Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Magnus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett av världens rikaste guldfält. J.
anlades 1886 i samband med
guldupptäckterna och har sedan utvecklat sig
till en fullt modern stad, som nu till
storleken är den tredje i ordningen
bland Afrikas städer.
Johannes Magnus el. Magni
(egentligen Jöns Månsson), 148S—1544, den
siste katolske ärkebiskopen i Sverige,
1523 vald till Gustav Trolles
efterträdare. J. var en varm katolik men
sökte samtidigt stå på vänskaplig fot
med Gustav Vasa under dennes
refor-mationsvänliga strävanden. 1526
sändes han utomlands i diplomatiska
ärenden och återvände aldrig till
Sverige. J. var författare till historiska
arbeten, av vilka det mest berömda
behandlar den svenska
konungakrö-nikan.
Johannisbröd-trädet (Ceratonia
Sili-qua) av familj Papilionacsee är ett i
Medelhavsländerna vilt växande och
jämväl odlat större träd med ätbara
frukter (Johannisbröd). Fröna kallas
karat och användes tidigare till
tare-ring av vågar. Därav benämningen
”karat” för guldhalt.
Johanni’torden, medeltida
riddaror-den, vilken utvecklades ur ett av
Be-nediktinorden lett sjukhus i
Jerusalem . Medlemmarna kallades därför
även hospitaliter. J. hade till
uppgift att bekämpa de otrogna och
skydda pilgrimer till det heliga landet.
Deras tecken var ett kors med i
spetsen kluvna armar. Orden fick så
småningom stort inflytande och
organiserade sig med huvudsäte på Malta
(därav benämningarna malteserkors
och mal teser riddare). J. hade sjukhus
och kloster över hela Europa, i Sverige
bland annat i Eskilstuna.
Reformationen vållade J. stort avbräck. Napoleon
intog 1798 Malta. J. besitter dock
fortfarande stora rikedomar och har
inom sjukvården utövat ett
betydelsefullt arbete. Under världskriget
samarbetade J. med Röda korset.
Johannsen, W. L., f. 1857, dansk
växtfysiolog, professor i Köpenhamn.
J. har utfört betydelsefulla
ärftlighets-undersökningar samt uppfunnit en
metod att genom påverkan med eter
påskynda växters utveckling.
Johansen, Yiggo, f. 1851, dansk
målare, professor 1906—21 vid
Köpenhamns konstakademi, vars direktör
han var 1911—14. J. är främst
familjelivets framställare och har målat
idylliska vardagsinteriörer i en levande,
kraftfull stil. Bland J :s övriga
arbeten märkas utmärkta
landskapsmålningar och porträtt.
Johansson. — 1. Lars J., benämnd
Lucidor, 1638—74, skald, den
karolinska diktningens främste lyriker och
humorist. J., som skrev på såväl
svenska som tyska, strödde omkring
sig mångfaldiga tillfällighetsdikter,
”världsliga och andliga visor”, vilka
efter hans död utgåvos i en mycket
ofullständig samling, Helicons
blomster (1689). 1912 utgav E. A.
Karlfeldt en minnesteckning över J.
—• 2. Johan J., 1792—1860,
tidningsman, bidrog verksamt till den
politiska pressens utbildande i Sverige.
Främst bekant är J. som en av
tidningen Argus utgivare. — 3. Aron J.,
f. 1860, arkitekt. Till hans mera
bekanta arbeten hör riksdagshuset. —
4. A. J., f. 1889, författare, vars roman
De röda huvudena vann en
utpräglad publikframgång.
John Bull [djånn bolj, eng.,
skämtsam benämning på engelska folket
och nationalkaraktären. I en politisk
satir (1712) av författaren Arbuthnot
användes J. B. första gången som
namn på typen för en engelsman.
Vanligen avbildas J. B. som den
pen-ningdryge godsägaren, en äldre,
kor-pulent herre med kindskägg,
cylinderhatt, kragstövlar och käpp.
Johnson [djån’-]. — 1. Samuel J.,
1709—84, engelsk skriftställare,
representant för den pseudo-klassiska
stilen. Åren 1750—52 utgav J. en mycket
populär essaytidskrift The
Ramb-1 e r, och några år senare utkom hans
mästerliga engelska ordbok (D i c t i
o-nary of the Englis h
langu-age). 1765 gav J. ut en
Sliakespeare-upplaga samt skrev senare en serie
levnadsteckningar över engelska skalder,
särskilt berömda för sina
utomordentliga karaktärsstudier. J. är kanske
mest ihågkommen för sin konversation,
mästerligt bevarad i en
levnadsteckning av Boswell*. — 2. Andrew J., 1808
—75, den fjortonde presidenten i
Förenta Staterna, hade vid utbrottet av
inbördeskriget 1861 slutit sig till
nordstaterna som republikan och blev
vicepresident 1864. S. å. blev han
Lin-colns efterträdare som president. J.
kom i skarp konflikt med kongressen,
som ansåg J:s politik alltför
syd-statsvänlig och ej tillräckligt
negervänlig. — 3. J. A. J., 1861—1909,
nordamerikansk politiker av svensk börd,
från 1904 demokratisk guvernör i
Minnesota.
Johnston [djå’nstcen]. — 1. Sir EL
H. J., f. 1858, engelsk upptäcktsresande,
som företagit flera resor i Afrika och
utgivit betydelsefulla arbeten om
Cen-tralafrika samt sedermera även
roma-rier (The Gay Dombeys). — 2.
J. E. J., 1807—91, amerikansk
sydstatsgeneral under inbördeskriget (1861—
65), en av de skickligaste generalerna
i sydstaternas armé. J. blev 1877
medlem av kongressens representanthus.
Johnstown [djå’nstaun], stad i
Pennsylvania, U. S. A. 67,000 inv.
Järn- och stålindustri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
