Paris, den äldsta existerande av detta slag. Journale officielle [sjornall’ åfisi-äirj, utgives i Paris sedan 1868 och är franska statens officiella tidning. Journalis’t [sjor-], tidningsman. Jovia’lisk, fryntlig, gladlynt. Juan d’Austria [sjoan’ da’ostria], Jo han av Österrike, oäkta son till kejsar Karl V. J. besegrade turkarna 1571 i sjöslaget vid Lepanto. 1576 blev J. ståthållare över Nederländerna, där han kuvade ett uppror. Juan Ferna^dezöarna [-[sjoan’färnan’-däth-],-] {+[sjoan’färnan’- däth-],+} vulkanisk ögrupp i Stilla oceanen. 185 kvkm. Bekant särskilt ge-•nom en skottsk sjömans, Alexander Selkirk, femåriga vistelse på en av öarna, vilken torde ha givit uppslag till Defoes roman Robinson Cruse. Juan-schi-kai, eng. Yuan-schi-kai, sannolikt f. på 1850-t., död 1916, kinesisk statsman, resident i Korea, guvernör över provinsen Schantung, deltog med framgång i boxarupprorets undertryckande. 1901 blev J. vice-ko-nung över provinsen Tschi-li och förskaffade sig ett oinskränkt inflytande, vilket han begagnade till åtgärder i reformvänlig riktning. 1902 blev J. handelsminister och 1908 ledamot av stora rådet och president i utrikesministeriet. Han avskedades 1909 men blev sedermera, efter 1911 års revolution, republikens förste president och hade såsom sådan till en början mycket stort inflytande. Juarez [sjoa’räthl, B., 1806—72, mexikansk president, efterträdde Co-monfort 1858, men blev ej lagligt vald förrän 1861 efter en liård kampanj mot de konservativa prästerna och militärerna. I de s. k. reformlagarna av 1859 hade J. indragit kyrkogodsen och proklamerat religionsfrihet. Emellertid besattes Mexico (jfr Mexicos historia) av fransmännen, och Maximilian av Österrike utropades till kejsare (1864). J. besegrade dock Maximilian 1867 och omvaldes själv till president 1867 och 1871. Jubelår. — 1. Hos judarna förekommande högtidsår med 50 års mellanrum. Under J. skulle jorden ej brukas, infödda slavar frigivas etc. — 2. Sedan 1300 firas inom katolska kyrkan, till en början vart 100 år, numera vart 25 :e år, J., som vanligen kallas det heliga året. J. är ägnat minnet av Petrus och Paulus. Avlat utdelas under J. mycket frikostigt. Jubile’um, jubelfest, minnesfest för att fira händelser, som inträffat för exempelvis 25, 50, 100 år sedan. Jubileumsfondssanatorier, se Tuberkulossanatorier. Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 anordnades till firande av stadens 300-åriga tillvaro. Ju’ear [sjo’kar], spansk flod, utmynnar nära Valencia. 50 mil lång. Juda, en av Israels tolv stammar. Jfr Israel och Judar. Judar. Historia. Angående J: s tidigare historia se Israel. År 538 f. Kr. samt 100 år senare återvände en del J. från den Babyloniska fångenskapen och grundade i Palestina en av översteprästen styrd lydstat, hörande till Persien. J. lydde sedermera under Alexander den store och kommo därefter att höra under Seleu-kiderna. Under Rom kommo J. år 63 f. Kr. Ett uppror är 66 e. Kr. slutade med Jerusalems intagande och templets förstöring. En senare resning 132 —135 misslyckades även, och J. blevo nu utestängda från Jerusalem. En livlig utvandring hade redan förut försiggått från Palestina och denna tog nu ökad fart. De J., som levde i förskingring (diaspora) i främmande länder, blevo snart vida talrikare än de, som kvarlevde i hemlandet. J. sprid-des ut över Nordafrika, Europa och senare även till Amerika. Efter kristendomens seger försämrades J: s ställning alltmer på grund av det särskilt mot dem riktade religionshatet. Ända fram till 1900-t. betraktades de i vissa länder som Kristi fiender och underkastades stränga undantagslagar. De förbjödos besitta jordegendom, fingo bo endast på vissa platser, bära säYskild, lätt igenkännlig klädedräkt etc. Deras starka raskänsla samt vissa av deras religiösa föreskrifter (jfr Judendom) bidrog till deras avskildhet och bibehållandet av deras rasrenhet. I Polen hade J. under början av nyare tiden jämförelsevis god ställning, varför de i stor utsträckning flydde dit undan förföljelser. Särskilt i samband med sociala olyckor såsom krig, pest (digerdöden), hungersnöd har folkfantasin haft benägenhet att kasta skulden på judarna. Ända in på början av 1900-t. har särskilt i Polen och Ryssland förekommit upprörande judeförföljelser. Även efter världskriget kan man iakttaga ett uppflammande av antisemitismen. (Jfr Zionism). — J. uppskattas nu till ett antal av 13 milj. räknat efter religionsbekännelse. Det antal, som övergått till annan religionsbekännelse, torde dock ej kunna anses vara vidare stort. Det största antalet i Europa finnes i Ryssland (5 milj.) och i Polen (2 milj.). 1 Sverige finnas omkring 7,000 J. I vårt land ha J. haft jämförelsevis god ställning. Fulla medborgerliga rättigheter erhöllo de 1870, Till Nordamerika har särskilt på senare tid försiggått en livlig invandring av J. — Rasbeskaffenhet. De ur-