av vår lagstiftning rörande fast egendom. Jordaens [järda*ns], Jakob, 1593— 1078, flamländsk målare, elev av Kubens. Hans tavlor ge i mustiga färger, men ofta med något grovt utförande, scener ur borgarklassens och böndernas liv. Jorda’nes, östgotisk hävdatecknare från 500-t., författare till en gotisk historia (vanligen kallad G e t i c a), vilken är ett sammandrag av romaren Cassiodorus’ förlorade gotiska historia. Jord a’nf loden, 200 km. lång flod i Palestina. Upprinner vid berget Her-mon och följer i sydlig riktning den avloppslösa dal, som utgör n. delen av den stora 1 syriska gravsänkan, vars botten ligger långt under havets yta. J. genomflyter sjön Tiberias (Gene-saret), vars yta ligger 293 m. u. h. och utmynnar i Döda havet, 394 m. u. h. Jordarter, se Jordmetaller. Jordavsöndring är delning av fastighet på landet utan ändring av dess mantal. Sedan gränserna bestämts för det jordområde, som skall avsöndras, skall fastställelse å avsöndringen sökas hos K. B. i länet, som har att åsätta jordbiten särskilt namn och nummer. Den kallas därefter för avsöndrad lägenhet. Jordbeck, se Asfalt. Jordbrukskassor, föreningar för tillgodoseende av det mindre jordbrukets behov av driftkredit. Erforderliga medel erhålla J. genom medlemmarnas insatser, genom de insättningar å spar-kasseräkning, som de berättigats mottaga, samt från Centralkassorna för jordbrukskredit. Centralkassorna äro sammanslutningar av jordbrukskassor, som förutom den nyss antydda uppgiften att anskaffa rörelsemedel åt jordbrukskassorna även ha att utöva viss kontroll över dessa. Jordbrukskredit, se Hypoteksväsen-de, Jordbrukskassor och Sparbanker. Jordbävning, se Jordskalv. Jordebok, en hos kammarkollegium förd längd över samtliga hemman och lägenheter i riket. I J. upptagas dessa under särskilda namn och nummer, vilka utgöra den officiella beteckningen. Jfr Jordregister. Jordekorrar, se Ekorrdjur. Jordemoder, barnmorska*. Jorden, den tredje planeten i ordningen, räknat från solen, har en genomskärning av 12,740 km. J. är ej ett fullkomligt klot utan svagt avplattad kring polerna; avståndet mellan polerna är 43 km. kortare än vad som skulle motsvara fullkomlig klotform. J. vrider sig på 24 timmar runt sin axel. Genom denna rörelse uppkommer dag och natt. Jorden kret- sar på 150,000,000 km. avstånd med nästan cirkelformig bana, ekliptikan, på ett år runt solen. På grund av att jordaxeln lutar (23%°) mot ekliptikans plan, kommer under ena halvan av året norra halvklotet att mottaga mera ljus och värme från solen än det södra, under andra halvan av året är förhållandet motsatt. Härigenom uppkomma de olika årstiderna. J :s medeltäthet är 5.6 ggr vattnets, medan den oss tillgängliga jordskorpans är omkring 3. J :s innersta delar bestå antagligen av en metallisk kärna (järn och nickel), omsluten av ett tjockt lager av metall-sulfider och oxider, medan endast de yttersta delarna torde bestå av liknande silikat, som uppbygga de eruptiva bergarterna. (Jfr Jordskorpan). Jordflytning, se Flytjord. Jordfrågan. Under beteckningen J. el. den sociala J. pläga sammanfattas alla de problem, som beröra frågan om den ur samhällelig synpunkt ändamålsenligaste jordfördelningen. Kraven på ingripanden från statsmakternas sida i utvecklingen i detta avseende ha under de sista decennierna vuxit sig allt starkare och redan lett till vidtagande av vissa åtgärder, medan andra mera långtgående åtgärder stå under diskussion. Ett karakteristiskt drag i nämnda strävanden har varit att bevara jorden i den jordbrukande befolkningens ägo. Ett uttryck härför är den så kallade Norrlandslagen (lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom), genom vilken bolag och föreningar förbjödos att utån Kungl. Maj :ts tillstånd förvärva odlad el. odlingsbar mark el. stödskog i de fyra nordligaste länen. Lagen har. sedermera efter ingående utredningar (jordundersökningen 1911—16, jordkommissionen, tillsatt 1918) successivt utsträckts till att gälla även andra delar av riket, tills dess förbudslagstift-ningen genom lagen den 18 juni 1925 med vissa skärpningar genomfördes att gälla för hela landet. De fall, då bolag av länsstyrelse el. Kungl. Maj :t kunna erhålla koncession att förvärva fast egendom utanför stads el. köpings planlagda område, finnas noggrant angivna i lagen. Samtidigt antogs en’ lag i syfte att förhindra enskilda att för bolags el. föreningars räkning förvärva fast egendom i de fall, då dessa själva ej kunna göra detta (lagen den 18 juni 1925 om bul-vanförhåliande i fråga om fast egendom). En grupp av de av jordkommissionen framlagda förslagen, som avsågo införande av statlig kontroll även för handeln med jordbruksfastigheter enskilda emellan (skyldighet för den, som förvärvat jordbruksfastighet,