nomflyter s. Kina och utmynnar i närheten av Shanghai. Ja’nina, stad i s. Albanien. 21,000 inv. Guld- och silverbroderier. Janitscha’rer, beryktad turkisk infanteritrupp, bildad av sultan Orchan på 1300-t. Till J. uppfostrades barn, som rövats från kristna föräldrar. Till en början härskade sträng disciplin inom kåren, men så småningom slappades denna, och J. utövade ett formligt skräckregemente. Ej förrän 1826 tillintetgjordes de av sultan Mah-mud II. Jan’kow, el. Jankau, böhmisk köping, känd genom Torstenssons seger över de kejserliga 1645. Jan Ma*yen, obebodd, vulkanisk ö i Norra Ishavet, ö. om Grönland. 413 kvkm. Uppkallad efter en holländare, som år 1611 upptäckte ön. Jannelund, municipalsamhälle vid Letälven, sö. Värmland, 1,400 inv. Jan’ninffs, E., f. 1SS6, tysk skådespelare, vilken särskilt blivit berömd som filmskådespelare för sina grovhuggna men övertygande karaktärsframställ-ningar. Jansenism, se Jansenius. Janse’nius, Cornelius, 1585—1638, nederländsk teolog, professor vid Lou-vains universitet 1630, arbetade för en reformation av den katolska läran. Hans skrifter utgöra programmet för ett efter J. uppkallat religiöst parti, jansenisterna, som särskilt vann anhängare i Frankrike. Sin egentliga samlingsplats hadé jansenisterna i klostret Port Royal nära Versailles och därifrån förde de en häftig kamp mot jesuiterna. Jansenismen omfattades bl. a. av Pascal. Striden mellan jan-senister och jesuiter avgjordes på 1660-t. till de förras förmån, i det påven tvangs till flera eftergifter. I påven Klemens XI fingo jesuiterna emellertid en ivrig försvarare och Port Royal stängdes 1709 och förstördes f. å. Under förföljelserna urartade janse-nismen alltmer till svärmeri och fanatism. Janson, Gustaf, 1866—1913, författare. Bland J: s arbeten märkas den fanta-sifyllda äventyrsskildringen Paradiset samt 1500-talsskildringen Nils D o b b 1 a r e, vilken senare kanske är J: s bästa arbete. Jansson. — 1. Erik J., 1808—50, väckelsepredikant, som vann talrika anhängare i Hälsingland. Med en del av dessa bildade J. ett kommunistiskt samfund i Nordamerika 1846. Sedan J. dödats av en samfundsmedlem, föll detta snart sönder. — 2. Eugen J,, 1S62—1915, målare, som särskilt hämtat sina motiv från Stockholmstraktens natur. Han är en av de förnämsta representanterna för 1890-t: s stämnings- måleri. Mot slutet av sitt liv ägnade han sig åt figurmålning. Ja’nus, fornitalisk solgud, avbildad med två ansikten vända åt motsatt håll. Årets första månad Januarius var helgad åt J. Japan, kejsardöme, omfattar utom den japanska ökedjan även Korea, Formosa, södra hälften av Sachalin, Kwantung och Kiautschou samt Karolinerna, Marianerna och Marshallöarna, en sammanlagd areal av 6,820 kv.-mil med en befolkning på 78 milj. Rikets kärna, den japanska ökedjan, bildar en av de ögirlander, vilka följa Asiens ostkust. De största öarna äro Hondo, Kiushiu, Shikoku och Hokkaido (Jes-so) med en sammanlagd areal av 3,800 kv.-mil. öarna äro mestadels bergiga och uppbyggas av graniter och gnei-ser och paleozoiska formationer, vartill komma vulkaner, bland vilka Fud-zjijama, Aso och Bandai-San äro de förnämsta. Förkastningssprickor och tektoniska störningar genomskära området i olika riktningar; jordskalv och vulkaniska utbrott äro mycket vanliga, mången gång av ödeläggande verkningar. Trots sitt havomgivna läge har ögruppen ett fastlandsklimat med regnförande sydöstliga sommarmon-suner och relativt torra nordvästmon-suner, varma somrar och kalla vintrar. Nederbörden är i allmänhet rätt betydande (1—2,000 mm.) och inträffar huvudsakligen under den för växtligheten gynnsamma tiden. Under vintern kan snö falla ända ned till sydligaste delen av ökedjan. Sommartemperaturen går i Tokio upp till 38°, vintertemperaturen till — 8°. Växtvärlden har en utomordentlig artrikedom, från sydtropiska till varm- och kalltempererade växter; bergen klädas av löv- och barrskogar; dalar och al-luvialslätter äro till det mesta väl tillvaratagna för kultur. Näringslivet är mångsidigt utvecklat med jordbruk, skogsbruk, fiske, bergsbruk samt en under senaste halvseklet utomordentligt uppblomstrande handel och industri. Den utländska lian delsomsättningen har på 40 år ökat från 130 milj. kr. export och 115 milj. kr. import till 4,000 milj. kr. export och 4,500 milj. kr; import. Jordbruket kan karakteriseras som småbruk och trädgårdsodling med ris, te och silke som huvudprodukter; boskapsskötseln är mycket underordnad, då kött ocn mjölk spela en obetydlig roll i hushållningen. Bergsbruket ger koppar, kol, petroleum, svavel, järn. Västerländsk teknik och industri ha med förvånande hastighet införts, handelsflottan ökats och krigsmakten utvecklats till jämbördighet med de västerländska stormakternas och Förenta Staternas. Genom sitt utomordentligt