tal- och arbetstillskotten. Förhållandet benämnes J., som är att betrakta som ett specialfall av den allmänna nationalekonomiska lagen om den avtagande avkastningen. Jordregister. Därmed förstås en längd över samtliga fastigheter på landet. Den är under uppläggning sedan år 1909 och skall föras av förste lantmätaren i varje län. I J. skall varje hemman el. hemmansdel upptagas för sig samt förses med eget registernummer. Sedan fullständigt J. blivit för hela landet upplagt, skall jordeboken ej vidare användas. Jordränta. Med jord förstås i nationalekonomisk mening alla varaktiga naturtillgångar (jordbruksjord, vattenfall m. m.) J. är det pris, som jorden betingar. J. kan tänkas uppkommen på följande sätt. För jordbrukets behov tages först den bästa jorden i behov. När efterfrågan efter jordbrukets produkter växer, måste även sämre jord tagas i bruk. Jordbruksprodukternas pris måste, antingen de härstamma från den bättre el.-sämre jorden, vara så högt, att brukandet av den sämsta jord, som behövs för att tillgodose efterfrågan på jordbruksprodukter, blir ekonomiskt lönande. Av de belopp utöver produktionskostnaderna, som brukarna av den bättre jorden härigenom erhålla, skapas J. jordränteteorin är främst knuten till den engelske nationalekonomen Ricardo. Från olika håll har indragning av J., som icke utövar någon egentlig produktionsfrämjande verkan, till det allmänna ifrågasatts (jfr Georgeismen). Jordskalv, darrningar och skakning-ar i jorden, som förorsakas av geologiska rubbningar, såsom vulkaniska explosioner, sprickbildningar och förkastningar. De te sig som stötar el. vågformiga gungningar. Styrkan brukar anges enligt Forel’s skala*. Jordsken kallas det ljus, som gör att även vid exempelvis halvmåne, man kan se den från solen vända (mörka) delen av månen. Detta ljus är solljus reflekterat från jorden. Jordskorpan, beteckning för yttersta delen av jordklotet, som består av fasta bergarter; dess tjocklek uppskattas olika, vanligen till minst några tiotal kilometer. I sina djupare delar har J. till följd av det starka trycket en viss plasticitet, å andra sidan torde jordens glödflytande inre vara ytterst trögflytande, varför gränsen mellan den fasta skorpan och det flytande inre ej torde vara så skarp, som termerna fast och flytande ange. Med kännedom om bergarternas kemiska sammansättning och deras olika utbredning har man beräknat att i J. ingå i runt tal 4G % syre, 28 % kisel, 8 % aluminium, 5 % järn, 4 % kalcium, 3 % natrium, 2 % kalium, 2 % magnesium; övriga grundämnen ingå med tillsammans omkring 2 %. Jordskred, utglidning av jordmassor, som ligga på sluttande underlag och råka ur jämvikt genom ökad belastning el. genom vatteninfiltration, som minskar friktionen. Jordstam, övervintrande stam hos växter. Med hänsyn till sin beskaffenhet indelas J. i knölstam, lök och jordstock. Jordströmmar, elektriska strömmar i jorden, förekomma nästan alltid. Potentialfallet uppgår till någon volt pä ett tiotal mil. När J. av någon anledning bliva särskilt starka, åstadkomma de störningar av telegrafe-ringen m. m. Jordtemperatur. På större djup under jordytan skiftar temperaturen varken med växlingarna mellan dag och natt (skillnaderna mellan dag-och nattemperaturen försvinna redan vid en å två meters djup) el. med årstiderna (på ett tiotal meters djup). Vid högre djup stegras temperaturen oavlåtligt. Stegringen, som är olika på olika orter, kan genomsnittligt sägas utgöra ungefär en grad för var trettionde å fyrtionde meter. Jordtrötthet kallas det förhållandet, att vid upprepad odling av samma växtslag på ett visst jordområde minskar skörden alltmer. Däremot får man av annat växtslag omedelbart och utan gödsling god skörd. J. beror i en del fall på att parasiter för ett visst växtslag innästlat sig i åkerjorden, t. ex. klöverröta (en svamp). I andra fall, där man ej funnit sådan orsak, har man bland annat gjort gällande, att en viss växt i jorden av-söndrar ämnen, som verka giftigt för samma art men ej för andra växter. Även andra förklaringsförsök ha framställts. Jordvax el. ozokerit, i naturen förekommande ämnen, ur vilka ceresin framställes. Jordvärdestegringsskatt, skatt å sådan värdestegring på en fastighet, som ej är föranledd av några av ägaren för fastighetens förbättring vidtagna åtgärder. Enligt ett riksdagsbeslut av år 1920 har i Sverige en uppskattning av i främsta rummet annan mark än jordbruksfastighet ägt rum för att möjliggöra ett framtida införande av J. Jordärtskocka (Heliantlius tubero-sus), en från Sydamerika införd sträv-hårig ört, tillhörande samma släkte som solrosen. J. odlas för de knölfor-miga förtjockningarna på underjordiska utlöpare, med vilka den fortplantar sig (på samma sätt som potatis). Blasten kan användas till utfodring.