Joj’knlng kallas lapparnas egendomligt entoniga, av korta, upprepade strofer sammansatta sånger. Jökai [jä/kaj], M., 1825—1904, ungersk skriftställare, tidningsman och politiker, deltog i 1848 års ungerska rörelse, övergick sedan till litteraturen. J :s romaner ka blivit översatta till de flesta språk. Jokk’mokk, lappländsk socken. 8,000 inv. Till ytvidden Sveriges största socken, något mindre än landskapet Västergötland. Jokohama, se Yokohama. Jolin, Johan, 1818—84, författare och skådespelare, anställd vid Kungl. teatern 1846—68, främst bekant för sina satiriska och sentimentala skådespel, vilka hade en vidsträckt popularitet. Joll el. julle, liten skeppsbåt, i allmänhet avsedd endast för en man. JonVsborg, en borg, som under vikingatiden låg på en ö vid Oders mynning nära den ven diska staden Ljumne el. Julin. På 900-t. erövrades J. av den danske konungen Harald Blåtand, som inlade en besättning på borgen. Besättningen bildade senare ett ryktbart krigarsamfund, jomsvikingarna, om vilka spunnits talrika legender. Staden och fästet råkade på 1000-t. i vendernas händer och förstördes sedermera av Valdemar den store. Stadens minne fortlever i sägnen om V i-n e t a, den i havets djup sjunkna, glänsande och mäktiga staden. Jon, se Elektrolytisk dissociation. Jona, gammaltestamentlig profet, vilken uppträdde omkring 770 f. Kr. J. skildras i J :s bok som dum och småaktig och tvingad av Gud att mot sin vilja frambära ett budskap till hedningarna. Jones [djåns]. — 1. Inigo J., 1573— 1652, engelsk byggmästare. Till hans arbeten hör festhallen i kungapalatset Wliiteliall i London. — 2. Sidney J., (obekant födelseår), engelsk kompositör, vars mest bekanta arbete är operetten G e i s li a n. Jonglör (fr. jongleur), tusenkonst-när, akrobat, ursprungligen namn på kringströvande sångare i det medeltida Frankrike, vilka ackompanjerade sig på ett musikinstrument (vielle), påminnande om violinen. Jo’nien, den forntida benämningen på den av jonier befolkade kuststräckan av Mindre Asien jämte dithöran-de öar. Jo’nier el. Joner, en av de tre grekiska huvudstammarna, bodde ursprungligen på n. kusten av Peloponnesos. Därifrån trängdes de av akéerna till Attika och flyttade sedan över Eubea och Kykladerna till den mellersta delen av Mindre Asiens v. kust, där snart det joniska stadsförbundet bildades av 12 städer (bl. a. Fokaia, Efe- sos, Miletos, Priene, Samos och Kios). J., som voro ett framstående handels-och sjöfolk, grundade flera kolonier, särskilt vid Svarta havet. Den kulturella odlingen stod mycket högt, men till följd av deras brist på politisk sammanhållning kommo J. i tur och ordning att behärskas av Lydien, Persien och Aten. År 387 besegrades J. åter av Persien. Greklands kultur kan i stor utsträckning hänföras till J. Bland deras stora män märkas Tales, Hippokrates och Herodotos. Jonise’ring:, sönderdelning av molekylerna i en gas under bildning av elektriskt laddade partiklar, joner. J. framkallas t. ex. av röntgenstrålar och katodstrålar. Vanlig luft är alltid om än i mycket ringa grad joniserad. Denna J. ökas hos en luftmassa, som befinner sig mellan tvenne elektroder, då potentialdifferensen blivit tillräckligt hög. Jo’niska havet, den mellan södra delen av Apenninska halvön och Grekland belägna delen av Medelhavet. Jo’niska öarna, ögrupp, tillhörig Grekland, belägen i Joniska havet, vid kusten av Albanien och Grekland, ögruppen består av sju större och flera mindre öar, vilka tillsammans ha en ytvidd av omkring 2,600 kvkm. med 268,000 inv. Största ö är Korfu, öarna äro kända för sitt milda klimat. Förnämsta produkter äro vin, olja och sydfrukter. Fiske och sjöfart äro de viktigaste näringsgrenarna. Jo’nisk stil, se Byggnadskonst och Pelarordning. Jon’sered, fabrikssamhälle nära Göteborg, v. Västergötland. 1,550 inv. Bomullsspinnerier. Mekanisk verkstad. Jonson [djän*-], en engelsk dramatiker, samtida med Shakespeare. Till J :s främsta arbeten höra hans satiriska och moraliserande sedekomedier (Every man in his humour m. fl.). Jonsson. — 1. Olof J. (i Hov), f. 1839, politiker, hemmansägare, medlem av andra kammaren 1878—96, ledare för Gamla lantmannapartiet 1891. Senare arbetade J. emellertid på lantmannapartiernas återförening. J. var ånyo medlem av första kammaren 1904r— 16 samt riksbanksfullmäktig 1891—92 och 1895—1914. — 2. Ivar J., f. 1884, bildhuggare, som utfört dekorativt betonade arbeten, delvis påverkade av den tidigare italienska renässansstilen. Bland hans arbeten märkas David i Hälsingborg samt Afrodite med den döende Adonis i Göteborgs och Malmö museum. Jop’pe, se Jaffa. j: or, förkortning av junior*. Jordabalk, en avdelning av 1734 års lag. I. J. återfinnes det väsentligaste