Högländare, invånare i Skotska Högländerna. Högmosse, mosse med sphagnuin-(vitmosse) täcke; är vanligen högre i mittpartiet än ut mot kanterna. Högqvist, Emilie, 1812—46, skådespelerska, 1828 engagerad vid Kungl. teatern. H. blev oerhört populär och medelpunkten i en krets av konstnärer i Stockholm. Högre allmänna läroverk, se Statens läroverk. Högre flickskolor, se Flickundervis-ning. Högre folkskola, icke obligatorisk överbyggnad på folkskolan med hel-dagsundervisning under ett till fyra läsår. H., som syftar dels till vidgad allmänbildning, dels att förbereda yrkesutbildningen, kan antingen vara yrkesbestämd el. också av en mer allmän typ. H. tillhör den grupp av skolor, som sammanfattas under beteckningen praktiska ungdomsskolor. Är 1924 funnos mellan 60 och 70 H. Jfr Fortsättningsskola. Högre lärarinneseminarium, se Seminarium. Högskola, se respektive högskolors namn. Högspänning räknas i Sverige från över 1,000 volt. Elektriska anläggningar med mellan 250 och 1,000 volt räknas ha medelspänning. Under 250 volt räknas som lågspänning. Högsta domstolen är sammansatt av 24 justitieråd, vilka utnämnas av K. M: t. H. är högsta instans för såväl tvistemål som brottmål. En del mål, särskilt sådana av mindre betydelse, få dock ej fullföljas till H. Mål, som skola avgöras hos H., undergå förberedande utredning i nedre justitierevisionen och föredragas av revisionssekreterare inför H. Justitie-råden äro ansvariga inför riksrätt, men endast J. K., J. O. el. M. O. kunna åtala justitieråd. Riksdagen kan dock direkt utkräva ansvar. Av riksdagen tillsättes vart fjärde år en s. k. opinionsnämnd, som kan skilja justitieråd från ämbetet, om han anses icke äga allmänt förtroende, ändock han ej gjort sig saker till brott el. fel, för vilket han skulle kunna fällas av domstol. Högsta krigsnldet. För att under världskriget få till stånd en enhetlig ledning av ententens arméer bildades den 7 november 1917 genom överenskommelse i Rapallo ett H., som bestod av ländernas konseljpresidenter samt en annan medlem av respektive regeringar. H. hade vid sin sida en generalstab i Versailles. Först 1918, då denna parlamentariska ledning förordnade Foch till högste befälhavare på västfronten, blev dock den enhetliga krigsledningen fullt genomförd. Högsäte, hedersplatserna i nordbornas boningshus, ett på vardera långväggen för husfadern och för hedersgästen. Högtalare, se Telefon och Radio. Högt i vind säges om ett fartyg, som seglar nära mot vinden. Höijer, Benjamin, 1767—1812, professor i filosofi i Uppsala. I sina arbeten ansluter sig H. framför allt till Kant men även till Hegel, Fichte och andra av romantikens filosofer. Hans åskådningar påminna till en viss grad om de läror, Boström senare utvecklade. Höjdmätning med barometer grundar sig på lufttryckets regelbundna avtagande med höjden över havet. Vid dessa mätningar måste hänsyn tas till temperaturen, emedan trycket ändras med denna, ävenså till de förändringar i barometerståndet, som kunna äga rum, under det att mätningen pågår (om vädret är obeständigt och mätningen tar timmar att utföra). Vidstå-ende tabell visar, huru stor vertikal-höjd, som motsvaras av 1 mm. ändring i lufttrycket vid olika temperaturer och lufttryck. ^tryck Temperatur i hiften. mm. 200 i60 i20 8<> 4° 00 760 11.37 11.19 11.02 10.86 10.70 10.53 750 11.52 11.34 11.17 11.01 10.84 10.67 740 11.68 11.49 11.32 11.16 10.98 10.82 730 11.83 11.64 11.47 11.30 11.13 10.97 720 12.00 11.81 11.63 11.45 11.29 11.01 710 12.17 11.98 11.80 11.63 11.45 11.28 Härav ses, att t. ex. vid 720 mm. tryck och 20° temperatur 1 mm. ändring av barometern motsvarar en höjdskillnad av 12 m., medan vid samma tryck och 0° höjdskillnaden blir blott 11 m. Jfr även Avvägning. Höj’er Fla}k’ke, stad i Sönder-Jyl-land (Nord-Schleswig), Danmark. 1,100 inv. H. tillhörde 1864—1921 Tyska riket. Höj’esteret, högsta domstolen i Danmark el. Norge. Höjning. — 1. Geol., se Nivåförändringar. — 2. Mus., H. med ett halvt tonsteg betecknas med $ . H. med två halva tonsteg betecknas med (dubbelkors). I förra fallet lägges till tonens namn ändeisen iss, t. ex. ciss, i senare fallet ändeisen ississ, t. ex. ciss-iss. Höksläktet (Astur), ett släkte falkfåglar, som ha upptill fjäderklädda tarser samt å övernäbben en skarpkan-tad flik. Hit höra Duvhöken (A. gentilis), som är ovan blågrå (hannen) el. brun (honan), under ljusare med vågiga, mörka tvärband. Längd % m. Innertåns klo når fram till mellan-tåns. Den finnes i barrskogsområden