Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Journale officielle ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paris, den äldsta existerande av
detta slag.
Journale officielle [sjornall’
åfisi-äirj, utgives i Paris sedan 1868 och
är franska statens officiella tidning.
Journalis’t [sjor-], tidningsman.
Jovia’lisk, fryntlig, gladlynt.
Juan d’Austria [sjoan’ da’ostria], Jo
han av Österrike, oäkta son till kejsar
Karl V. J. besegrade turkarna 1571 i
sjöslaget vid Lepanto. 1576 blev J.
ståthållare över Nederländerna, där
han kuvade ett uppror.
Juan Ferna^dezöarna [-[sjoan’färnan’-däth-],-] {+[sjoan’färnan’-
däth-],+} vulkanisk ögrupp i Stilla
oceanen. 185 kvkm. Bekant särskilt
ge-•nom en skottsk sjömans, Alexander
Selkirk, femåriga vistelse på en av
öarna, vilken torde ha givit uppslag
till Defoes roman Robinson Cruse.
Juan-schi-kai, eng. Yuan-schi-kai,
sannolikt f. på 1850-t., död 1916,
kinesisk statsman, resident i Korea,
guvernör över provinsen Schantung,
deltog med framgång i boxarupprorets
undertryckande. 1901 blev J.
vice-ko-nung över provinsen Tschi-li och
förskaffade sig ett oinskränkt
inflytande, vilket han begagnade till
åtgärder i reformvänlig riktning. 1902 blev
J. handelsminister och 1908 ledamot
av stora rådet och president i
utrikesministeriet. Han avskedades 1909
men blev sedermera, efter 1911 års
revolution, republikens förste
president och hade såsom sådan till en
början mycket stort inflytande.
Juarez [sjoa’räthl, B., 1806—72,
mexikansk president, efterträdde
Co-monfort 1858, men blev ej lagligt vald
förrän 1861 efter en liård kampanj
mot de konservativa prästerna och
militärerna. I de s. k. reformlagarna av
1859 hade J. indragit kyrkogodsen och
proklamerat religionsfrihet.
Emellertid besattes Mexico (jfr Mexicos
historia) av fransmännen, och
Maximilian av Österrike utropades till
kejsare (1864). J. besegrade dock
Maximilian 1867 och omvaldes själv till
president 1867 och 1871.
Jubelår. — 1. Hos judarna
förekommande högtidsår med 50 års
mellanrum. Under J. skulle jorden ej
brukas, infödda slavar frigivas etc. — 2.
Sedan 1300 firas inom katolska kyrkan,
till en början vart 100 år, numera vart
25 :e år, J., som vanligen kallas det
heliga året. J. är ägnat minnet av
Petrus och Paulus. Avlat utdelas
under J. mycket frikostigt.
Jubile’um, jubelfest, minnesfest för
att fira händelser, som inträffat för
exempelvis 25, 50, 100 år sedan.
Jubileumsfondssanatorier, se
Tuberkulossanatorier.
Jubileumsutställningen i Göteborg
1923 anordnades till firande av
stadens 300-åriga tillvaro.
Ju’ear [sjo’kar], spansk flod,
utmynnar nära Valencia. 50 mil lång.
Juda, en av Israels tolv stammar.
Jfr Israel och Judar.
Judar. Historia. Angående J: s
tidigare historia se Israel. År 538 f.
Kr. samt 100 år senare återvände en
del J. från den Babyloniska
fångenskapen och grundade i Palestina en
av översteprästen styrd lydstat,
hörande till Persien. J. lydde sedermera
under Alexander den store och
kommo därefter att höra under
Seleu-kiderna. Under Rom kommo J. år 63
f. Kr. Ett uppror är 66 e. Kr. slutade
med Jerusalems intagande och
templets förstöring. En senare resning 132
—135 misslyckades även, och J. blevo
nu utestängda från Jerusalem. En
livlig utvandring hade redan förut
försiggått från Palestina och denna tog
nu ökad fart. De J., som levde i
förskingring (diaspora) i främmande
länder, blevo snart vida talrikare än de,
som kvarlevde i hemlandet. J.
sprid-des ut över Nordafrika, Europa och
senare även till Amerika. Efter
kristendomens seger försämrades J: s
ställning alltmer på grund av det
särskilt mot dem riktade religionshatet.
Ända fram till 1900-t. betraktades de
i vissa länder som Kristi fiender och
underkastades stränga undantagslagar.
De förbjödos besitta jordegendom,
fingo bo endast på vissa platser,
bära säYskild, lätt igenkännlig
klädedräkt etc. Deras starka raskänsla
samt vissa av deras religiösa
föreskrifter (jfr Judendom) bidrog till
deras avskildhet och bibehållandet av
deras rasrenhet. I Polen hade J.
under början av nyare tiden
jämförelsevis god ställning, varför de i stor
utsträckning flydde dit undan
förföljelser. Särskilt i samband med sociala
olyckor såsom krig, pest (digerdöden),
hungersnöd har folkfantasin haft
benägenhet att kasta skulden på
judarna. Ända in på början av 1900-t. har
särskilt i Polen och Ryssland
förekommit upprörande judeförföljelser.
Även efter världskriget kan man
iakttaga ett uppflammande av
antisemitismen. (Jfr Zionism). — J.
uppskattas nu till ett antal av 13 milj.
räknat efter religionsbekännelse. Det
antal, som övergått till annan
religionsbekännelse, torde dock ej kunna
anses vara vidare stort. Det största
antalet i Europa finnes i Ryssland
(5 milj.) och i Polen (2 milj.). 1
Sverige finnas omkring 7,000 J. I vårt
land ha J. haft jämförelsevis god
ställning. Fulla medborgerliga
rättigheter erhöllo de 1870, Till
Nordamerika har särskilt på senare tid
försiggått en livlig invandring av J.
— Rasbeskaffenhet. De ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
