Jordätande förekommer lios havande, nervösa personer och barn, lidande av blodbrist el. dyl., som ett sjukligt drag. Jor’sala, fornnordiskt namn på Jerusalem. Tillnamnet Jorsalafar erhöll den, som besökt Jerusalem. Jorul’lo, 1,300 m. högt vulkanberg i sv. Mexiko. Bildades under ett vulkaniskt utbrott år 1759. Josef. — 1. En av israels stammar, som sedermera delades i Efraims och Manasses stam. J. har sitt namn av Jakobs näst yngste son, som genomlevde mycket underbara öden. — 2. Jesu fader, enligt Matteus 13:55, timmerman. — 3. J. från Arimatea, en rådsherre i Jerusalem, i vars grav Jesus begravdes. Josef, romersk-tyska kejsare. — 1. J. I, 1G78—1711, tillträdde regeringen 1705 efter fadern Leopold I, vars krig mot Frankrike (jfr Spanska tronföljdskriget) han fortsatte. J. hade även att bekämpa ett uppror i Ungern. — 2. J. II, 1741—90, kejsare 1705, då han blev moderns, Maria Teresias, med-regent. Från 1780 ledde J. ensam styrelsen, som gick i den ”upplysta despotismens” anda, i det J. påbörjade en genomgripande reformpolitik, vilken väckte stark ovilja, särskilt i Ungern och österrikiska Nederländerna (Belgien). I Belgien utbröt uppror, och sedan J. med föga framgång, deltagit i ett krig mot Turkiet (1787 —91), återkallade J. slutligen en del av sina förordningar för att lugna oppositionen. Josefina (fr. Joséphine), 1763—1814, fransmännens kejsarinna, Napoleon I:s första gemål. I ett föregående äktenskap var J. gift med A. de Beauhar-nais*. Napoleon skilde sig från J. 1809. Josefina, 1807—76, drottning av Sverige—Norge, förmäld med konung Oskar I, dotter till Eugéne de Beauliar-nais. Josephson. — 1. J. A. J., 1818—90, tonsättare, director musices i Uppsala (1849). Bland J:s arbeten märkas romanserna Längtan till havet, Vår hälsning. — 2. Ernst J., 1851 —1906, målare och skald. J. anslöt sig först till äldre mästare, Rem-brandt, Rafael, Tizian, vilket exempelvis David inför Saul bär vittne om. Småningom frambryter en starkare realism, som i porträttet av G. R é n h o 1 m och framför allt i Spanska smeder. Senare målade han i en starkt romantiskt inspirerad stil (Strömkarlen). J. ned-bröts av sinnessjukdom, under vilken han fortsatte att måla bisarra, om modernistiskt måleri påminnande fantasier. J. är en av våra största koloristiska begåvningar. Jose’phus [-fus], 37—100 e. Kr., judisk historieskrivare, som ski?drat sitt folks undergång. Jos’tedalsbräen, jökel i sv. Norge, n. om Sognefjorden med en ytvidd av omkring 1,250 kvkm., europeiska fastlandets största jökel. Högsta punkten når 2,088 m. ö. h. Josu’a, enligt Gamla testamentet Moses efterträdare, som ledde Israels folk vid Palestinas erövring. Jo’ta, se lota. Jofniska formationen, se Algonki-ska tidsåldern. Jo^unfjällen, Jotunheimen, fjällområde i mellersta Norge med ett femtiotal toppar, vilka nå över 2,000 m. De högsta topparna äro Galdhöpiggen, 2,470 m. ö. h., och Glittertind, 2,459 m. ö. h. J. genomdragas av djupa, trånga dalar. Jo’tunliem, i nordiska gudasagan benämning på jättarnas rike, som troddes ligga på slätterna kring Vita ha- Joubert [sjobä’r], P. J., 1831—1900, boergeneral, var överbefälhavare i kriget mot England 1880—81 och blev efter Transvaals självständighetsför-klaring vicepresident. J. omintetgjorde Jamesons infall 1896 och var överbefälhavare under boerkrigets första skede. Joule [djaol], J. P., 1818—89, engelsk fysiker. Enligt en efter honom uppkallad lag är energiutvecklingen i en elektrisk strömkrets proportionell mot strömstyrkans kvadrat samt mot ledningsmotståndet. J. är även känd för de försök, han anställde för bestämmande av den mekaniska värme-ekvivalenten. Joule [djaol], enhet för energi, som motsvarar 10,000,000 erg. Joules lag, se Joule. Jour [sjor], fr., dag, användes i sammansättningar, såsom jourhavande. Jourdan [sjordang’], J. B., 1762— 3833, fransk härförare, överbefälhavare för revolutionärernas norra armé 1794, då han segrade vid Fleurus, varefter han framträngde till Rhen. Senare utnämndes han av Napoleon till marskalk. Jourhavande [s/o’r], person, som har dagens tjänstgöring (ex. officer, läkare). Journal [sjorna’1], tidning, tidskrift, dagbok. Journal [sjornall’], !Lc, daglig tidning i Paris, uppsatt 1892. Journal des Débats [s/ornall’ dä deba’], fr., daglig tidning i Paris, uppsatt 1789, till färgen republikansk. Journal des Savants [s/ornalF dä savang], fr., en 1665 grundad vetenskaplig och litterär månadstidskrift i