Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Island, näst Storbritannien
Europas största ö, belägen mellan Norra
Ishavet och Atlanten, strax s. om
polcirkeln. 105,000 kvkm., 95,000 inv. I.
är till största delen ett högland.
Väldiga jöklar, den största Vatnajökul
i sö., vars yta uppgår till ej mindre
än nära 9,000 kvkm. Höglandet
uppbygges huvudsakligen av vulkaniska
bergarter (basalter och deras tuffer).
På I. finnas flera ännu verksamma
vulkaner, bland dem Hekla i sv., samt
heta källor, av vilka Geysir är den
mest kända. I. saknar skog.
Huvudnäringar äro fåravel, jakt och fiske
(”islandssill”). Tack vare
Golvströmmen har I. ett tämligen milt klimat.
Befolkningen härstammar från
inflyttade norrmän. Enda stad
Reykjavik, 18,000 inv. Island är en
självständig stat, förenad i union med
Danmark under samma konung. Vid
konungens sida finnas tre ministrar
och folkrepresentationen, alltinget. —
Historia. Irländska munkar hade
på 700-t. bosatt sig på I., dit
norrmännen kommo omkring 850. Snart
invandrade flera norska stormän och
grundade små hövdingadömen (874—•
930, ”landnamnstiden”). 930
grundades en fristat med ”allting” och
gemensam lag. Efter långvariga
inbördes strider kom I. under Norge i
slutet av 1200-t. I egenskap av norskt
lydland förenades I. med Danmark
1380. 1550 genomfördes reformationen
och 1662 monarkiskt envälde. Enligt
freden i Kiel blev I. danskt lydland
1813. 1918 proklamerades I. som
suverän stat och fick ny författning
1920.
Islandslav (Cetraria islandica) har
upprätt, busklikt förgrenad bål,
förekommer särskilt i arktiska områden
och bergstrakter och växer på marken,
ofta täckande vidsträckta ytor, samt
finner användning i liögnordiska
trakter såsom näringsmedel.
Isle-de-France, se Ile-de-France.
Ismaskiner, se Kylanordningar.
Is’met pasj’a, f. 1883, turkisk
statsman och general. 1922 lyckades I.
utdriva grekerna ur Mindre Asien, och
vid de följande förhandlingarna i
Lau-sanne förmådde I. på ett smidigt sätt
genomdriva Turkiets krav.
Isoba’rer, på väderlekskartor
utlagda linjer, som gå genom orter med
lika lufttryck. I. bilda omkring
utpräglade lufttrycksminima (jfr
lufttryck) slutna kurvsystem, som under
sned vinkel skäras av de snett in mot
centra blåsande vindarna. Ju större
tryckskillnaden är mellan ett sådant
systems (barometerminimums el.
ovä-derscentrums) yttre och dess centrum,
d. v. s. ju tätare isobarerna ligga,
desto starkare äro i allmänhet
vindarna och desto starkare ovädret. Kring
lufttrycksmaxima (anticykloner)
ligga I. vanligen mera skilda och
vindarna äro där svagare.
Isoba’ser, geol., beteckning för
kurvor, som sammanbinda orter, vilka
genomgått lika stor höjning genom
nivåförändringar. I. ha mycket
kommit till användning för att
åskådliggöra norra Europas nivåförändringar,
särskilt Sveriges höjning sedan den
sista landisens avsmältning. Jfr
Nivåförändringar och Isostasi.
Isocyk’liska föreningar, aromatiska*
föreningar.
1’soföreningar, organiska
föreningar, som innehålla minst en kolatom,
som binder mer än två andra
kolatomer. övriga föreningar kallas
normala.
Isogo’n, linje, som på en karta
sammanbinder orter, som hava samma
deklination el. missvisning.
Isokli’n, linje, som på en karta
sammanbinder orter, som hava samma
inklination.
Isokromaliska plåtar, fotografiska
plåtar, som genom behandling med
erytrosin gjorts känsliga för
gulgrönt och gult ljus.
Isokro’na kallas två svängningar,
vilka lia samma svängningstid.
Isolation, avskiljande.
Isolationsämnen, se Elektriska
isola-tionsämnen.
Isola’tor, anordning, vid vilken en
elektrisk ledning fästes och som för*
hindrar, att ledningen kommer i
ledande förbindelse med andra
ledningar el. med jorden. I. tillverkas i
allmänhet av porslin.
Isole’ra. Värmeisolerande äro
ämnen el. anordningar, som förhindra,
att värme sprider sig från en kropp
till en annan. Värmeisolerande
anordningar krävas såväl för att bevara
den höga temperaturen hos en
uppvärmd kropp som för att bevara en
kropp kall, som avkylts. Elektriskt
isolerande äro ämnen, som icke leda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
