De första svenska järnvägarna öppnades för trafik år 1856 (de enskilda banorna Örebro—Köping och Nora—• Ervalla samt de staten tillhöriga banorna Göteborg—Jonsered och Malmö —Dund). I enlighet med ett redan vid 1S53—54 års riksdag fattat principbeslut ägas och drivas de stora huvudlinjerna i Sverige, de s. k. stambanorna, av staten, medan byggandet av de järnvägslinjer, vars betydelse kunnat sägas vara mera lokalt begränsad, överlåtits till enskilda (i regel järnvägsaktiebolag), som dock härför kunna påräkna understöd från statens sida bland annat i form av lån ur den år 1871 upprättade allmänna järnvägs-lånefonden el. den år 1911 upprättade, för järnvägsbyggnader i västra delarna av de mot Norge gränsande landskapen avsedda bibanefonden, samt om än i mindre utsträckning i form av understöd utan återbetalningsskyldig-het. I gengäld äro de enskilda J. skyldiga att vid J: s byggande iakttaga av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter, att i behörig utsträckning upprätthålla trafiken samt underkastade en ingående kontroll från statens sida. (Jfr Järnvägsstyrelsen och Järnvägsaktiebolag). Längden av statens järnvägar i Sverige uppgick vid slutet av år 1925 till 6,010 km. och av de enskilda järnvägarna vid samma tidpunkt till 9,971, därav 3,772 km. smalspåriga. I England och Förenta Staterna äro nästan alla J. enskild egendom, medan i motsats härtill praktiskt taget alla mera betydande J. i Tyskland tillhöra staten. Längden av J. år 1923 i de mera betydande staterna framgår av nedanstående tabell. Förenta Staterna ..........404,513 km. Canada ....................................67,317 „ Brittiska Indien ....................60,589 „ Tyskland ................................57,245 „ Europeiska Ryssland ..........55,978 „ Frankrike ..............................52,737 ,, Australiska förbundet .... 42,986 ,, Storbritannien o. Irland .. 38,287 ,, Argentina ................................37,266 „ Brasilien ................................30,099 „ Mexico ......................................22,876 ,, Japan ...................'. 21,117 „ Italien ......................................20,907 „ Polen ........................................20,191 ,, Asiatiska Ryssland ............17,637 „ Spanien ....................................15,589 „ Sverige ....................................15,502 ,, Tjeckoslovakien ....................13,620 ,, Rumänien ..............................11,783 „ Kina ..........................................11,544 „ Belgien ....................................10,053 ,, Jugoslavien ............................9,172 ,, Ungern ....................................8.576 „ Chile ........................................8,254 „ Österrike ................................7,024 „ Schweiz ..................................5,267 km. Danmark ................................4,968 „ Finland ....................................4,540 „ Egypten .................• 4.39S „ Nederländerna ......................3,663 „ Norge ......................................3,456 „ Portugal ................................3,427 ,, Lettland ................................2,824 ,, Bulgarien ................................2,650 „ Grekland ................................2,456 „ Litauen ....................................1,601 „ Estland ....................................1,067 „ Luxemburg ..........................538 „ Europeiska Turkiet..............414 „ Albanien ................................300 „ För samtrafiken mellan olika J. inom ett land liksom för den internationella samtrafiken är enhetlighet i fråga om spårvidden av utomordentligt stor betydelse. På de s. k. normalspåriga J., till vilka förutom de svenska statsbanorna höra flertalet mera betydelsefulla J. över hela världen, är spårvidden 1.435 m. Annan spårvidd förekommer dock t. ex. i Ryssland och Finland (1.524 m.), på Pyreneiska halvön (1.667 m.), i Grekland (1.000 m.) m. fl. Åtskilliga enskilda svenska järnvägar äro smalspåriga (vanligen 0.891 m; även spårvidderna 1.093, 1.067, 0.802 och 0.600 förekomma doek). Transportförhållandena vid internationell godsbefordran regleras av en år 1923 på en konferens i Bern utarbetad internationell konvention, som undertecknades av Sverige i oktober 1924. Trafikförhållandena inom Sverige regleras genom järnvägstrafikstadgan den 24 juni 1914. J: s skade-ståndsskyldigliet vid kroppsskada el. vid skada å gods, som ej mottagits till befordran, regleras genom lagen den 12 mars 1886 angående ansvarighet för skada till följd av järnvägsdrift. Järnvägsaktiebolag. J: s verksamhet regleras förutom av allmänna aktiebolagslagen av lagen den 22 juni 1911 om järnvägsaktiebolag samt av förordningen den 15 oktober 1880, innefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, inteckning och utmätning av enskild järnväg så ock om förvaltning under konkurs. Järnvägsrådet, en rådgivande institution vid järnvägsstyrelsens sida för tillvaratagande av näringslivets intressen. .T. består av 25 ledamöter, varav 5 utses av staten och de övriga 20 av olika korporationer, som företräda jordbrukets, bergsbrukets och skogshanteringens samt industrins och handelns intressen. Järnvägsstyrelsen handhar förvaltningen av statens järnvägar. I spetsen för J. står en generaldirektör och närmast under honom två överdirektörer. Under J. sortera distriktsföl-