iir slaven Kullervo. I K. beskrives aven bland annat Väinämöinens besvärjelsetävlan med Joukahainen, hans frieri till dennes syster Aino, hans färd till dödsriket samt Kalevalahjäl-tarnas försök att röva bort sol och mäne. Kal’evipoeg, ”Kalevs son”, hjälten i Estlands nationella hjältedikt. Dikten, som är upptecknad och bearbetad av F. Kreutzwald, utgavs i 20 sånger under åren 1857—61. Kale’viska formationen, en till det yngsta urberget räknad lagerserie av kvartsiter m. m., som förekommer i östra och norra Finland. Xtalfak’tor, soldat, vilken tjänstgör som uppassare åt officer. ltalfa’tra, täta ett däck el. en bordläggning av trä genom drivning, beck-ning, skrapning och tjärning. — I bildlig mening betyder K. skarpt kritisera, nagelfara. Kalga’n, viktig handelsstad i n. Kina vid gränsen till Mongoliet. 70,000 inv. Kalgoorlie [kcelgo’li], gruvstad i det inre av Västaustralien, 31,000 inv., belägen i ett av dess rikaste gulddistrikt. K. får vatten genom en från Perth utgående, 528 km. lång vattenledning, den längsta i världen. Kali’ber, genomskärningen av ett eldvapens lopp. K. mätes i regel i mm. el. cm. Det inom svenska armén använda mausergevärets K. är C.5 mm., varvid mätningen såsom alltid ifråga om refflade vapen skett från upphöjning (bom) till upphöjning. Hos jaktgevär auvändas understundom andra mått på K. Kalibrering, för en noggrann gradering erforderliga bestämningar av t. ex. ett termometerrörs el. barometerrörs inre diameter i olika delar av röret. K. kan utföras genom mätningar av längden av en kvicksilverpelare av känd vikt, som får utfylla olika delar av röret. Kali(la’sa, Indiens förnämste skald, levde troligen i början av 400-t. e. Kr. De enda arbeten, som med säkerhet kunna tillskrivas K., äro två episka dikter, tre dramer och ett lyriskt diktverk. Mest känt är dramat S j a-k u n’t a 1 a, vilket översatts till de flesta språk och även uppförts pä västerländska teatrar. Kalifa’t, namn dels på kalifvärdig-heten, dels på kalifernas världsliga rike. ■— Kal i’f, benämning på Muhammeds efterträdare som det muhammedanska väldets andliga och världsliga överhuvuden. — De 4 första kalife ma (032—661). Bland dessa var 0’m a r (634—44) den förnämste. Han intog bl. a. Damaskus, Jerusalem och Csesarea och under hans tid erövrades även Egypten och Persien. Omar ägnade sig även åt den inre styrelsen, särskilt åt en enhetlig organisering av sitt väldiga rike. Efter en del stridigheter lyckades Omajjadernas dynasti (661—750) erövra K. Omajjaden Moa’wija blev kalif efter Muhammeds måg Ali, som mördades 661. Damaskus blev nu huvudstad. IJnder den omajjadiska härskaren Walid I (705—15) var kalifernas välde störst i omfång. I ö. sträckte det sig till Indus och Turkestan och i v. över Nordafrika och hela Spanien. Efter omajjadernas fall övergick kalifvärdiglieten till abbasi-derna (750—1517), som flyttade huvudstaden till Irak, varigenom Persien blev medelpunkten. Under denna tid anlades Bagdad och .där, liksom i Kufa och Basra, fick litteratur, konst och vetenskap en period av stark upp-blomstring. Det abbasidiska väldets höjdpunkt nåddes under I-Iarun-ar-Ra-sjid (7S6—809), men förfallet var nära förestående. Inbördeskrig utbröto och ståthållare kämpade med varandra om makten. Ett av kalifen Mutasim värvat livgarde, bestående av turkiska legotrupper, blev småningom så inflytelserikt, att det egenmäktigt till-och avsatte kalifer. Slutligen blev kalifen endast islams andliga härskare, medan den världsliga makten övertogs av den turkiska generalen, emi-rernas emir. 1258 störtades K. i Bagdad av mongolerna. — Kalifatet i Kairo. I början av 900-t. grundade en ättling till Muhammeds dotter Fatima ett rike i Nordafrika, med vilket 909 Egypten införlivades. K. i Kairo ägde fortbestånd till 1171. Efter Bagdadväldets fall 1258 flydde en ab-basid till Egypten och erhöll titeln kalif i Kairo, dock utan världslig maktbefogenhet. 1517 överfördes denna värdighet till den turkiska sultanen. — Kalifatet i C 6 r d o b a. Omajjaden Abd-ar-Raliman flydde till Spanien och erkändes som emir av Cördoba 755. 929 antogs kaliftiteln av Abd-ar-Rahman III, en efterträdare till föregående. K. i Cördoba störtades 1031. Kalifo’rnien, se Californien. Ka'lifältspat, se Fältspater. Kal’ikut, se Calicut. KalikiV, enklare enfärgat bomullstyg (till foder etc.); finare kattun. Ka’lilut, vattenlösning av kalium-hydrat [KOH], K. verkar starkt frätande på de flesta organiska substanser. K: s viktigaste användning är för framställning av såpa. Kali’nin, M. I., f. 1875, ledande sovjetrysk politiker, sedan 1919 ordförande i allryska centrala exekutivkommittén. Ka’Iisalpeter, kaliumnitrat, kem. formel KNO3, framställes ur cliilesal-