Kap Finister’re, Spaniens nordvästligaste udde. Kap Guarda’fui, udde på Somali-halvön, Afrikas östligaste punkt. Kap Horn, udde på Eldslandet, Amerikas sydligaste punkt. Kapillarite’t, se Hårrörsfenomen. Kapillä’rer, se Blodkärl. Kapillärrör, hårrör, se Hårrörsfenomen. Kapital. I nationalekonomisk mening användes ofta K. som liktydigt med realkapital, varmed förstås de genom människokraft framställda nyttigheter, som användas som hjälpmedel vid produktionen, såsom bränsle, halvfabrikat, verktyg, maskiner, fabriker m. m. K. utgör en av de tre s. k. produktionsfaktorerna. De bägge andra äro arbetet samt jorden och övriga naturtillgångar. I motsats till dessa, som äro ursprungliga, utgöres K. av producerade produktionsmedel. Om ett lands välstånd skall kunna hållas uppe på den nivå, det nått, och än mer om det skall kunna ytterligare höjas, måste det existerande realkapita-let underhållas och nytt realkapital produceras. En del av arbetskraften, naturtillgångarna och det existerande realkapitalet måste användas för produktion av nytt realkapital (kapitalbildning, sparande) och får ej användas för produktion av direkt för konsumtion avsedda nyttigheter. Kapitalbildning:, se Kapital. Kapitalexport från ett land äger rum, då detta ökar sina tillgodohavanden i andra länder utan att främmande staters tillgodohavanden i det egna landet öka i lika hög grad. Kapitalflykt kallas en K., som äger rum med särskilt stor hastighet. Kapitalisering:. Med det kapitalise-rade värdet av den årliga avkastning, ett företag ger, förstås det belopp, som vid en viss given räntefot skulle lämna den förstnämnda summan i ränta. Det kapitaliserade värdet av 5,000 kronor vid en räntefot av 5 % är alltså 100,000 kronor. Kapitalism, i dagligt tal använd benämning på den nuvarande på enskild äganderätt grundade produktionsordningen. Kapitalränta, det pris, som erlägges för rätten att under viss tid disponera en penningsumma. I regel beräknas K. efter viss procent för år. K. räknas som en av de betydelsefullaste drivfjädrarna till sparandet. Kapifel. — 1. (Större) avdelning av en bok. — 2. Sammanslutning av olika slag, t. ex. domkapitel, ordenskapitel. Kapito’lium, se Rom. Kapitulation, överenskommelse om uppgivandet av en fästning el. nedläggande av vapen. — K a p i t u 1 e’r a, ge sig, nedlägga vapen. Jfr även Konsular jurisdiktion. Kapitä’1. — 1. Den översta delen av en pelare. Jfr Kolonnordning. — 2. Namn på tryckstil. Kapitäler finnas i antikvan, ha samma form som ver-saler men storlek som gemena. Ex. KAPITÄLER. Kap—Kair’o-järnväg:en, järnväg, avsedd att sammanbinda de brittiska besittningarna i Afrika. % av K. är fullbordad, i n. linjen Alexandria—Khar-tum—El Obeid och i s. en linje från Kapstaden till Viktoriafallen, där en 116 m. hög bro är byggd över Sam-besi samt vidare genom n. Rhodesia till Kongoflodens övre lopp. Ivapla’n, fordom benämning på hjälppräst el. präst i kapell- el. annexförsamling, nu ersatt med komminister och kapellpredikant. Ka’plandet, den sydligaste staten i Sydafrikanska förbundsstaten, utgöres av området s. om Oranjefloden. 717,000 kvkm. 2.8 milj. inv. Viktigaste stad Kapstaden, 200,000 inv. — Kustområdet är genomdraget av bergskedjor, n. om vilka utbreder sig en högslätt, där vissa områden väl lämpa sig för åkerbruk och boskapsskötsel (får, nötkreatur, strutsar), andra äro öde och synnerligen glest befolkade. Vid kusten odlas vin och sydfrukter och be-drives fiske. Bland bergsbruksprodukter äro koppar, kol och diamanter de viktigaste. Handeln är synnerligen livlig. Viktiga exportvaror äro kopparmalm, strutsfjädrar, ull och hudar. Kap Iiand’send, udde i sv. England, dess sydligaste punkt. Kapodis’trias (Capo d’Istria), G., 1776—1831, grekisk-rysk politiker, född på Korfu. 1809—22 var K. i Rysslands tjänst, där han som Alexander I: s favorit fick stort inflytande särskilt i utrikespolitiska frågor. 1827 valdes K. till grekisk president men mördades under ett uppror. Kapo’k, hår från frukterna av ka-pokträdet el. bomullsträdet (Erioden-dron anfractusum). Det är ett högväxt träd med vita blommor och fingrade blad, som finnes i tropiska länder. K. användes till stoppning av dynor, madrasser o. dyl. Kapott’, lång kappa med kapuschong; soldatkappa. Kapp, W., 1856—1922, tysk ämbetsman, vilken 1922 som ledare för en konservativ grupp gjorde ett revolutionsförsök i Berlin. Hans rikskanslerskap varade dock endast några dagar. Senare vistades han en tid i Sverige och ställdes 1922 under åtal i Tyskland men avled, innan rättegången hann börja. Kap’pa, se Grekiska alfabetet. Kappado’cien, forntida namn på ö. delen av Mindre Asiens högland. K.