yta, 2,420 k v.-mil. Av Sveriges sjöar är Vänern 60 kv.-mil och Vättern 19 kv.-mil. Inskription, inskrift, påskrift. Inskriven figur. En rätlinjig figur säges vara inskriven i en annan rätlinjig el. kroklinjig figur, om alla dess hörn ligga på den brutna el. krokiga linje, som begränsar den andra figuren. En kroklinjig figur är inskriven i en rätlinjig, om den rätlin-jiga figurens alla sidor tangera kroklinjen. Den yttre figuren i nu angivna fall säges i sin tur vara omskriven kring den inre. Inskrivning-, värnpliktigas införande i arméns el. flottans rullor efter för utrönande av deras krigstjänstduglighet företagen undersökning. Befrielse från fullgörande av exercisen lämnas även av andra skäl än medicinska t. ex. sociala. Jfr Frikallelse. Insocia*bel, osällskaplig. Insolation, bestrålning med solljus, särskilt deii värmemängd, som genom solstrålning tillföres jorden. Särskilda instrument för uppmätning av I. finnas konstruerade. Med dessa mätes dock endast den strålning, som atmosfären genomsläpper (transmitterar). Ur sådana mätningar kan man emellertid beräkna I. utanför atmosfärens gräns, den s. k. solarkonstanten. Insolen’t, oförskämd, fräck. Insolven’s, oförmåga att fullgöra ekonomiska förpliktelser. In spe, lat., ”i hoppet”, skämtsamt om personer, som hoppas nå en plats el. värdighet, t. ex. ”professor in spe”. Inspekte’ra, syna, besiktiga: utöva tillsyn. — Inspektion, besiktning, överinseende, kontroll. —* I n s p e k-t o’r, tillsyningsman över lantegendom, el. i sammansättningar som stations-, tullinspektor. — I n s p e k’t o r, person, som har uppsikt över viss institution. ex. allmänt läroverk. — Inspektör (fem. inspektri’s) kallas den, som utövar kontroll över hel förvaltningsgren el. grupp av institutioner, t. ex. inspektören för artilleriet, folkskoleinspektör. Inspiration, hänförelse, tillstånd av särskilt livlig andlig verksamhet inriktad mot vissa problem el. dyl. Man har särskilt inom religiösa åskådningar velat påstå, att sådana tillstånd bero på ingivelse från ett högre väsen. Utifrån denna åsikt anses reli-gionsurkunder bero på gudomlig I. Inspire’ra, elda. ingiva. Instabi’1, ostadig. — Instabili-t e’t, ostadighet. Installe’ra, högtidligen insätta i ämbetet; anordna, insätta, montera. — Installation, den ceremoni, varigenom en nyutnämnd ämbetsman installeras ; anordnandet av teknisk anläggning, t. ex. elektrisk installation. Instan’s, domstolsklass. Första I. är det samma som lägsta domstol. Den ordning, som råder mellan domstolar el. andra myndigheter, kallas instansordning. Instinkt, drift, av ärftliga anlag betingad benägenhet att handla på visst sätt. Institu’t, inrättning, läroanstalt. Rättsinstitut, rättsordning. Institut de droit international [äng-stity’ dö droa’ ängternas;ånal’] är ett sällskap med säte i Paris, vilket bildades år 1873 med uppgift att verka för fredssaken och enhetlig internationell lagstiftning. Särskilt har I. ägnat sig åt skiljedomsfrågan. I. erhöll år 1904 det Nobelska fredspriset. Institut de France [ängStity* dö frangs], en fransk organisation med officiell ställning, som omfattar: 1) Académie francaise (franska akademin), stiftad 1634, som består av 40 medlemmar, vars uppgifter motsvara Svenska akademins i Sverige, för vilken den ock tjänat som förebild. 2) Académie des inscriptions et belles-lettres, stiftad 1663. Dess uppgift sammanfaller med den, som i Sverige tillkommer Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademin. 3) Académie des sciences, stiftad 1666, vars arbetsområde liksom den svenska vetenskapsakademins omfattar matematiken och naturvetenskaperna. 4) Académie des beaux arts, vars svenska motsvarighet är Akademin för de fria konsterna. 5) Académie des sciences morales et politique, stiftad 1795, till vilken ingen motsvarighet finnes i Sverige. Dess arbetsområde omfattar filosofi, juridik, nationalekonomi och med dem sammanhörande vetenskaper. Institutet för socialpolitisk och kommunal utbildning och forskning, se Socialpolitiska institutet. Institut för blinda, se Blindundervisning. Instrue’ra, upplära, ge föreskrifter. Instruktion, handledning, samling föreskrifter. För ämbetsverk och statens tjänstemän utfärdar i allmänhet Kungl. Maj :t I.; även vissa ämbetsverk och myndigheter kunna utfärda I. Instrumen’t, verktyg, redskap; att användas antingen för vetenskapliga iakttagelser el. inom musiken (stränginstrument, biåsinstrument); inom jur. skriftlig handling för åtgärder av rättslig betydelse, t. ex. bouppteckning, arvsskifte. Instrumenta’lmusik kallas musik, som utföres med instrument. Motsats vokalmusik. Insubordination, brott mot den lydnad, som man är skyldig överordnad. Insufficien’s, otillräcklighet; oförmåga att tillfredsställande fullgöra vissa arbetsuppgifter.