs-familj, som vanligen ha fem tår på
främre benen och fyra på bakre samt
trubbiga och ej indragbara klor. De
äro tågångare. Nosen är lång. Bakom
rovtanden finnas vanligen två
kindtänder. Svansen är lång och hårig.
Till H. höra Fjällräv, Räv,
ö k e n r ä v samt Hundsläktet,
vilket senare bland annat omfattar
T a m li u n d (se Hundraser), D i n g o,
S c h a k a 1 och Varg.
Hundgalenskap, se Vattuskräck.
Hundgrottan, grotta nära Neapel,
där luften är starkt kolsyrehaltig.
Kolsyran är tung och samlar sig vid
marken, varför exempelvis hundar
kvävas, om de inkomma i grottan.
Hundkex (Anthriscus silvestris), en
ört med findelade blad och små, vita
blommor i flock. H. är ytterst
vanlig.
Hundra dagarna, se De hundra
dagarna.
Hundraser. Tamliunden (Canis
fa-miliaris) är troligen människans
äldsta husdjur. Man anser, att nu
levande H. härstamma från flera hundarter
och att möjligen även korsningar med
varg och schakal ingå. Internationellt
brukar man indela H. i nedanstående
grupper. 1. S p e t s h u n d a r ha
varglika huvuden och spetsiga, upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
